Miljö- och riskfaktorer

Inledning

Vid planering och planläggning skall kommunen följa gällande miljökvalitetsnormer. Det fastslås i miljöbalken 5 kapitlet 3 §.

För utomhusluft gäller normerna för följande ämnen: kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen och partiklar. Kommunen har ansvaret för att normerna uppfylls. Föreslagna åtgärder i kommunens översiktsplan bedöms inte påverka halterna av dessa ämnen.

Mer trafik på vägarna och fortsatt expansion i storstäderna ökar halterna av de miljöpåverkande ämnena. För Laholms kommuns del bedöms dock ökningen bli marginell.

Miljöfrågorna lyfts fram

Miljö- och riskfaktorer, som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vatten, skall redovisas i översiktsplanen. Det fastslås i 4 kapitlet 1 § plan- och bygglagen. Skälet är att på ett bättre sätt lyfta fram och integrera miljöfrågorna i den kommunala översiktsplaneringen.

Redovisas miljö- och riskfaktorerna i översiktsplanen kan det medverka till snabbare besked från länsstyrelsen, om kommunens ställningstaganden kan accepteras enligt bestämmelserna om hälsa och säkerhet enligt 12 kapitlet 1 § i plan- och bygglagen.

Redovisningen av miljö- och riskfaktorerna omfattar fyra områden:

• områden med särskilda risker
• områden med särskilda miljöproblem
• särskilt känsliga områden för störningar eller påverkan
• viktiga områden för kretsloppslösningar

Redovisningen av varje område följs av kommunens överväganden och rekommendationer.

Miljö- och riskfaktorer. Det är viktigt att integrera miljöfrågorna i den kommunala översiktsplane-ringen.

Nulägesbeskrivning

Under 2004 gjordes en översiktlig riskinventering i kommunen. Den skall bland annat vara ett beslutsunderlag för den fysiska samhällsplaneringen.

Industrier

I kommunen bedrivs industriell verksamhet som är förknippad med risker. På Sofieroområdet i Laholm ligger Diab som tillverkar divinycell. Giftig brandrök eller utsläpp av giftiga ämnen kan uppstå vid brand eller annan olyckshändelse. I L:a Tjärby finns Semper, en livsmedelsindustri som bland annat hanterar ammoniak. 
På Nyby industriområde i Laholm ligger flera tryckerier. De hanterar stora mängder lösningsmedel och därmed ökar brandrisken. Hantering av plastråvaror vid plastindustrier är en annan riskfaktor. 

Översvämning och skred

Översvämning. Extrema flöden i Lagan under sommaren 2004 lade de låglänta delarna av Knäred under vatten.

Vid snabb snösmältning efter regnrika vintrar uppstår ofta höga vattenflöden i kommunens åar och sjöar. Vallberga och enstaka fastigheter på landsbygden i kommunens södra del drabbas relativt ofta.
På landsbygden påverkas främst enskilda vattentäkter som förorenas av inträngande ytvatten. De höga flödena i kommunens södra delar uppstår i oreglerade vattendrag.

Höga flöden i Lagan

Även i den reglerade Lagan kan flödena vara höga, ibland extremt höga som exempelvis under sommaren 2004. Det kan leda till skador på dammarna, vilket kan ge upphov till än värre översvämmningar. De låglänta delarna i Knäreds samhälle drabbas ofta. Ibland når vattennivåerna Flammabadet och det västra industriområdet.
Även delar av Laholm, utefter Lagavägen, kan drabbas.

Utmed Lagan finns områden med risk för skred. Där bebyggelse finns har faran undersökts. Ett område finns i Knäred och ett vid Såghuset i Laholm.

Vägar och järnvägar med farligt gods

Farligt gods transporteras företrädesvis på E6, riksväg 24, länsväg 117 samt vägarna 550 (Laholm-Skogaby) och 585 (Laholm-Daggarp). Inom Laholms tätort används främst Lagavägen, Lantmannagatan och Repslagaregatan.

På järnvägarna genom kommunen transporteras också farligt gods.

För väg 507 över Hallandsås (Våxtorp-Rössjöholm) råder förbud att transportera farligt gods.

Gasledning

Genom kommunen, i nord-sydlig riktning, går en högtrycksledning för gas. Denna utgör en viss risk. För åtgärder i ledningens närhet finns restriktioner i form av regler för byggnader och andra anläggningar där människor vistas.

Biogasanläggning

Vid biogasanläggningen, strax utanför Laholm,  finns en uppgraderings-anläggning. Biogasen passerar denna innan gasen förs ut på naturgasnätet. Här finns också en gasolanläggning som kräver restriktioner för andra verksamheter och bostäder.

Gasolcisterner

På flera ställen i kommunen finns gasolcisterner som utgör en stor risk för omgivningen vid extern värmepåverkan.

Bensinstationer

Bensinstationer utgör punktrisker i tätorterna. De främsta riskmomenten är transporter av farligt gods och när bensin tappas. Vissa stationer är olämpligt placerade i förhållande till annan bebyggelse.

Överväganden och rekommendationer

De beskrivna riskerna uppmärksammas vid lokaliseringsprövning och detaljplanering. Inför varje nyetablering i närheten av kommunikationsled eller upplag för farligt gods eller ämne bör en risk- och konsekvensanalys upprättas.
Vägar för transporter av farligt gods bör kartläggas och trafiken hänvisas till lägen utanför bebyggelse och andra störningskänsliga områden.
Särskilda uppställningsplatser för farligt gods bör etableras. Tydlig hänvisning till dessa bör ske.

Aktuell riskinventering skall finnas som ytterligare underlag för den fysiska planeringen.

Policy för bensinstationer i tätortsmiljö skall utarbetas.

Kompletterande och mer detaljerad utredning om risker för översvämningar och skred bör göras.

Nulägesbeskrivning

Ett av de övergripande miljöproblemen är de ekologiska störningarna i Laholmsbukten.  Läckage av växtnäring från vattendrag göder bukten och förändrar den ekologiska balansen. Försurning av skogsmarkerna är ett annat övergripande miljöproblem. Denna problematik beskrivs ingående under avsnittet ”Stora opåverkade områden.”

Under 1980- och 1990-talen gjordes stora insatser av såväl enskilda näringsidkare som samhället för att komma till rätta med problemen. Totalt har cirka 200 miljoner kronor investerats i kommunens reningsanläggningar och hos enskilda jord- och skogsägare.

Trafikbuller

Trafiken på E6 förorsakar buller i vissa delar av Mellbystrand och Skummeslövsstrand. För att minska olägenheterna har bullervallar byggts här och var.

Trafiken på riksväg 24 orsakar också en del buller, främst i Laholm och Våxtorp men även för vissa enskilda fastigheter.

Länsväg 117 är livligt trafikerad. Bullerproblem upplevs främst i Veinge och Skogaby. Även enskilda fastigheter utmed andra vägsträckor i kommunen har ljudnivåer över riktvärdet. Vägverket arbetar med att ge förslag till bulleråtgärder vid dessa fastigheter.

Järnvägstrafiken upplevs som störande i framförallt i Veinge och Knäred. Även i Genevad utgör järnvägen en barriär och störningskälla.

Plank mot väg. Längs med riksväg 24 i Laholm har bullerplank satts upp.

Elektromagnetiska fält

Elektromagnestiska fält förekommer överallt där det finns spänning. Styrkan i dem är särskilt stor kring luftledningar. Genom kommunens östra delar passerar två 400-kilovoltsledningar.

Huruvida de elektromagnetiska fälten är farliga kring tele- och tv-matser diskuteras flitigt. Osäkerheten är stor om riskerna och om lämpliga krav och gränsvärden. Riktlinjer för lokalisering av master har utarbetats av kommunen och andra myndigheter. 

Elektromagnetism. Kring kraftledningarna uppstår elektromagnetiska fält.

Markradon

Under 1980-talet gjordes en markkartering i kommunen. Den visade att halten av markradon är naturligt låg inom större delen av Laholms kommun. Mindre områden vid Hishult och Veinge är normalriskområden.

Nedlagda deponeringsplatser

Gamla nedlagda deponeringsplatser finns på flera platser i kommunen. De redovisas på kartan "Övriga intressen - risker". En del av dem har undersökts för att kartlägga eventuell miljöpåverkan. För vissa finns kontrollprogram. För det stora flertalet är dock uppgifterna få om de påverkar miljön.

Skjutbanor

I Laholms kommun finns sju skjutbanor. Bullerstörningar förekommer från en del av dem. Skjutbanorna finns på följande platser: 

• Bonnarp 1:1
• Hylte 2:1
• Kungsladugården 2:1, 1:34 
• Öringe 4:8, Brostorp 2:1
• Mästocka 2:11    
• Ysby 1:31
• Knäred 4:44

Motorbanor

På följande platser finns motorbanor:

• Edenberga
• Veinge
• Laholm (go-cart vid Ängstorps reningsverk)

Förorenade områden

Länstyrelsen i Halland håller på att inventera områden som kan vara förorenade. Bland annat granskas anläggningar för impregnering och ytbehandling samt nedlagda bensinstationer.

Bergtäkter

Bergstäkter finns i Kattarp (Skogaby), Smedjeryd (Sjöalt) samt i Gosterbygget (Ysby). Bullerstörningar från sprängning och krossning förekommer.

Vindkraftverk

Vindkraftverk finns på flera platser i kommunen. Här och var upplever närboende att de störs av buller från rotorbladen och dess skuggeffekt. Problematiken tas upp i den fördjupade översiktsplanen för vindkraft, vilken beräknas vara klar under 2006.

Störs. En del närboende till vindkraftverken störs av rotorbladens svischande ljud och skuggeffekterna.

Överväganden och rekommendationer

Denna översiktsplan bör kompletteras med ett reviderat miljöskyddsprogram, som skall redovisa de viktigaste framtida miljöskyddsåtgärderna i kommunen.
En fortlöpande översyn av jord- och skogsbrukets verksamhetsformer bör eftersträvas i syfte att minska övergödning och försurning.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 1:8, 7:2, 7:3 och 7:4)

Längs vissa sträckor av vägarna E 6 och riksväg 24 bör bullerdämpande åtgärder vidtas i samband med exempelvis tillgång till överskottsmassor.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 15:3)

Nya bostads- eller verksamhetsbyggnader bör ej uppföras i närheten av kraftledningar.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 6:3)

Vid lokalisering av antenner och master för telekommunikation skall kommunens och andra myndigheters riktlinjer tillämpas.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 6:3)

Inom påverkansområden för pågående och nedlagda deponeringsplatser bör förbud gälla för grävning, schaktning och dikning samt större grundvattenuttag. Ny bebyggelse bör ej tillåtas.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 4:6)

Störande verksamheter bör efterhand förses med lämpliga skyddsområden. Vid beslut om verksamhetens omfattning ges sådana restriktioner att störningar utanför skyddsområdena inte skall uppstå.

Inom förorenade områden bör förbud gälla för grävning, schaktning, dikning samt större grundvattenuttag till dess området sanerats. Ny bebyggelse bör ej uppföras inom ej sanerat område.

Rekommendationer om störningar från vindkraftverk kommer att finnas i den fördjupade översiktsplanen för vindkraft.

Länsväg 117 bör flyttas utanför Veinge och Skogaby.

Står tätt. Det är tätt mellan masterna i Laholms kommun.

Nulägesbeskrivning

Rikligt med snö i kombination med kraftig blåst leder många gånger till oframkomliga vägar på den flacka Laholmsslätten. Det försvårar viktiga samhällsfunktioner såsom busstrafik, skolskjutsar, postgång och hemtjänstens service.

I sina tillrinningsområden är den laxförande delen av Lagan, med biflödet Smedjeån, liksom Genvadsån och Stensån känsliga för störningar.

Vissa av kommunens vattentäkter kan påverkas av trafik, bebyggelse med mera. De mest utsatta är:

• Vattentäkterna i Veinge och  Skogaby. Dessa ligger på ett sådant sätt att delar av orterna samt 117 och järnvägen - här transporteras farligt gods - kan påverka respektive skyddsområde på ett negativt sätt.
• Glänninge reservvattentäkt. Denna finns inom ett område där bebyggelse samt Glänningeleden med farligt gods och idrottsområdet kan påverka vattenkvaliteten.
• Vattentäkten i Knäred. Den finns i närheten av den nya sträckningen av väg 117, söder om samhället. När denna byggdes vidtogs dock särskilda försiktighetsåtgärder.
• Vattentäkterna i Veinge, Skottorp och Dömestorp. De försörjer centralorten Laholm, kustområdet samt nio mindre tätorter med vatten. Ledningsnätet inom distributionsområdet är sammankopplat. Tillrinningsområdena för dessa vattentäkter är känsliga för påverkan. Dock innebär det ihopkopplade nätet att störningar på en vattentäkt kan få begränsade verkningar.

Vattenskyddsområden. Vissa av kommunens vattentäkter är belägna så att de riskerar påverkan från trafik, bebyggelse med mera.

Överväganden och rekommendationer

Där det är möjligt bör vägar och järnvägar, som berör störningskänsliga områden, flyttas till mindre känsliga lägen. Går inte det kan olika skyddsåtgärder vidtas i anslutning till vägsträckningar, exempelvis täta diken, avkörningsskydd eller omdirigering av trafik med farligt gods.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 9:1 och 9:2)

Vid planering av nya bebyggelseområden, som berör störnings- eller påverkanskänsliga områden, skall effekterna belysas i planhandlingarna.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 9:1 och 9:2)

Inventering av reservvattentäkter bör göras i Knäred.

Biogas

Ur miljösynpunkt är den allt större produktionen av biogas i kommunen av stor betydelse. Kväveutsläpp till vattendrag och havet minskar i och med att den rötade gödseln från processen sprids på de mest genomsläppliga jordarna. Framställningen av biogas innebär också att användningen av fossila bränslen kan minska.
En mer fullödig beskrivning av biogasanläggningens positiva effekter på miljön redovisas under avsnittet energi, biogasproduktion.
Läs mer om energi och biogasproduktion» 

Slam

Slam från kommunens reningsverk är en viktig näringsresurs. Genom inriktningen av näringslivet i kommunen saknar slammet i stort sett tungmetaller och andra skadliga ämnen. 
Olika organisationers centrala ställningstaganden om slamhantering i livsmedelsproduktion gör det dock svårt att använda denna resurs på jordbruksmarkerna.

Rötslam. Slam från kommunens reningsverk är en viktig närings-resurs.

Våtmarker och skyddszoner

Betar rent. Laholms kommun har medverkat till att flera våtmarker anlagts under senare år. Betande får håller rent från sly och gräs.

Tillsammans med Hushållningssällskapet och Halmstads kommun drivs LIP-projektet ”Renare Laholmsbukt - strategiska våtmarker i Laholms och Halmstads kommuner.”  Målet är att anlägga cirka 240 hektar våtmarker varav 130 i Laholms kommun. Projektet påbörjades 2001 och slutförs under 2005. Syftet är att minska kvävetillförseln till Laholmsbukten med uppskattningsvis 300 ton per år samt att öka den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. En del av våtmarkerna används för ekologisk hantering av dagvatten. Markägarna har varit mycket positiva till projektet. 

Skyddszoner

Att anlägga skyddszoner längs diken och vattendrag är ytterligare en åtgärd för att skydda vattendrag mot näringsförluster och bekämpningsmedel. Dessutom stärker detta den biologiska mångfalden. Inom EU:s jordbruksstöd finns ett särskilt stöd för sådana åtgärder.  

Överväganden och rekommendationer

För att undvika konflikter bör möjligheterna till användning av slam vid produktion av industriella ekologiska produkter granskas. Som exempel kan nämnas lin för fiberproduktion, industrihampa m.m. Andra användningsområden som bör prövas i kommunen är odling av energiskog och energigrödor. Slam som jordförbättringsmedel till trädgårds- och parkanläggningar är ytterligare ett område för avsättning.  

Lokalt omhändertagande av dagvatten, i förekommande fall som våtmark, skall alltid övervägas vid exploateringsåtgärder.

Karta

Karta över olika miljö- och riskfaktorer i Laholms kommun.