Boende

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen är inte lätt att överblicka. Såväl födelsetal som befolkningsströmmar har i hög grad förändrats under 1990-talet. Från mitten av 1990-talet och åren därefter sjönk födelsetalen kraftigt. Vid sekelskiftet bröts utvecklingen. Nu föds det åter fler barn.

Under 1990-talet har flyttströmmarna gått mot storstäder och universitetsstäder. Här har antalet invånare stigit kraftigt
medan merparten av Sveriges kommuner har minskat sin befolkning. Laholms kommun är inget undantag. Från toppåret 1995, då befolkningen uppgick till 23 120 personer, har siffran sjunkit till cirka 23 000.

Upprepning

De senaste årens utveckling inträffade även under 1950- och 1960-talen, när befolkningen lämnade landsbygden. Under den så kallade gröna vägen på 1970-talet ändrades befolknings-strömmarna. Ny villor byggdes runt om i kommunen och under ett av dessa expansiva år, 1976, steg invånarna med 524 personer. Kanske kommer livskvalitet, i form av bra boende, åter att bli en drivkraft för människors val av bostadsort.

Runt storstadsområdena finns en ny grön våg. Teknikens landvinningar inom framför allt IT-området innebär att man kan arbeta hemma i bostaden. Mycket tyder således på att nya mönster för bosättning kan växa fram. 

Hög kvalité

Med sitt läge i en expansiv region och stora natur- och kulturkvaliteter kan Laholms kommun erbjuda bostadslägen med hög kvalitet. Kommunen har därför mycket goda möjligheter att möta en utveckling som liknar 1970-talets gröna våg.

I planens prognos, tabell 1, beräknas antalet kommuninvånare vara 23 500 år 2010 och 24 500 år 2020. Underlaget bygger på ett stigande födelsetal.

Tabell 1.

Fördelning på åldersklasser baserad på en befolkning om 23 500 invånare år 2010 och 24 500 år 2020. (2004 års siffror visar det verkliga utfallet.)

År	0-5	6-15	16-64	65-74	75-84	85-w	Summa
2004	1 382	3 010	14 079	2 121	1 691	672	22 955
2005	1 440	2 887	14 206	2 163	1 651	700	23 046
2010	1 467	2 625	14 420	2 707	1 532	748	23 500
2015	1 503	2 749	14 003	3 355	1 668	722	24 000
2020	1 594	2 795	13 678	3 582	2 134	716	24 500

Befolkningsutveckling 1950-02, prognos 2020

En tabell på prognosen

Bostäder

Bostadsbyggandet har varierat kraftigt under åren, från 269 lägenheter 1975 till i princip inga alls i mitten på 1990-talet. En bit in på 2000-talet har utvecklingen slagit om. Nu byggs såväl villor som flerfamiljshus.

Risk för segregation

Rådande bostadspolitik, med neddragning av bostads-subventionerna, innebär att en förhållandevis stor andel exklusivare bostäder, oftast villor, produceras. Det är främst grupper med god betalningsförmåga som kan efterfråga dessa bostäder. Merparten av det nuvarande bostadsbyggandet sker i kustområdet och i Laholm. Fortsätter denna utveckling ökar risken för boendesegregation och snedbelastning i kommunens servicefunktioner.

Som framgår av avsnittet tätortsbeskrivningar, finns lediga tomter för bostadsbyggande i flertalet orter. Tomterna har dock inte alltid ett attraktivt läge varför det i allmänhet behövs ett större utbud.

Generös inställning

Kommunen har en generös inställning till ny bostäder på landsbygden. Det kan gälla avstyckning  för permanent- och fritidsboende och generationsbostäder i anslutning till befintliga gårdar. På senare år har intresset för större avstyckningar för så kallade hästgårdar blivit aktuellt.

Överväganden och rekommendationer

I prognosen för bostadsutbyggnaden antas hushållskvoten minska, det vill säga antalet boende per hushåll. I 1990-års folk- och bostdsräkning var denna 2,4. Nu sjunker den till cirka till 2,3. Det ger ett årligt bostadsbyggande på cirka 50 lägenheter eller cirka 900 lägenheter fram till år 2020 (gäller huvudalternativet enligt tabell 1).

Bostäder för alla kategorier

Kommunens ambition är att erbjuda bostäder för alla bostadssökande. Således skall det finnas såväl små hyresrätter som passar ungdomar, som attraktiva tomter för villor. För att locka nya kategorier av boende till kommunen skall särskild kraft ägnas åt att ta till vara kommunens konkurrensfördelar, som exempelvis läget i regionen samt natur- och kulturvärden. En sådan planering fordrar i hög grad att kommunen kan erbjuda attraktiva bostadsområden med hög boendekvalitet. Attraktiva bostadsområden med god infrastruktur skall tillhandahållas i de orter som har bäst förutsättningar liksom i de orter som behöver en förstärkning av befolkningsunderlaget.

Grundläggande service

Intresseområden för sådan utbyggnad redovisas i avsnittet "Tätortsredovisning." En annan viktig faktor att ta hänsyn till är grundläggande service. Därför skall kommunen verka för ett bostadsbyggande och en befolkningsutveckling som skapar underlag för denna. I vissa områden, exempelvis inom Våxtorpsskolans upptagningsområde, fordras inflyttning av yngre familjer för att bibehålla den kommunala servicen. Ett visst befolkningsunderlag fordras också för grundläggande kommersiell service. 

Förstärkning

Kommunens östra tätorter, Knäred och Hishult, behöver förstärkas eftersom  befolkningen minskat kraftigt under 1990-talet. Även orter med dagligvaruaffär och en aktiv byskola, som exempelvis Ysby och Vallberga, behöver på sikt stärkas för att den grundläggande servicen skall kunna bibehållas. Bostadsbyggande i kommunens olika delar skall således ses som ett stöd för service i form av exempelvis skola och dagligvaruhandel. 

Hus på landet

Bo på landet. Möjligheterna är många att bo på landet nära djur och natur.

 

Bosättning på landsbygden stöds av kommunen. Det är samhällsekonomiskt positivt att områden med god service och bra vägar i första hand utnyttjas. Tomt för fritids- eller bostadshus bör normalt inte vara större än 3 000 kvadratmeter. Större tomter kan godtas vid avstyckning av brukningscentrum eller för speciella boendeformer, till exempel så kallade hästgårdar.

För bebyggelse med stor inverkan på omgivningen krävs detaljplan, som reglerar byggrätten och gemensamma anordningar. Vid placering och utformning av ny bebyggelse utanför tätorter gäller följande generella rekommendationer:

• Inga onödiga intrång bör göras på skogs- och jordbruksmark. Runt ekonomibyggnader till aktiva jordbruk krävs skyddszoner med hänsyn till lukt och buller.
  (Se vidare under regionala miljömål 13:5)

• Hänsyn skall tas till natur- och kulturvärden och platsens övriga förutsättningar. Nya byggnader skall beträffande form, färg och detaljer ansluta till lokal byggnadstradition.
  (Se vidare under avsnittet regionala miljömål 15: 1b)

• Lämplig utfart skall kunna anordnas med hänsyn till terräng, sikt och åtkomst för servicefordon.

• Bullersituationen utmed vägar, järnvägar och andra störningskällor skall beaktas liksom säkerhetsavstånd till farliga godsleder. 

• Vatten och avlopp skall kunna lösas utan olägenheter. Ekologiska avloppslösningar skall eftersträvas.

• Vid planläggning av nya bostadsområden bör beaktas möjligheten att inrymma sådana verksamheter som inte innebär omfattande besök eller varuhantering.

• Buller från främst trafikleder måste beaktas vid etablering av nya bostäder. I nya detaljplaner för bostäder skall detta problem lösas på ett sådant sätt att åtgärder i efterhand inte blir nödvändiga.
  (Se vidare under avsnittet regionala miljömål 15:3)

För områden som omfattas av särskilda allmänna intressen kan gälla ytterligare rekommendationer.

Underlagsmaterial och hänvisningar

•  Befolkningsstatistik Befpak SCB
• Befolkningsprognos 2002, kommunledningskontoret
• Bostadsmarknadsenkäten 2002, länsstyrelsen, Boverket
• Boverkets allmänna råd 1995;5: Bättre plats för arbete