Service

Servicen i kommunen omfattar såväl verksamheter som drivs i kommunal som i privat regi. Begreppet service är således omfattande.

Hög servicenivå är av stor betydelse för kommuninvånarna och för möjligheterna att utveckla kommunen. Tillgång till exempelvis barnomsorg och skola är säkerligen viktigt för val av bostadsort. Närhet till kommersiell service kan vara en annan betydelsefull faktor.

I detta avsnitt behandlas tre former av service:

• kommersiell service
• social service och folkhälsa
• utbildning

Varje del följs av en beskrivning av kommunens överväganden och rekommendationer.

Kommersiel Service 

En viss grundläggande kommersiell service fordras för att en ort skall upplevas som attraktiv. Samtidigt fordras ett visst underlag för att en väl utvecklad service skall kunna upprätthållas.

Rörligheten i samhället har gynnat externa etableringar och större köpcentra, där tillgänglighet, samlokalisering av olika branscher, prisbild m.m. är lockbeten. Det har bidragit till att den lokala servicen i Laholms kommun har minskat. Vid mitten av 1980-talet fanns 33 dagligvarubutiker i kommunen. Nu är de betydligt färre.

Laholms stadskärna är kommunens närmaste och viktigaste köpcentrum med ett 50-tal butiker inom olika branscher. Parkeringsmöjligheterna är goda och miljön attraktiv.

Stortorget. Torghandeln är livlig och bidrar till en levande stadskärna.

 

Hasslöv saknar affär

Trots omfattande nedläggning av dagligvarubutiker, så har flertalet tätorter fortfarande en god daglig-varuförsörjning. Av kommunens 14 tätorter är det endast Hasslöv som helt saknar dagligvaruförsörjning. Lilla Tjärby har en begränsad försörjning liksom Genevad.

Överväganden och rekommendationer

Stadskärnans betydelse som köpcentrum bör utvecklas till att bli en tydlig motvikt till större handelsplatser i regionen. Det kan ske genom ett samarbete mellan Laholms kommun, fastighetsägare och näringsidkare. Den fysiska miljön skall utvecklas så att attraktionen ökar och tillgängligheten blir bättre. Utbud och aktiviteter skall stödja attraktionskraften genom ett målmedvetet samarbete mellan intressenterna.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 15:1)

Redan för ett tiotal år sedan uttryckte flera butiksägare en viss tveksamhet om den långsiktiga  överlevnadsmöjligheten. Enligt kommunallagen är kommunens åtgärder för direkt stöd till handeln begränsade.

Indirekt stöd

I huvudsak kan kommunen endast agera indirekt för att upprätthålla varuförsörjningen i glesbygden. En sådan åtgärd kan vara att i den fysiska planeringen verka för bostads-byggande och verksamheter av olika slag i alla delar av kommunen. Länsstyrelsen kan däremot bevilja investeringsstöd och i viss mån driftsstöd till butiker i glesbygd. Bättre samverkan mellan olika aktörer och omstruktureringar inom till exempel post, banker, apotek kan ge lokala serviceentreprenörer möjlighet till större utbud.

Konsumbutiken i Knäred. Livsmedelsaffär är viktigt för att bibehålla en levande landsbygd.

Vill bibehålla dagligvaruhandeln

Den befintliga dagligvaruhandeln i kommunens tätorter bör så långt som möjligt vidmakthållas. I riktlinjerna för varuförsörjningsplanen, som antogs 1993, underströk Laholms kommun att ansökningar om statligt investerings- och driftsstöd kommer att tillstyrkas för butikerna i Mästocka, Skogaby, Ysby, Hishult, Knäred och Våxtorp. De två förstnämnda har sedermera lagts ner. 

Dagligvaruservicen skall i möjligaste mån även tryggas för glesbygdsbefolkningen. I den kommunala trafikförsörjningen satsas det därför på efterfrågestyrd trafik så att det blir möjligt att åka såväl till närmaste tätort som till Laholm.

Underlagsmaterial och hänvisningar

• Varuförsörjningsplan med reviderad riktlinje för Laholms kommun  

Social service och folkhälsa

Socialtjänsten i kommunen kan indelas i vård och omsorg samt individ- och familjeomsorg. Socialnämnden har det politiska ansvaret för verksamheten.
Den framtida socialtjänsten i Laholms kommun påverkas i hög grad av yttre faktorer såsom eventuella förändringar i socialpolitiken och lagstiftningen, politiska viljeinriktningar samt kommunens demografiska utveckling, attityder och vårdstrukturer.

Vård och omsorg

Vård och omsorg omfattar äldrevård och vård av funktionshindrade. Äldrevård finns i form av särskilda boenden, hemsjukvård, hemtjänst, anhörigvård och frivilligverksamhet. Särskilda boenden finns i centrala Laholm samt i vissa tätorter.

Fler äldre

Antalet gamla ökar, och då främst i Laholms tätort och vid kusten. Fler gamla leder till större vårdbehov och därmed stigande kostnader.
Boendet för äldre behöver byggas ut i Laholms tätort samt i kustregionen.

Oavsett geografiskt läge har kommuninvånarna möjlighet att få hemsjukvård och hemtjänst. Funktionshindrade med särskilda behov har möjlighet att bo i gruppbostäder, delta i dagliga verksamheter och annan sysselsättning enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS).

Handikappolitiskt program

Kommunen har antagit ett handikappolitiskt program. Genom detta vill kommunen flytta fram positionerna. Inom alla kommunala områden skall aspekter som berör handikappfrågor lyftas fram, inte minst spörsmål som rör tillgänglighet. Syftet är att människor med funktionsnedsättning skall bli fullt delaktiga i samhällslivet och få samma möjligheter som andra i levnadsvillkor och jämlikhet.
Vård och omsorg fattar även beslut om färdtjänst och riksfärdtjänst.

Bingo drar. På Smedjebacken i Knäred är bingo en av fritidsaktiviterrna för de gamla.

Individ- och familjeomsorg

Verksamheten skall hjälpa individer och familjer som på olika sätt fått problem i samhället. Insatserna skall bygga på samarbete och respekt för den enskilde. Den enskildes behov skall vara i centrum och verksamheten skall vara serviceinriktad och lättillgänglig.

Verksamheten inom individ- och familjeomsorgen är indelad i tre enheter, utredning, öppenvård och resurscentrum för barn och familj. Verksamheten leds av en verksamhetschef. Varje enhet har en enhetschef.

Samverkan över organisationsgränserna

Medborgarnas behov av social service behöver ständigt effektiviseras och utvecklas. För att genomföra detta har socialtjänsten ingått i ett nationellt försöksprojekt, Socsam. Socsam var en försöksverksamhet med finansiell och politisk samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Huvudmän var Laholms kommun, Landstinget Halland och Hallands läns allmänna försäkringskassa. Dessutom tecknades ett särskilt avtal med länsarbetsnämnden. Laholm var en av sju kommuner i Sverige som deltog i projektet.
Försöksverksamheten upphörde 2003.  Resultatet blev en mer permanent samverkan mellan huvudmännen inom en rad områden.

Folkhälsoarbete

God folkhälsa kännetecknas av hög medellivslängd, låg sjuklighet, hög livskvalitet samt jämlik hälsa. Samtliga faktorer är viktiga för samhällsutvecklingen. I det lokala folkhälsoarbetet har följande arbetsområden prioriterats sedan  1998:

• familj och nätverk
• delaktighet
• droger
• hälsa på arbetsplatsen
• folkhälsocentrum

Med utgångspunkt från den halländska folkhälsopolicyn för perioden 2002-2008 har kommunens folkhälsoplan reviderats. För att förbättra folkhälsan anses goda uppväxtvillkor, ökad gemenskap och delaktighet, ökad kompetens och sysselsättning, hälsosammare levnadsvanor samt bättre livsmiljöer vara särskilt viktiga faktorer.

Populär. Folkhälsocentrum i Laholm rymmer bland annat en mycket populär simhall.

Överväganden och rekommendationer

Laholms kommun består av många tätorter, vilket kräver hög service i form av äldreboende, anpassning till funktionshindrade och annan service till kommuninvånarna. Många tätorter innebär samtidigt kortare avstånd till servicen. För god livskvalitet är tillgång till grundläggande service, så som dagligvaruförsörjning postservice m.m. också betydelsefullt.  Att planera för  grundläggande service är därför viktigt när det gäller utvecklingen av kommunens tätorter.

Samverkan mellan olika aktörer kan vara ett sätt att bibehålla och utveckla servicen.

Risk för segregation

Det finns tendenser till en alltför stor uppdelning av boende i olika kategorier. Som exempel kan nämnas att personer som bor utanför kommunen och som går i pension inom några år, renoverar sina sommarstugor för permanentboende.
Alltför ensidig satsning på villatomter i speciella lägen är ett annat exempel.

En viktigt uppgift i bostadsplaneringen är därför att motverka riskerna för segregation. Det kan till exempel ske genom medveten planering så att bostäder av olika slag och prislägen erbjuds runt om i kommunen.

Stugor blir helårshus. Under senare år har många sommarstugor blivit åretrunt-bostäder

Frivilligverksamheten ökar

Frivilliga hjälper till. Väntjänsten betyder mycket för gamla och funktonshindrade.

Den frivilliga verksamheten inom vård och omsorg tenderar att öka. Verksamheten brukar beskrivas som “ringar på vattnet”. Många äldre inbjuds till frivilliguppdrag, och sedan vill de vara med och hjälpa till. Tillsammans med  frivilligverksamheterna vill kommunen utveckla detta arbete.

Människors hälsa formas i ett positivt samspel mellan individuella förutsättningar och den fysiska och sociala miljö som vi vistas i. Isolering, ensamhet och otrygghet utgör riskfaktorer. Därför är det viktigt att utveckla goda mötesplatser och goda kommunikationer. Mötesplatserna bör utformas i nära samarbete med de berörda.

Naturen läker

Människor har ett stort behov av återhämtning från krav i arbete och familj. Idag vet vi att naturen har en särskild läkande kraft mot olika stresstillstånd. För att få nya krafter och ta till sig nya tankar och impulser, behövs först återhämtning genom vila och rekreation. Eftersom vistelse i natur, parker och grönområden är en viktig del av människors rekreation och rehabilitering, är det angeläget att det finns möjlighet för alla, såväl ung som gammal, att få tillgång till sådan omgivning.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 15: 1c)

Mer motion

Numera rör vi oss på tok för lite. Tydliga samband finns mellan omfattningen av fysisk aktivitet och hälsotillstånd. En halvtimmes måttlig fysisk aktivitet per dag skulle minska risken för många sjukdomstillstånd. En medveten stadsplanering, exempelvis genom utveckling av säkra gång- och cykelvägar i nära anslutning till skolor, arbetsplatser och service-anläggningar ökar förutsättningarna för daglig rörelse. 

Det är också viktigt  att  skapa  rörelsevänliga omgivningar på skolgårdar, vid äldreboende och i bostadsområden.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 15:1)

Människor med funktionsnedsättning utgör en betydande del av invånarna i Laholms kommun. Deras situation behöver kontinuerligt förbättras. Ett led i detta arbete är kommunens handikappolitiska program, som antogs av kommunfullmäktige 2002. Vid all planering och genomförande av fysiska byggnadsåtgärder skall målen i det handikappolitiska programmet beaktas.

Underlagsmaterial och hänvisningar

• Folkhälsoplanen Laholm 1998-2000
• Folkhälsopolicy för Halland 2002-2008
• ”Hälsa på lika villkor” Nationella folkhälsokommittén 2000
• Handikappolitiskt program för Laholms kommun 2002-2004

Vacker natur. I norra Mellbystrand finns härliga motionsspår genom vacker natur.

Utbildning

Laholms kommuns utbildningsverksamhet omfattar förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Sedan 2002 finns också kvalificerad yrkesutbildning, KY.

Förskola och skolbarnomsorg 

Många förskolor. I kommunen finns 17 kommunala förskolor. Nassen i Knäred är en av dem.

Allt fler föräldrar har sina barn i förskoleverksamheten. I kommunen finns 17 offentliga och sju enskilt drivna förskolor.
Barn upp till och med tolv år erbjuds skolbarnomsorg  - fritids - efter skoldagens slut. Även här kan man välja mellan offentligt och enskilt driven verksamhet.

Grundskola

Grundskolan är obligatorisk. Flertalet elever går i någon av kommunens femton skolor. I mån av plats är det möjligt att välja kommunal skola i kommunen eller utanför dess gränser.
Två friskolor finns i kommunen, Hasslövs byskola och Öringe Montessoriskola.

Eftersom skolgång nära hemmet skapar trygghe t har kommunen i görligaste mån strävat efter att ha en skola i varje tätort. Erfarenheten talar också för små enheter. Antalet grundskolelever under läsåret 2005/2006 uppgår till drygt 2 800 varav närmare 200 går i förskoleklass.

Gymnasieskola och vuxenutbildning

Gymnasieskolan är en frivillig skolform, men de allra flesta av grundskoleeleverna läser vidare. På Osbecksgymnasiet i Laholm utbildas såväl ungdomar som vuxna. Läsåret 2005/2006 har ungdomsgymnasiet cirka 630 elever, som kan välja mellan elva olika program. Vuxenutbildningen har drygt 500 elever.

I kommunen finns också en gymnasial särskola i friskoleregi, Björklidens gymnasium i Knäred.

Frikskola. I Hasslöv finns en av två friskolor inom grundskolans verksamhet.

Yrkeshögskolan

2002 startade en ny utbildning i Laholm, kvalificerad yrkeshögskola, KY. Verksamheten är en form av eftergymnasial utbildning. Den bedrivs i nära samarbete med näringslivet, som under delar av utbildningstiden ställer arbetsplatser till förfogande. Inledningsvis omfattar utbildningen linjerna ”Projektledare för grafisk medieproduktion” och ”Vattenteknik med ekologisk hänsyn”.

Högskoleutbildning

Sedan vårterminen år 2002 erbjuds vissa högskolekurser på distans i samarbete med Högskolan i Halmstad.

Prognos

Födelsetalen har varierat kraftigt. Under det sena 1980-talet och tidiga 1990-talet föddes många barn i kommunen. Nu vandrar de som en puckel genom utbildningssystemet och har nått högstadiet. Det ställer krav på flexibilitet i lokalförsörjningen.
För närvarande går över tusen elever på kommunens tre högstadieskolor.

I mitten av 1990-talet föll födelsetalen dramatiskt. Följden blev att antalet grundskoleelever minskade med cirka 800 till drygt 2 200 elever. Under början av 2000-talet har emellertid bostdsbyggandet och inflyttningen gjort att elevunderlaget åter ökat.

Viktig del. Presentationsteknik är en viktig del av undervisningen i skolan.

Överväganden och rekommendationer 

I planeringen av nya bostäder och bostadsområden skall kommunen sträva efter att skapa ett jämnt underlag för att trygga elevtillgången till samtliga förskolor och skolor. En fungerande förskola och skola är en av de viktigaste resurserna för en orts utveckling och överlevnad. Med en negativ befolkningsutveckling är planering och långsiktighet i besluten ännu viktigare för att undvika att hamna i en nedåtgående spiral, där elev- och serviceunderlag ständigt minskar.

Viktig roll

Skolan har en viktig roll som förmedlare av grundläggande värderingar och kunskaper i byggandet av ett samhälle i balans, såväl ekologiskt som socialt. Skolornas arbete utgår ofta från lokala förhållanden så som kulturhistoria, miljökunskap, samhällsresurser och estetiska värden. Kunskaperna sätts sedan in i ett större regionalt och globalt perspektiv.

Kommunen skall stimulera medborgarna till ett livslångt lärande, som även bidrar till att höja deras kompetens på arbetsmarknaden och därmed utvecklar näringslivet i kommunen.

KY-utbildning. Numera erbjuder kommunen också kvalificerad yrkesutbildning.

Underlagsmaterial och hänvisningar

• Förskole- och skolplan 2000-03-30
• Organisationsutredning 96; 128/600; 2
• Elevutvecklingsutredning 2001-01-09
• Utbildningsnämndens verksamhetsredovisning 2000
• Miljöplaner i utbildningsförvaltningen 2000