Laholm
Laxrik å. Strax utanför Laholm flyter Lagan med Sveriges bästa laxvatten.
Ortsbeskrivning
Laholm är Hallands äldsta stad med anor från 1200-talet. Staden har stora estetiska och kulturella värden i stadskärnan. Så är den också av riksintresse för kulturmiljövården. Den lilla staden med de många konstverken uppskattas av såväl boende som besökande. Läget vid Lagan ger möjlighet till naturupplevelser och rekreation. Laxfisket är vida berömt. Glänningesjöområdet, öster om stadskärnan, är ett närbeläget rekreationsområde med bland annat insjöbad och idrottsplats.
Vuxit successivt
Stadens roll som huvudort i kommunen har inneburit att den har vuxit successivt med områden för såväl bostäder som verksamheter. Det har dock skett relativt långsamt och tillskotten har knutits till de äldre delarna på ett i allmänhet harmoniskt sätt. Servicenivån är hög och det mesta finns såsom butiker, bibliotek, museer, simhall, gymnasium, äldreboende m.m.
I staden finns också administrativa funktioner såsom banker, kommunförvaltning, försäkringskassa och arbetsförmedling.
Antalet invånare har ökat även när övriga tätorter stagnerat.

Rikt utsmyckad. Laholm benämns ibland som den lilla staden med de många konstverken.
Ny järnvägssträckning
I mitten av 1990-talet drogs järnvägen väster om Laholm och stationen hamnade cirka tre kilometer från centrum. Det var en viss nackdel men samtidigt innebar placeringen att avståndet minskade till den näst största tätorten, Mellbystrand. En annan fördel var att stadens västra och östra delar växte samman när spårbarriären försvann.
Delar av det gamla järnvägsområdet används för bussterminal. Den norra delen kommer att bebyggas och den södra tas i anspråk för att utöka Stadsparken.
Statistik och faktauppgifter
Befolkningsutveckling
| 1990 | 1995 | 2000 | 2004 |
|---|---|---|---|
| 5054 | 5612 | 5638 | 5778 |
Sysselsättning och pendling (år 2002)
| Förvärvsarbetande med bostad i området | 2447 |
|---|---|
| - arbetsplats i området | 3250 |
| Inpendlare | 2046 |
| Utpendlare | 1235 |
| Nettoutpendling | 811 |
Förskola och skola
Förskolorna Blåkulla, Grönkulla och Täppan utnyttjas i dag till full kapacitet. En viss utbyggnad av verksamheten har skett för att klara en ökad efterfrågan på grund av inflyttning och nytt regelsystem.
Av skolorna har såväl Blåkulla (F-3) som Glänninge (F-3) och Parkskolan (F-6) i det närmaste full beläggning.
Lagaholmsskolan, som är en högstadieskola, har en viss reservkapacitet nu när de stora kullarna från sent 1980-tal och tidigt 1990-tal i stort sett gått igenom grundskolan.
Osbecksgymnasiet har i dag en överkapacitet främst på grund av att allt fler elever väljer program på andra utbildningsorter. Därtill kommer det faktum att Båstads kommun numera har egen gymnasieskola. Detta kräver en framsynt planering för att kommunen ska kunna bibehålla en bra gymnasieskola till en rimlig kostnad. Det kan exempelvis innebära profilering av vissa program.
Vård och omsorg
Särskilt boende
Tangon, med 32 lägenheter och 20 servicelägenheter, och Lingården, med 34 lägenheter och 14 servicelägenhetersom, drivs i entreprenadform.
Hemtjänst och hemsjukvård
På Lingården lagas mat till dem som bor i särskilt boende samt andra gamla i området.
På Lagahöjden finns även en specialistenhet med sjuksköterskor och väntjänst. På Tivolivägen finns nio lägenheter för vuxna med bistånd enlig lagen om särskilt stöd och service (LSS). För anhörigvården finns en särskild lokal i samma lokaler.
Gruppboende
Gruppboende finns på Mejramgången, Salviagången samt Slåttervägen, varav det senare drivs på entreprenad.
Igelkotten är ett boende för barn med flerhandikapp. Örtagården finns för barn med autism.
Boende enligt lagen om särskilt stöd och service (LSS) finns på Tivolivägen med nio lägenheter.
Sjukvård
I Laholm finns primärvård med två vårdcentraler - en i centrala Laholm och en på Glänningeområdet - öppenpsykiatrisk mottagning, distriktssköterskor samt folktandvård.

Döljer känslorna. Pensionärerna på Lingården har fullfjädrade pokeransikten.
Teknisk service
Vattenförsörjningen i Laholm tillhör ett sammanhängande distributionsområde som baseras på vattentäkterna i Veinge, Skottorp och Dömestorp. Denna vattenförsörjning beräknas klara förhållandena under överskådlig tid. Det gäller även för industrietableringar som kräver stor tillgång till vatten. På längre sikt finns möjligheter till kompletterande resurser (se avsnitt; Allmänna intressen: Grundvatten).
Reservvattentäkt finns vid Glänninge sjö.
Avloppsvatten leds till kommunens reningsverk vid Ängstorp i Laholm. I dagsläget finns kapacitet som tillgodoser befolkningsutvecklingen inom överskådlig tid. Däremot kan speciell industrietablering - exempelvis bryggerinäring - medföra kapacitetsproblem.
Dagvattennätet är i huvudsak utbyggt i hela Laholms tätort. I vissa delar av stadskärnan är systemet kombinerat, dagvattnet leds till avloppsnätet.
Ekologisk dagvattenrening sker i anlagda dammar vid Klarabäck och Ängstorp.
Säkerhet
Med en insatstid inom tio minuter och en väl dimensionerad räddningsstyrka kan orten, ur räddningssynpunkt, utvecklas både vad avser bostäder, industri, kommersiella lokaler med mera. Genom närheten till grannkommuner kan en styrka byggas upp vid stora olyckor.
Plastindustri, som ligger i anslutning till bostadsområde och stadskärna, utgör en risk.
Genomfartstrafik med farligt gods sker förbi tätorten på väg 585 (Laholm-Daggarp) och väg 24. Bron över Lagan är en risk, en annan är att väg 24 går genom skyddsområde för vattentäkt. Risker för olyckor med farligt gods på järnväg finns vid stationsområdet och järnvägsbron över Lagan.
Markkapacitet
Nyligen öppnades ett bostadsområde för småhus, Örelid med 28 tomter. För flerbostadshus finns områden både centralt vid det gamla stationsområdet - Norra station - och i utkanten av staden - Trädgårdsstaden.
Tillgången på planlagd mark för verksamheter börjar tryta, bland annat på grund av arkeologiska fynd som satt stopp för exploatering. Enligt den fördjupade översiktsplanen redovisas framtida verksamhetsområden dels i Glänningeområdet utmed riksväg 24 dels via utvidgning söderut av Nyby industriområde.
Sammanfattande kommentar
Några hinder eller trösklar för en utveckling av staden finns inte inom överskådlig tid. Tillgången på planlagd mark för enbostadshus och verksamheter bör dock förbättras. Hänsyn till beskrivna risker påverkar förläggning och utformning av tillkommande bebyggelse.
Intressen och regleringar

Fiskare vid Ösarps ö. Lagans dalgång upp till Karsefors är av riksintresse för naturvården.
Laholms tätort berörs av ett antal riksintressen. Innerstaden och Lagans dalgång är av riksintresse för kulturmiljövården. Laholmsområdet är av riksintresse för naturvården avseende fossila frostmarksfenomen och de geologiska processer som format landskapet efter den senaste nedisningen. Lagans dalgång upp till Karsefors är av riksintresse för naturvården som en del av Laholmsbukten med tillhörande åar.
Lagans dalgång - på sträckan från havet till Laholms kraftstation - är av riksintresse för det rörliga friluftslivet och fritidsfisket. Hela sluttningsområdet norr om Lagan är också av lokalt och regionalt intresse för natur- och kulturvården.
Fornlämningar
Många delar av Laholmsområdet har visat sig innehålla fornlämningar, som gör undersökningar och utgrävningar nödvändiga vid planering och exploatering.
Mellan järnvägen och befintlig bebyggelse i väster finns gasledningar i nordsydlig riktning. Dessa påverkar möjligheterna till komplettering av bebyggelsen i området.
Kring Glänningesjö, som är en reservvattentäkt, finns ett skyddsområde med vissa restriktioner för bland annat byggande.
Utvecklingsmål

Gammal byggnad. Rådhuset från 1700-talet är en av Laholms äldsta byggnader.
Kultur- och stadsmiljövärdena i stadskärnan skall, som en av kommunens viktigaste tillgångar, vidmakthållas och utvecklas. Men detta skall ske på ett sådant sätt att lämplig kommersiell utveckling inte försvåras. Åtgärder för att bibehålla och utveckla besöksnäringen bör ske. Staden bör i samverkan med alla inblandade utvecklas så att den har ett intressant liv vid de flesta tidpunkter. Översiktsplanen för centrum - från juni 1998 - skall vara vägledande för utveckling och förändringar.
Växer varsamt
Placering och utformning av framtida bostads- och verksamhetsområden skall ske på ett sådant sätt att staden växer med varsamhet. Expansionen skall ske med motsvarande höga estetiska värden och trevnad som präglar befintliga delar av staden. Boendet i Laholm skall fortsätta att vara högklassigt för alla ålderskategorier.
Utrymme för närings- och fritidsverksamheter skall finnas. Stadsparken bör utvecklas och handikappanpassas.
Möjligheter för in- och utpendling skall utvecklas genom successiva förbättringar av tåg- och busstrafiken. Detta skall också bidra till en minskning av den alltför omfattande biltrafiken.
Planförslag
Befintliga översiktsplaner för Laholms tätort saknar en långsiktigt hållbar struktur. I huvudsak finns tre alternativa utvecklingsmöjligheter:
-
mot söder över jordbruksslätten
-
på norra sidan Lagan
-
västerut mot Mellbystrand och E 6.
Det redovisade planförslaget visar en struktur som tillvaratar förtjänsterna med alla tre alternativen, och som möjliggör en långsiktig utbyggnad med god kvalitet. Strukturen innebär vissa avvikelser från den fördjupade översiktsplanen från 1993. Som en följd härav bör denna omarbetas.
Denna långsiktiga, övergripande struktur för bostadsbyggandet innebär att staden på längre sikt växer utmed södra sidan av Lagan. Det innebär att Mellbystrand och Laholm kan komma att bindas samman mellan riksväg 24 och Lagan. Vidare föreslås att ”satellitområden” skall kunna etableras på norra sidan av ån (se mer om detta nedan).
Verksamheter växer söderut
Verksamhetsområden växer i första hand mot söder. Detta kan ske successivt utmed ringvägar, som utgör förlängningar västerut av Glänningeleden respektive Sofieroleden. För att skapa "luftighet" föreslås att grönstråket kring Glänninge sjö blir genomgående från Lagan i öster till järnvägen i väster.
På kort sikt innebär föreslag utbyggnad en fortsättning av tidigare utbyggnadsplaner, dock med anpassning till de mer långsiktiga resonemangen, enligt ovan.
Bostads- och verksamhetsområden
Utbyggnaden av bostäder kan dels ske centralt vid norra stationsområdet dels i Trädgårdsstaden. I det senare området föreslås Sofieroleden dras på ett sådant sätt så att bostäderna kan förläggas närmare Lagans dalgång. Därigenom skapas ett mer attraktiv område. Trädgårdsstaden kan få en blandning av enbostads- och flerbostadshus.
Även området söder om väg 24 och öster om Ängelholmsvägen föreslås i huvudsak till bostäder. Genom gång- och cykelvägen på den gamla banvallen uppnås närhet till de äldre delarna av staden samt till skola och annan service.
"Satelliter" norr om Lagan
För att utnyttja Lagans attraktionskraft föreslås att ett antal små ”satellitområden” skapas på åns norra sida. Dessa placeras så att de inte blir iögonfallande i det storslagna landskapet. Istället skall de bli vackra miljöer i de lågt belägna partierna av åns nordsida. Vid planeringen måste särskild hänsyn tas till rikser för översvämningar och de fornlämningar som sannolikt finns i dessa delar.
Med nya gång- och cykelförbindelser över Lagan kan områdena integreras med den gamla staden. Utformningen förutsättes ansluta till karaktären av det gamla Laholm. Strävan bör vara att uppföra områdena med lokala avloppslösningar.
Satellitområdet” vid Ahla får ses som en mer fristående del av centralorten, kanske till och med som en utbyggnad av Ahla by. Området förläggs på en högplatå varifrån man får fin utsikt över dalgången och Laholm på andra sidan ån.
Intresseområdena för utbyggnad av bostäder omfattar cirka 114 hektar.
Verksamhetsområde med skyltläge
Verksamheter finns idag i stor utsträckning utmed riksväg 24, vilket bland annat ger goda skyltlägen. I planförslaget redovisas kompletterande arealer för utökning söderut av Nyby industriområde.
En smärre komplettering mellan järnvägsstationen och Nyby knyter visuellt samman porten i väster, stationsområdet, med resten av tätorten. Inom området finns en nationell gasledning. På grund av denna måste kompletteringen utföras med hänsyn till gällande restriktioner.
Intresseområdena för utbyggnad av verksamheter omfattar cirka 145 hektar.

Kan växa. I Trädgårdsstaden finns utrymme för ytterligare bostäder.
Åtgärder för genomförande
Den fördjupade översiktsplanen för Laholm bör omarbetas och kompletteras.
En planteringsplan för föreslagna grönstråk bör göras. På så sätt blir stråken väl etablerade inför framtida exploatering av bostäder och verksamhetsområden.
Karta

Innehållsansvarig: Anna-Lena Lundby
Sidan granskad den 12 januari 2011


10°