Jordbruk

Nulägesbeskrivning

Enligt 4 kapitlet 4 § i miljöbalken är jordbruket en näring av nationell betydelse. Ur jordbrukssynpunkt kan Laholms kommun delas upp slättbygd med cirka 20 000 hektar åker och  skogsbygd med cirka 5 000 hektar åker.

Jordbruket är en av kommunens viktigaste näringsgrenar och sysselsätter cirka 700 personer. Trots att antalet halverats under de senaste tio åren är jordbruket fortfarande en dominerande näringsgren. I många avseenden utvecklas den positivt, och produktionen är lika stor som tidigare trots färre sysselsatta.

Viktig näringsgren. Jordbruket är en av kommunens viktigaste näringsgrenar.

Bördigaste jordarna

Slättbygdens åkerareal utgör drygt 20 procent av kommunens yta. Här finns de bördigaste jordarna med tyngdpunkten kring Genevad-Tjärby och Vallberga. Här är växtodlingen mycket specialiserad och främst inriktad på foderspannmål och potatis. Djurhållning förekommer på flertalet gårdar, men bedrivs i större omfattning av endast hälften av jordbruksföretagen. Djurhållningen för mjölk- och köttproduktion är större än djurhållningen av svin.

Öppna odlingsmarker

 

I skogsbygden utgör åkermarken drygt tio procent av landarealen. Skogsbygdens jordar är i allmänhet inte lika bördiga som slättbygdens. Växtodlingen domineras av vall och fodersäd. Företagen kombinerar ofta jordbruket med skogsbruk. Djurhållningen domineras av mjölkkor och nötkreatur för köttproduktion. Även större svinbesättningar och ett par stora broiler- och värphönsbesättningar finns.

Slättgårdarna är beroende av inlandets marker eftersom vall och bete på slätten inte är tillräckligt för att försörja djurbesättningarna. Slättjordbruken bidrar således till att hålla inlandets landskap öppet.

Länsstyrelsen har inventerat de mest värdefulla öppna odlingsmarkerna.
Jordbruket på de lätta, genomsläppliga jordarna bidrar till läckage av växtnäring till havet. Problematiken beskrivs närmare i avsnittet om ekologiskt känsliga områden.
(Se vidare avsnittet om ekologiskt känsliga områden).

Ekologisk odling

Alternativa odlingsformer som ekologisk odling med kravmärkta produkter har utvecklats under senare år. I kommunen finns för närvarande 25 anslutna kravodlare. Närmare 75 företag har sökt miljöstöd för ekologisk odling. Det är en mindre andel än genomsnittet för länet, vilket förmodligen beror på den förhållandevis omfattande potatisodlingen. För denna gröda är ekologisk odling svår att uppnå. Förutsättningarna är bäst i inlandets småbrutna jordbrukslandskap.

Kompletterande verksamheter som stöd för lantbruket har utvecklats. Som exempel kan nämnas gårdsbutiker, bed and breakfast, bo på lantgård och fiskodling. Dessa verksamheter, speciellt de med inriktning på turism, torde få ökad betydelse för näringens lönsamhet.

Framtidsinriktad verksamhet

Produktion av biogas är en framtidsinriktad verksamhet med knytning till jordbruket. Ur miljösynpunkt är den ökande produktionen av biogas i kommunen av stor betydelse.

Kväveutsläppen minskar

Vid produktionen av biogas i Laholmsanläggningen erhålls nämligen rötad gödsel. Som näringsämne är den överlägsen vanlig gödsel i jordbruket eftersom växterna kan ta upp kvävet från den rötade gödsel betydligt effektivare. Med spridning av denna gödsel på de mest genomsläppliga jordarna minskar kväveutsläppen till vattendragen och havet.
Biogasproduktion leder också till att användningen av fossila bränslen kan reduceras.

Genom utbygganden av biogasanläggningen till fördubblad kapacitet under 2003 ökade andelen rötad gödsel i jordbruket. 
(Se vidare om biogasanläggningen i avsnittet energi).

Bevattning av åkerareal utgör tidvis ett problem i hela kommunen eftersom tillgången på ytvatten är otillräcklig.

Överväganden och rekommendationer

Viktig. Jordbruksmarken är en viktig naturresurs.

Jordbruksmark är en viktig naturresurs och bör endast om särskilda skäl finns användas för andra ändamål.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 13:5)

Jordbruket måste verka för en bättre hushållning av växtnäringen, främst kväve. Program för individuell miljörådgivning och miljöplanering i lantbruket, miljöstöd, skärpt lagstiftning och tillsyn tas fram i samverkan med näringen. På så sätt kan vi åstadkomma en bättre hushållning och uppnå målet, 30 procentig minskning av kvävetillförseln till Laholmsbukten.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 7:3)

Genom att anlägga våtmarksdammar kan man uppnå det dubbla syftet, att minska kväveutsläppen och att skapa nya bevattningsresurser. Kommunen verkar aktivt för att våtmarker anläggs inom lämpliga områden.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 7:3 och 13:7)

Skyddszoner

Odlingsfria skyddszoner bör finnas utmed vattendrag och dammar för att bland annat minska risken för direkt ytavrinning av näringsrikt vatten. Vidare bör vegetationen utmed vattendragen finnas kvar. Ty skuggor i vattendragen ger ger goda livsmiljöer för fisk och andra vattenlevande organismer.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 13:5)

Bostadsbebyggelse och lokaler för kompletterande verksamheter, som gynnar driften av enskilda jordbruksföretag, ska prövas positivt.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 13:5)

Utbyggnad av biogasproduktion bör ske för att minska användningen av fossila bränslen. Utbyggnaden bör också ha som målsättning att förädla den rötade gödseln. Efter bearbetningen kan en del av biogödselns innehåll av växtnäring ”exporteras” tillbaka till det ursprungliga jordbruksområdet.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 7:3)

Stor hänsyn

Förändringar på landsbygden skall ske med stor hänsyn till jordbrukets produktionsförutsättningar. I skogsbygden bör brukningsformer som bibehåller det småbrutna landskapet främjas, liksom inriktning på ekologisk drift. Naturvården i det småbrutna, rika odlingslandskapet stimuleras och utgör en del i den framtida satsningen på kultur- och naturturism.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 13:1, 13:2, 13:5 och 13:6)

Inom områden för nuvarande och framtida vattenförsörjning bör jordbruksdrift utan användning av bekämpningsmedel eftersträvas. Här bör också användningen av kväve hållas på en sådan nivå så att gällande gränsvärden för grundvatten, avsett för vattenuttag, klaras med god marginal.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 9:2, 9:3, 9:5 och 13:6)

Bo på landet

De goda förutsättningarna för bosättning på landet skall fortsätta att gälla, även för exempelvis bostäder på stora tomter för hästhållning. Risken för konflikter mellan boende och djurhållning beaktas vid lokaliseringsprövningar av bostäder respektive djurstallar.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 13:1 och 13:5)

Bo på landet. Förutsättningarna för att bo på landet skall även fortsättningsvis vara goda.

Inom områden i odlingslandskapet, som har speciella bevarandevärden, skall så långt som möjligt undvikas åtgärder som motverkar bevarandevärdet. När det gäller naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen, vid skötsel av jordbruksmark, skall 12 kapitlet 7-10 §§ i miljöbalken tillämpas.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 13:1, 13:2 och 13:5)

Underlagsmaterial och hänvisningar

• Bevarandeprogram för odlingslandskapet i Hallands län, Länsstyrelsens meddelande 1994:11
• Boverkets allmänna råd 1995; 5: Bättre plats för arbete

Karta

Karta över jordbruksmark i Laholms kommun.