Skogsbruk

Nulägesbeskrivning

Skogsmark, det är mark som är  lämplig för virkesproduktion och som i ringa omfattning används för annat ändamål. Det är också områden där det bör finnas skog för skydd mot sand- eller jordflykt. Nästan hälften av kommunens totala landareal är produktiv skogsmark, 42 800 hektar. I skyddsområdet närmast kusten gäller särskilda regler för avverkning enligt 16 § skogsvårdslagen.

 

40 procent gran

Av skogsarealen utgör cirka 40 procent granskog, 23 procent tallskog, 17 procent lövskog och nio procent ädellövskog. Enligt 3 kapitel 4 § miljöbalken är skogsbruk en näring av nationell betydelse. Det innebär att den skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk.

Enligt skogsvårdsstyrelsens uppfattning har all skogsmark i kommunen betydelse för skogsnäringen. Skogsbruket är ett typiskt sydsvenskt småskogsbruk, ofta i kombinationen jord- och skogsbruk. Det bildar inlandets typiska småbrutna landskapskaraktär.

Skogsvårdslagens "portalparagraf" säger att:

"Skogen är en nationell tillgång som skall skötas så att den ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden bibehålls. Vid skötsel skall hänsyn även tas till andra allmänna intressen".

Riksdagen har beslutat att produktions- och miljömålet i skogsvårdslagen skall vara jämställda.

Miljömålet

Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. Biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att leva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas.

Produktionsmålet

Stormfälld skog. En storm av Gudruns styrka kan få förödande effekter för skogsnäringen och den enskilde skogsägaren.

Skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthållig god avkastning. Skogsproduktionens inriktning skall ge handlingsfrihet i fråga om användning av vad skogen producerar.
I skogsvårdslagen finns ett starkt skydd med krav på skötsel och nyplantering i bestånd av ädellövskog.

Förutom ädellövskog finns andra skyddsvärda biotoper i skogsmarken, som kräver särskild hänsyn i skogsbruket. 10 000 hektar skogsimpediment, det vill säga mindre produktiv skogsmark, utgörs ofta av värdefulla våtmarker. Dessa områden omfattas av skogligt biotopskydd och har samma status som naturreservat enligt miljöbalken 7 kapitel 11 §.

Nyckelbiotoper har inventerats i hela kommunen.
Se även under avsnittet Naturvård och biologisk mångfald.

Vid avverkning och andra åtgärder inom dessa områden krävs samråd med skogsvårdsstyrelsen. Handlar det om ledningsdragningar, vägbyggen och dylikt skall samråd ske med länsstyrelsen.

Skogen hotas av skador som bland annat uppstår på grund av luftföroreningar, försurning, kvävenedfall m.m. Åtgärder för att begränsa dessa utsläpp är utomordentligt angelägna.

Överväganden och rekommendationer

Lövskog är i allmänhet skog med större rekreationsvärden. Lövskogen tycks också ha större motståndskraft mot skador orsakade av luftföroreningar m.m. Lövskogen ger idag en hög avkastning. Andelen lövskog bör öka, främst intill tätorter och i anslutning till friluftsområden.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 2:2 och 16:2)

Inom en sektor med olika aktörer som företräder olika intressen är samverkan den bästa garantin för att ett nå ett samlat bra resultat. Formerna för samråd mellan kommunen, skogsvårdsstyrelsen och företrädare för skogsbruksnäringen bör utvecklas. Den småbrutna karaktären i kommunens inland utgör ett värdefullt inslag i landskapsbilden och bidrar till att bevara den biologiska mångfalden. Skogsplantering bör undvikas på de öppna markerna i skogsbygden.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 12:1, 12:2 och 16:3)

 Bättre hushållning

Rådgivning. Med individuell miljörådgivning och miljöanpassning av skogsskötseln kan kväveläckaget från skogarna minska.

Skogsbruket måste verka för bättre hushållning av växtnäringen, främst kväve. För att undvika flerfaldig ökning av kväveläckaget under hyggesfasen, är det angeläget att ta fram ett program för individuell miljörådgivning och miljöanpassning av skogsskötseln. Det ska ske i samverkan med näringen. Hyggena bör storleks- och terränganpassas. Dessutom bör markberedning och kalkning undvikas i områden med hög kvävedeposition.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 7:3)

De nationella och regionala miljömålen är vägledande för kommunens ställningstagande i skogsfrågor. Inom och i nära anslutning till platser som definierats som biotopskyddsområde eller nyckelbiotop, bör samråd ske med skogsvårdsstyrelsen vid bedömning av exploateringsåtgärder. Formellt samråd med skogsvårdsstyrelsen eller länsstyrelsen skall ske i enlighet med miljöbalkens bestämmelser. Vid exploateringsåtgärder som sker inom områden som gränsar till eller berör registrerade eller misstänkta fornlämningar och kulturlämningar, bör samråd ske med länsstyrelsen.
(Se vidare under avsnittet regionala miljömål 12: 2b)

Karta

Karta över skogsbruksområden i Laholms kommun