Avloppsvatten

Nulägesbeskrivning

För att leda bort avloppsvatten fordras ledningsnät med tillhörande pumpstationer. Innan vattnet släpps tillbaka ut i vattendrag, sjöar eller hav, passerar det reningsverk. Under reningsprocessen bildas rötslam, som blivit ett allt större problem för kommunen.

Bättre ledningsnät

Under senare år har betydande investeringar gjorts i ledningsnätet. Syftet har varit att förhindra att annat vatten än avloppsvatten skall komma in i ledningsnätet. Därmed undviks att stora vattenmassor passerar reningsverken utan att renas. Åtgärderna har gett avsedd effekt. Numera är det ytterst ovanligt att orenat vatten släpps förbi reningsverken.

Vid nyexploatering eftersträvas lokalt omhändertagande av dagvattnet.

Reningsverk finns vid Ängstorp (Laholm), Hedhuset (Skummeslövsstrand), Ysby
Kornhult, Veinge, Knäred, Skogaby, Hishult,  Mästocka och Öringe.

Kapaciteten på reningsverken tillgodoser väl befolkningsökningen inom överskådlig tid, undantaget Knäred. Här begränsar anläggningens kapacitet utrymmet för befolkningsökning och industrietablering.

Reningsverk. Kommunens avloppsreningsverk har god kapacitet inom överskådlig tid.

Kväverening

Stigande kvävehalter och algblomning i Laholmsbukten ledde till att reningsverken byggdes om. Vid anläggningarna i Laholm och Hishult infördes ett kvävereningssteg under 1990-talet. Liknande inversteringar har sedan gjorts vid andra verk.

För att effektivisera driften har ett datoriserat styr- och övervakningssystem införts på avloppspumpstationer utmed kustområdet. Även övriga anläggningar skall utrustas med detta.

Hedhuset. Kapaciteten på kommunens reningsverk tillgodoser väl befolkningsökningen.

Växande lagringsproblem

Rötslammet från reningsverken utgör ett växande lagringsproblem. Slammet är visserligen godkänt vid en så kallad slamrevision, men ännu är det otillåtet att sprida på jordbruksmark inom kommunen. Viss mängd används emellertid till jordförbättring i Skåne. Övrigt slam mellanlagras på Skottorps deponi. Rötgasen nyttjas i processen vid anläggningarna i Hedhuset och Ängstorp.

Kombinerat ledningssystem, det vill säga dagvatten som leds till kommunens avloppsledningar, finns endast i begränsad omfattning. Arbetet med att separera ovidkommande dag- och dränvatten från avloppssystemet pågår kontinuerligt i hela kommunen. Det har resulterat i att mängden dagvatten till reningsverken har minskat betydligt, likaså källaröversvämningar och bräddningar.

Många enskilda avlopp

En relativt stor del av kommuninvånarna bor i glesbygdsområden.
Antalet enskilda avloppsanläggningar blir därmed stort, cirka 3 400. Under den senaste tio-årsperioden har huvuddelen av dessa åtgärdats för att förhindra direktutsläpp till vattendrag. Ett inventeringsarbete pågår för att hitta återstående anläggningar som endast har slamavskiljning.

Överväganden och rekommendationer

Vid all planläggning skall möjligheten till lokalt omhändertagande av dagvatten undersökas. Principen är att skapa infiltrationsmöjligheter och fördröjningsdammar i närområdet. Därefter leds överskottsvattnet till kommunens dagvattenledningar.

I princip skall allt avloppsvatten inom tätorterna ledas till reningsverk för behandling. Ledningsnätet dimensioneras och underhålls med målet att undvika bräddning till hav, och vattendrag i största möjlig mån. Att undvika bräddning inom kustområdet har särskilt hög prioritet, det vill säga att orenat vatten släpps ut från reningsverken. Det kräver bättre reservkraft samt fortgående arbete med separering av dag- och dränvatten från avloppsledningarna vid omfattande elavbrott.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 7:2 och 7:3)

I linje med kommunens miljöpolicy bör ekologiska toalettsystem övervägas i framtida bebyggelse.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 7:2 och 7:3)

Ökade miljökrav

Kraven på avloppsrening stiger i takt med en samhällsutveckling som förutsätter ökade miljökrav. Det innebär att kommunens reningsanläggningar kommer att befinna sig i ständig utveckling. Därför kan även reningskrav på dagvatten bli aktuella i vissa känsliga miljöer.

Utbyggnad av reningsverket i Knäred bör prioriteras för att möjliggöra befolkningsökning och undvika kapacitetsproblem vid industrietablering.

Utbyggnad. Reningsverket i Knäred måste byggas ut för att orten skall kunna expandera.

Lokalt omhändertagande
Dagvatten skall tas om hand nära källan. Det gäller såväl i befintliga bostads- och industriområden som vid planering av nya områden och vägprojekt. Omhändertagandet kan exempelvis ske genom översilning eller anläggande av dammar och våtmarker. På så sätt hindras förorenat dagvatten att ledas direkt till ett vattendrag. Dessutom blir det en tillgång för miljön inom boende- och verksamhetsområdena. 
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 7:2 och 7:3)

Gemensam strategi

Inom Lagans avrinningsområde är det angeläget att upprätta en gemensam strategi för omhändertagande av dagvatten inom både befintliga och planerade områden. Tillsammans med övriga berörda kommuner skall Laholms kommun verka för detta.

Arbetet med att separera dag- och dräneringsvatten från avloppsledningar kommer att pågå kontinuerligt. Målsättningen är att, utan alltför hög kostnad, minimera såväl belastningen på reningsverken som bräddningar och översvämningar. Av kostnadsskäl accepteras dock ett kombinerat ledningssysten inom vissa begränsade delar av Laholms innerstad.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 7:2 och 7:3)

Inom kustområdet Mellbystrand-Skummeslövsstrand krävs särskilda åtgärder för att ta itu med problemet med högt grundvatten.

Rötslammet en resurs

Rötslammet från reningsverken har blivit ett växande lagringsproblem. Det borde dock inte vara så. Slammet borde istället ses som en resurs för återvinning. Målsättningen är att få en restprodukt som i någon form kan ingå i en kretsloppsanpassad avloppslösning, baserad på jordförbättring eller energiutvinning. I avvaktan på en långsiktig lösning bör slammet lagras på särskilt anvisad plats. Nuvarande mellanlagring på Skottorps deponi bör, om möjligt, avvecklas.

Enskilda avloppsanläggningar utförs så att de uppfyller miljöbalkens regler och Naturvårdsverkets rekommendationer. Samtliga enskilda anläggningar ska ha längre gående rening än slamavskiljning.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 7:2 och 7:3)

Underlagsmaterial och hänvisningar

• Miljörapporter avloppsanläggningar, teknik- och servicekontoret.

Karta

Karta över kommunala reningsverk i Laholms kommun.