Kommunikationer

Kommunikation har blivit ett allt vidare begrepp. Förr handlade det om att  färdas med olika transportsätt mellan olika platser. När telefonin introducerades öppnades nya möjligheter att kommunicera över långa avstånd. Med Internet har än fler gränser brutits. Numera färdas vi även i cyberspace.

I detta avsnitt behandlas följande delar:

• järnvägar
• vägar
• gång- och cykelvägar
• kollektivtrafik
•  informationsteknik

Beskrivningen av samtliga områden följs av ett resonemang kring kommunens överväganden och rekommendationer för respektive del.

Nulägesbeskrivning

Halland har under en rad av år haft en omfattande befolkningsökning. Genom sitt läge på västkusten, mellan Göteborgs- och Öresundsregionerna, är länet mycket beroende av det nationella transportnätet. E6 och Västkustbanan är betydeslefulla länkar för den regionala, nationella och internationella trafiken. Eftersom transporterna ökar på framför allt längre sträckor, ställs särskilt stora krav på det nationella järnvägs- och vägnätet. Det skall ha kapacitet att klara såväl ökningen av de långväga som de regionala transporterna. Att de sistnämnda ökar beror främst på länets befolkningsökning och näringslivets tillväxt.

Öst-väst - ett problem

Länets och kommunens näringsstruktur domineras av småföretag. De har ett nära samarbete med andra företag såväl inom som utom kommunen och länet.
De öst-västliga kommunikationerna är ett särskilt problem eftersom de inte  anpassats för det växande behovet, särskilt näringslivets. Pendlingen i länet, främst mellan kommunerna längs kusten, hör till den mest omfattande i landet. Det ställer särskilda krav på en väl utbyggd kollektivtrafik.

Halland är ett utsatt område för luftföroreningar. Den försurning som orsakas av svavel- och kväveutsläpp är ett av länets allvarligaste miljöproblem. Biltrafiken svarar för en stor del av utsläppen av kväveoxider.

Bussterminal. Intill den gamla järnvägssationen i Laholm har byggts en ny bussterminal.

Västkustbanan passerar kommunens västra del. I mitten av 1990-talet byggdes den om till dubbelspår varvid banan flyttades utanför Laholm, Vallberga och Skottorp. Den nya sträckningen innebar att Laholm fick en ny järnvägsstation, strax väster om tätorten.

Omlastningsplats

En arbetsgrupp med företrädare för kommunen och näringslivet har tagit fram ett principförslag till omlastningsplats för lastbilstrailer till tåg vid Laholms järnvägsstation. Med relativt små medel skulle denna kunna förläggas till södra delen av järnvägsområdet. Tanken är att bygga ytterligare ett stickspår. Därmed får man två 200 meter långa spår för lastning och uppställning. Dessutom behövs ny väg till terminalen och en lastyta.

Mest godstrafik

 Järnvägen mellan Hässleholm och Halmstad går också genom kommunen. Den passerar Knäred, Veinge och Genevad. Linjen används i huvudsak för godstrafik och transport av farligt gods. Viss persontrafik förekommer så länge tunneln genom Hallandsås ej är klar. På så sätt överbryggas kapacitetsproblem på enkelspåret över Hallandsås. Tunneln beräknas vara klar 2012. Därmed inte sagt att all persontrafik försvinner den dag tunneln står klar. Tvärtom. Det kan till och med bli fler, och som stannar på nedlagda stationer. Diskussioner har nämligen förts med berörda kommuner och länstrafikbolag om att sätta in pendeltåg på linjen.

Omlastningsplats mellan lastbil och järnväg, vid Uddared väster om Knäred, har också varit på tapeten. Här låg tidigare ett större oljelager. Spårområdet finns kvar sedan denna tid. Järnvägens sträckning genom samhällena, främst Veinge och Genevad, upplevs som störande och ger en barriäreffekt.

Riksintresse

 Såväl Västkustbanan som linjen mellan Hässleholm och Halmstad är av riksintresse för landets järnvägsnät.

Nära till storstäder. Med tåg från Laholm når resenärerna snabbt Göteborg och Malmö.

De större trafiklederna i kommunen är E6, riksväg 24 samt länsvägarna 115 och 117.
E6 och riksväg 24 är av riksintresse. Vägverket och länsstyrelsen anser att länsväg 117 också bör tillhöra denna kategori.

Utökat byggnadsfritt avstånd enligt väglagens bestämmelser gäller för följande vägar i kommunen: 50 meter för E6, 30 meter för vägarna 24, 115, 117 och 585.

E6 är utbyggd till motorvägsstandard genom kommunen. Ytterligare förändringar är därför inte aktuella. Under 2004 öppnades en ny anslutning mellan Mellby industripark och avfarten vid E 6:an i Mellbystrand. 

Angeläget vägbygge

Tung trafik. Gångtrafikanter och tung trafik samsas om utrymmet på väg 117 i Veinge. Företrädare för kommunen har länge krävt att länsvägen skall ges en sydligare sträckning för att förbättra trafiksäkerheten i samhället.

Vägverket har presenterat förslag till ny sträckning av väg 117 mellan Daggarp, Tjärby och Skogaby. Projektet omfattar också ny anslutning av väg 585 till Laholm. Vägbygget är mycket angeläget för kommunen, som drivit på projektet och numera ligger det som första objekt i ”Länstransportplan för regional infrastruktur med mera i Hallands län”. Ombyggnaden kan delas in i två delar:

• Del 1 omfattar en utbyggnad av väg 117 från en ny anslutning mot väg 585 strax norr om Tjärby och vidare österut med en sträckning söder om Veinge samhälle och förbi Skogaby.
• Del 2 omfattar en ny sträckning av väg 585 från Laholm via tänkt mötespunkt med framtida väg 117 söder om Veinge, samt vidare fram till Daggarp.

Tvärförbindelse

Viktig länk. Väg 117 går numera utanför Knäred. Länsvägen bedöms få en allt viktigare funktion som länk mellan Karlshamn och Halmstad.

Väg 117 har redan en stor andel tung trafik mellan industriorterna i sydöstra Sverige och västra Sverige. Genomgripande förbättringar har därför diskuterats under flera år. Dessutom blir 117 en viktig länk i planerna på en tvärförbindelse mellan Halmstad och Karlshamn. Vägverket Region Sydöst har gjort en utredning om denna förbindelse på sträckan mellan Markaryd och Olofström. 
Frågan om särskilda medel för utbyggnaden av väg 117 kommer därför att aktualiseras i nästkommande länstransportplan.

Ombyggnad av väg 585 innebär att nuvarande väg, som går rakt över den kulturhistoriskt intressanta Lagaholms slottsruin, kan tas bort. Därigenom kan den kulturhistoriska miljön delvis återskapas. Ur miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt är det särskilt viktigt.

Standarden varierar

Tung trafik. Den tunga trafiken är intensiv på riksväg 24. Tidvis uppstår köer vid rondellen i Laholm. 

Standarden på väg 24 varierar inom kommunen. I de östra delarna är den betydligt sämre än i de västra. 

Trots förbättringar på väg 115 med ny bro över Stensån, behövs ytterligare åtgärder på sträckan mellan Våxtorp och anslutningen till E 6 i Östra Karup. Bland annat upplevs genomfarten av Hasslöv som besvärande. Ett annat problem är sträckan förbi Menlösa. Under sensommaren 2005 tog Vägverket itu med denna del.

Farligt gods

Transporter av farligt gods skall i första hand vara hänvisad till E 6, riksväg 24 samt länsvägarna 117 och 585. Enligt den lokala författningssamling skall farligt gods genom Laholms tätort transporteras på Lagavägen, Lantmannagatan och Repslagaregatan.

Cykelnätet byggs successivt ut. Bland annat har cykelbana iordningställts på gamla banvallen mellan Skottorp och Veinge. 

Utbyggnaden styrs av en gång- och cykelplan som tas fram av miljö- och byggnadsnämnden. Planen omfattar perioder på fyra år. Den omprövas årligen och föreläggs kommunfullmäktige för beslut.

Trafiksäkerhet

 Oskyddade trafikanter skall så långt som möjligt separeras från övrig trafik. Därmed utgör olika trafiksäkerhetsaspekter grunden för planeringen av cykelvägarna.

För centralorten Laholm finns en särskild trafikplan. I denna föreslås bland annat hastighetssänkning och trafiksäkerhetshöjande åtgärder i bostadsområden och i utsatta lägen

Omgjord banvall. Gamla banvallen mellan Laholm och Skottorp har blivit en attraktiv cykelled.

Hallandskommunerna, Hallandstrafiken AB och övriga länstrafikbolag har utarbetat ett förslag till utökad tågtrafik på Västkustbanan. Trafiklösningen med utökade Öresundståg tas i bruk i januari 2006 och innebär i stort sett entimmas trafik från Laholm mot såväl Göteborg som Köpenhamn.

Från Laholm utgår busslinjer till Halmstad och Båstad och inom kommunen drivs sex linjer. Därtill finns så kallad efterfrågestyrd kollektivtrafik för resor till och från kommunens tätorter.

Alla samhällsbetalda persontransporter samordnas genom Hallandstrafiken. Genom omfördelning till mindre, efterfrågestyrda fordon, kan bättre kollektivtrafik erbjudas kommuninvånare som bor på landsbygden och i mindre tätorter. Trafiken styrs inte enbart till fasta linjesträckningar, utan kan betjäna en geografisk yta och kallas i Laholms kommun Närtrafik.

Kommunen har upprättat ett särskilt program för IT-infrastruktur. Under våren 2004 påbörjades arbetet med att bygga ett bredbandsnät, utformat som ringled. På så sätt kan information i nätet skickas från två håll och därmed ökar driftsäkerheten. Nätet är färdigt att tas i bruk hösten 2005. Då kan  mer än 90 procent av hushållen ansluta sig. Nätet blir också en viktig del för att utveckla och stimulera näringslivet.

Nätet ägs och drivs av det lokala bolaget, Laholms stadsnät, där Svenska stadsnät har 68 procent av aktierna och det lokala energiföretaget Södra Hallands Kraft 32 procent.

Bredband på väg. Tätorterna i kommunen binds samman av en ringledning.

Överväganden och rekommendationer

Beträffande kommunens ställningstagande till riksintresset, se även avsnittet Områden av riksintresse. Kommunen delar länsstyrelsens uppfattning att väg 117 skall omfattas av riksintresse.

I linje med kraven på miljövänligare transporter strävar kommunen efter att såväl gods- som persontrafiken utvecklas på de järnvägslinjer som genomkorsar kommunen. Förbättringar av trafiklederna i kommunen bidrar också till miljövänligare transporter.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 3:4, 7:5 och 15:1)

Åtgärder som skall beaktas i den fysiska planeringen:

• Möjligheterna att iordningställa anläggningar för omlastning av gods mellan bil- och järnvägstrafik i Knäreds- och Laholmsområdet.
  (Se vidare under avsnittet regionala miljömål 15: 1a)
• Tillgänglighet till järnvägsstationen i Laholm när framtida bostads- och arbetsplatser planeras.
  (Se vidare under avsnittet regionala miljömål 15: 1a)
• Skyddsavstånd mellan järnväg och ny bebyggelse skall vara minst 50 meter på båda sidor om spåren.
• Tillsammans med andra berörda kommuner skall Laholms kommun verka för att väg 117 utvecklas till en tvärförbindelse över Sverige. Det är ett riksintresse.
  I projektet ingår även ny sträckning av väg 585 till Laholm - vägen byggs på en del av den gamla banvallen mellan Laholm och Veinge. Förändringen är viktig för att förbättra infarten och göra det möjligt att rusta upp den kulturhistoriska miljön kring Lagaholms slottsruin.
• Kvarvarande ”flaskhalsar” på väg 24 bör byggas bort.
• Förbättringar av vägnätet är en förutsättning för utveckling av vissa kommundelar. Väg 530 till Hishult och vidare till kommungränsen är viktig i detta avseende. Den behöver breddas och ges status som huvudled.
• När Sofieroleden byggts ut är denna betydligt mer lämplig för transport av farligt gods än nu angivna vägar genom Laholms tätort.

Exploateringsåtgärder och liknade i anslutning till allmänna vägar, vid föreslagna nya sträckningar och större enskilda vägar, skall utföras så att vägintresset inte påverkas negativt. Skyddsavstånd för transportleder för farligt gods bör utredas genom särskild riskanalys.

Kör över ruin. Den norra infarten till Laholm går rakt över Lagaholms slottsruin.

Gång- och cykelplan styrinstrument

Gång- och cykelplanen skall var styrinstrumentet för utbyggnaden. Fastställda objekt skall beaktas i den fysiska planeringen. Strävan skall vara att skapa ett nätverk av cykelvägar och cykelleder mellan kommunens tätorter. Där det är lämpligt skall också gång- och cykelvägar ingå i projekt för om- eller nybyggnad av allmänna vägar. Därutöver skall skolvägar prioriteras i första hand.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 15:9)

Vid skolor och liknande anläggningar skall strävan vara att vidta hastighetsdämpande åtgärder vid till exempel korsande cykel- eller gångvägar.

Befintligt cykelnät kompletteras för att åstadkomma ett sammanhängande stråk med Båstad och Halmstad. Trafiksäkerheten skall utvecklas till exempel genom att trafiksäkerhetsplaner utarbetas för samtliga tätorter med särskild prioritet för kustzonen.

Utvecklad kollektivtrafik

För att öka antalet kollektiva arbetsresor är det nödvändigt att utveckla den regionala kollektivtrafiken. I framtiden antas nämligen allt fler att arbeta på ett ställe och bo på ett annat. Dessutom väntas efterfrågan öka på miljövänliga och prisvärda transporter.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 1:3 och 15: 1a)

Jämställdhetsfråga

Större satsning på kollektivtrafiken är också en jämställdhetsfråga eftersom kvinnor inte har tillgång till bil i samma utsrtäckning som män för arbets- och serviceresor. En utbyggd kollektivtrafik kan således utveckla kvinnors ställning på arbetsmarknaden och underlätta deras deltagande i samhällslivet.

Tillgänglighetsfrågorna behöver lyftas fram. I kommunens handikappolitiska program finns målsättningar om handikappanpassade hållplatser i varje tätort samt planer på anpassade bussar och informationssystem i dessa och på hållplatser.

Pendling med buss. Kollektivtrafiken förväntas bli allt viktigare för pendling till och från arbete.

Infrastrukuren är viktig

Såväl utbyggd IT-kommunikation som ett väl fungerande vägnät är viktigt för både tätorternas och landsbygdens utveckling. Samtliga tätorter är lika viktiga för IT-utbyggnaden. Såväl offentlig service som näringsliv är utvecklat i hela kommunen.

Ett ortsammanbindande nät har byggts för att skapa lika förutsättningar för alla orter. När det gäller ortsnäten sker utbyggnaden i etapper med följande rangordning: kommunens arbetsställen, industriområden, flerfamiljshus och villaområden.

Underlagsmaterial och hänvisningar

• Utredningsplan väg 117 och 585, Vägverket 1995
• Infrastukturplan för IT-utbyggnad 2001.
• Gång- och cykelplan, Tekniska kontoret
• Trafikplan Laholm, Gatubolaget 2001
• Väginformation, Hallands län, Vägverket
• Handikappolitiskt program för Laholms kommun 2004-2006
• Projekt kombiterminal, Halmstad Högskola 2002-05-13

Karta  

 Karta över viktiga kommunikationsleder i Laholms kommun.