Mark och vattenanvändning

Till beskrivningen för detta avsnitt hör kartan ”Markanvändning”. Den redovisar den huvudsakliga mark- och vattenanvändningen för hela kommunen. Markanvändningen i tätorterna redovisas separat i avsnittet Tätortsredovisning.
Förutom rekommendationer i detta kapitel kan det finnas fler under respektive ämnesområde i avsnittet Allmänna intressen.

Kommunstruktur

Karaktäristiskt för kommunen är att befolkning, service och näringsliv fördelats på ett förhållandevis stort antal tätorter. Det inbördes avståndet mellan orterna är inte större än att det medger pendling. Således har innevånarna stor frihet att välja bostadsort och arbetsplats. Även kommunens läge i förhållande till grannkommuner och dess tätorter gör att pendlingen till och från dessa är förhållandevis stor.

Laholms kommun och dess tätorter ingår således i ett regionalt nätverk där tillgång till arbetstillfällen och kvaliteten i boendemiljö och service har avgörande betydelse för valet av bostadsort.

Två drag utmärker befolkningsstrukturen:

• Huvuddelen, tre fjärdedelar, bor i de västra, kustnära delarna.
• Ingen av kommunens fjorton statistiska tätorter är markant större än övriga. Det gäller även Laholms stad.

Jord- och skogsbruk

Vallskörd i skogslandskapet. För landskapets karaktär är det viktigt att de öppna markerna brukas.

Kommunen är tydligt uppdelad i ett jordbrukslandskap i de västra delarna och i ett skogslandskap i de östra och södra delarna. Endast på ett fåtal ställen bryts Laholmsslätten av vegetationspartier. Skogslandskapet är mer varierat. På många håll finns inslag av öppna marker.

Inom vissa skogsområden bedrivs jordbruk medan andra utnyttjas extensivt. För landskapets karaktär är det viktigt att de öppna markerna hålls öppna, speciellt de som konstaterats vara särskilt värdefulla.

Vindkraftverk på slätten

Delar av jordbruksslätten är intressant för utbyggnad av vindkraftverk. Det fordras dock att avstånden till befintliga bostäder är tillräckligt, att vindförhållandena är goda samt att påverkan från andra allmänna intressen inte är för stora. Vilka dessa platser är, och vilka överväganden som ligger till grund för avgränsning och rekommendationer, framgår när översynen av den fördjupade översiktsplanen för vindkraft är klar. Denna beräknas vara färdigställd under 2006.

Bebyggelse

I bostadsområdena ingår även funktioner som till exempel gator, grönområden och idrottsplatser. Kommunens fjorton tätorter redovisas i avsnittet Tätortsredovisning.

Därutöver finns ett antal mindre orter och byar med samlad bebyggelse som redovisas på kartan Regleringar (pdf-fil 1,5 Mb). För vissa av dem finns detaljplan. Om områdena skall utökas kan det, även för enstaka byggnader eller anläggningar, krävas  detaljplan eller områdesbestämmelse för att bedöma om den föreslagna åtgärden är lämplig.

Stor hänsyn

Utveckling och bevarande av befintlig bebyggd miljö skall ske med stor hänsyn till de kulturhistoriska och estetiska värden som utmärker varje delområde. För vissa av dem finns beskrivningar och riktlinjer, för andra kommer sådana att utarbetas dels i form av bevarandeplaner dels i arkitekturprogram.

Riktlinjer

Detaljerade riktlinjer och anvisningar kommer även att utarbetas för kompletterande och ny bebyggelse på landsbygden. I avvaktan på dessa bör rekommendationerna i 3 kapitlet 1 § plan- och bygglagen följas. Här understryks att:

"...byggnader skall placeras och utformas med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan. "

Kommunens ambition är att ny bebyggelse skall vara av hög teknisk och arkitektonisk kvalitet. Landskapet är ömtåligt. Det är viktigt att bygga i samklang med omgivningen såväl i tätorterna som på landsbygden. Det innebär bland annat:

• att platsen för byggnaden skall väljas så att den inte ger ett dominerande intryck i landskapet,
• att byggnadsutformningen i volym, material och färgsättning skall ges en prägel som knyter an till den lokala byggnadstraditionen eller på annat sätt står i samklang med byggnadsplatsens förutsättningar.

Aktsamhet om befintlig vegetation skall ges hög prioritet. Därutöver måste givetvis hänsyn tas till närhet och risk för störningar från jordbruk, tekniska anläggningar och liknande.

Vy över Hasslövs by. Utveckling och bevarande av den befintliga bebyggda miljön skall ske med stor hänsyn till de kulturhistoriska och estetiska värden.

Naturområden med förordnanden

I denna kategori ingår Natura 2000-områden, naturreservat och naturminnen. Som framgår av avsnittet Naturvård under området allmänna intressen, pågår arbete med att bilda nya naturreservat. Dessa redovisas på Naturresurskartan (pdf-fil 3 Mb) med preliminära gränser.

Rekreation

På olika håll i kommunen finns anläggningar och områden för organiserade rekreationsbehov och aktiviteter. I anslutning till dessa krävs särskilda hänsynstaganden vid planering och utövande av markanvändningen.

Områden för mer allmän rekreation finns främst inom kommunens skogsområden. I anslutning till respektive tätort är behovet som störst. Inom dessa skogsområden bör därför skötseln ske så att rekreationsvärdena tas tillvara. Det innebär bland annat att lövskog bör prioriteras. Se även under avsnitten Skogsbruk samt Fritid och rekreation.

Viktigaste tillgången

Kusten är kommunens viktigaste rekreationstillgång. Fler bostäder inom området är det främsta motstående intresset. Som framgår av den fördjupade översiktsplanen för kustzonen, är det därför av största vikt att planering och utveckling sker på ett sådant sätt att rekreationsvärdena bibehålls. Det innebär bland annat att kvarvarande grönområden bör bevaras och att områden för stugbebyggelse och annan rekreation inte bör omvandlas till permanentbostäder.

Populär slinga. Motionsslingan i Knäred används året om.

Kommunikationer

Allmänna vägar och järnvägar redovisas i avsnittet Kommunikationer. Under denna rubrik beskrivs sträckningen av väg 117 förbi Veinge och Skogaby samt ny väg mellan Veinge och Laholm (väg 585), öster om Lilla Tjärby.

Förslag till väsentligare förändringar av väg- och gatunätet inom tätorterna framgår i avsnittet Tätortsredovisning. Här redovisas också vägar som är primära för transporter av farligt gods. Vid eventuella nya vägsträckningar medföljer dessa anvisningar.

Anläggningar

I avsnittet Värdefulla ämnen och mineraler redovisas bergs- och grusfyndigheter som bedömts möjliga att exploatera med hänsyn till bland annat natur- och kulturvärden. Nya täkter prövas av länsstyrelsen.

Vidare redovisas olika tekniska anläggningar och ledningsstråk, som i sig är arealkrävande och bedöms kunna påverka anvädningen av omgivande mark.