Kusten, nybyggnad

Arkitekturprogram

Detta arkitekturprogram vänder sig till dig som ska bygga nytt i kustlandskapet. Syftet är att belysa de faktorer som är avgörande för att den befintliga bebyggelsekaraktären ska bevaras. Programmet är tänkt att fungera som en ryggrad vid bedömning av bygglov samt som ett diskussionsunderlag och verktyg i samtal mellan bygglovshandläggare och bygglovssökande.

Ömtåligt landskap

Det öppna havet breder ut sig mot den obrutna kustlinjen i väster. Kusten böjer sig i en mjuk båge med sandstrand och dyner. Innanför dynerna finns fuktängar och planterad tallskog med inslag av asp och björk. Den vindpinade skogen ger landskapet dess speciella karaktär.

Detta landskap är ömtåligt för exploatering och kustområdet är enligt miljöbalken av riksintresse för bland annat naturvård. Sedan slutet av 1970-talet har befolkningen i Halland ökat mest i landet och detta har bland annat medfört ett ökat exploateringstryck på kustområdet. Detta gör att behovet av riktlinjer för kustens bebyggelseutveckling är stort.

Detta landskap är ömtåligt för exploatering och kustområdet är enligt miljöbalken av riksintresse för bland annat naturvård.

Föränderlig bebyggelse

Före 1850 var kusten utmark med magert bete. Enstaka strandridartorp låg vid stranden. Under senare delen av 1800-talet skedde en omfattande uppodling även i de kustnära områdena. Det ledde till stora problem med strandflykt. 1856 köptes flygsandfälten in av staten och tallskog planterades för att hejda jordförstöringen. Vid 1900-talets början blev det alltmer populärt med havsbad och kusten blev attraktiv för rekreation och förströelse.

Första sommarstugan

Vid slutet av 1800-talet startades barnkolonier som riktade sig till stadsbarn från arbetarklassen. Många kommuner förlade sina barnkolonier till Mellbystand där barnen tillbringade några veckor på sommaren.

Det första pensionatet byggdes 1908 i Mellbystrand och samma år byggdes också det första sommarhuset. Det följdes snabbt av fler. All tidig bebyggelse lades inne i tallskogen. När Sverige fick semesterlag 1938 växte tältstäder upp innanför sanddynerna. Dessa permanentades efterhand till stugbyar med tätt liggande enkla stugor, ofta bara 2 x 2 meter. I dynerna byggdes badstugor.

Efterhand som kraven på standard steg tillkom olika gemensamhetsanlägg-ningar. På 50-talet tilläts stugor på 20 kvadratmeter och på 60- och 70-talen uppfördes villabebyggelse för permanentboende i tidstypiska stilar. I Mellbystrand och Skummeslövsstrand finns tidstypisk småhusbebyggelse från 1900-talets alla epoker.

När Sverige fick semesterlag 1938 växte stugbyar upp. I dynerna byggdes badstugor.

Placering på tomten 

Varje plats är unik! Fundera över vilka förutsättningar som råder på just din tomt. Vilken är platsens karaktär och vilka är dess kvalitéer? Hur kan de tas tillvara?

Hitta ett mönster i omgivande bebyggelse. Placera den nya bebyggelsen så att det inte avviker från den befintliga strukturen i kvarteret.

Eftersträva ett samspel mellan tomten och huset. Varje tomt är unik och ska behandlas efter dess förutsättningar. Undvik därför sprängning, schaktning och utfyllnader.

Ditt hus är grannens utsikt! Ta hänsyn till grannen och kringliggande bebyggelse. Bygg inte igen utblickar mot havet eller landskapet.

Lämna fri passage så att många kan nå kusten. Gröna stråk är viktiga att bevara för växt- och djurlivet.

Ta vara på den uppvuxna vegetationen som finns på tomten. Det tar många år innan nyplanterade träd får full storlek och karaktär.

Väderstreck och vind. Varifrån blåser det? Var och hur kan en solig uteplats i lä skapas? Tänk på att väderstreck och ljusförhållande på tomten får konse-kvenser för ditt hus.

Varje plats är unik. Anpassa huset efter tomten och inte tvärt om.

Volym och proportioner

Den aspekt som påverkar huset mest är dess proportioner. Längd, bredd, höjd och tak ger huset dess huvuddrag som syns på långt håll.

En strävan ska vara att bebyggelsen är underordnad landskapet. Det innebär att bebyggelsen ska vara lägre än vegetationen och inte ges någon framträdande placering i landskapet.

Dela upp stora byggnadskroppar i mindre volymer. Detta medför att byggnaden lättare kan anpassas till platsen och större ingrepp i marken kan undvikas.

En helt eller delvis kringbyggd gård skyddar för väder och vind men även för insyn. På så vis kan en lugn och privat uteplats i lä skapas.

Sadeltak är en traditionell takutformning som passar bra i kustlandskapet.

Lämpliga takmaterial i kustområdet är främst tegelpannor. Alternativ kan vara betongpannor eller fibercementplattor.

Material 

B ehåll den nuvarande materialkaraktären
i området med stående eller liggande träpanel. Trä är enligt tradition det fasadmaterial som passar bäst i kustlandskapet. Det är levande, hållbart och lätt utbytbart, när så behövs.  Trä i kombination med puts kan vara ett alternativ.

Takmaterialet bör utgöras av äkta material och inte imitationer av annat material. Takmaterialen bör ha en matt karaktär för att inte synas på långt håll. Undvik därför glaserade takpannor och plåttak som liknar takpannor. Lämpliga takmaterial i området är tegelpannor, betongpannor, fibercementplattor eller bandtäckt plåt.

 

Trä är det traditionella fasad-materialet i kusten. Eventuellt kan fasaden utgöras av trä i kom-bination med puts.

Färgsättning

Den färg vi uppfattar på en byggnad är påverkad av bland annat ljuset, om-givningen och en hel rad andra faktorer. Vid färgsättning av en byggnad är det därför svårt att välja vilken kulör en byggnad ska ha enbart genom att titta på färgprover. Provmåla gärna ett par kvadratmeter på fasaden för att se hur färgen upplevs på huset.

Traditionellt har husen färgsatts olika beroende på var i kustområdet de låg. Nära stranden är husen ljusa, medan de längre från stranden ofta är laserade i naturfärger; grått, grönt och brunt. De äldre husen ligger ofta väl indragna på tomten. Fasaden är vanligen klädd med träpanel i falurött, bruna, grå eller vita kulörer.

Leta gärna efter ett vackert färgsatt hus. Fråga vilket nummer färgen har för att hitta exakt samma nyans. Med tiden bleknar färgen och man bör vara medveten om att om huset målas med samma färg kan det ändå upplevas olika beroende på ljusförhållande och färgens ålder.

Staket och inhängnader

I kustzonen kan tomtgränser markeras med enkla staket i trä. Staketen bör ges en dov färg för att inte bli dominerande i landskapet.

Naturtomter behöver sällan inhängnader, istället kan naturliga gränser som vegetation, buskage eller stenmurar utnyttjas. Vegetation kan ersätta plank och höga murar.

I kustzonen kan tomtgränser markeras med enkla gärdsgårdar eller staket i trä. Staketen bör ges en dov färg för att inte bli dominerande i landskapet.

Granhäckar  har traditionellt använts för att omgärda fastigheterna i vissa delar av norra Mellbystrand. Granhäckarna bör inte tas bort och ersättas med staket eller murar av modernare snitt, då de utgör ett lummigt och intimt uttryck som är karaktärsskapande i området.

Behåll gatans karaktär. Många av gatorna i Mellbystrand och Skummeslövs-strand har en speciell och lummig karaktär.

Detaljer

Välj detaljer som stämmer i proportion med husets skala, till exempel dörrar och fönster, takfot och takutsprång.

Fönster
Eftersträva harmoni i bebyggelsen och symmetri vid placering av fönster och dörrar. Placera dörr och fönster så dess överkant bildar en vågrät linje.

Undvik att blanda för många fönstertyper och storlekar på samma byggnad.

Fönster ska anpassas efter byggnadens volym.
Undvik överstora glasytor, speciellt i gavlarna.

Undvik att blanda för många fönstertyper och storlekar på sam-ma byggnad.

Omfattningar och knutbrädor
Knutbrädor och omfattningar kring fönster och dörrar är något som ger trähusen dess speciella karaktär. Dessa bör vara enklare och släta. Bredden har stor betydelse och alltför breda omfattningar ger fönsterna en alltför dominerande framtoning medan alltför smala omfattningar medför att huset känns oproportionerligt.

Verandor och uteplatser
Det utbud av uterum som finns på marknaden idag är ofta enkelriktat och stämmer ofta dåligt med den traditionella bebyggelsen, både när det gäller material eller utformning. Alternativ kan vara en glasveranda eller ett lusthus. En veranda som är utformad utifrån husets och trädgårdens förutsättningar kan te sig bättre som ett lusthus än som ett uterum i direkt
anslutning till huset.

Planera verandor och uterum tillsammans med huset. Uteplatser och verandor som finns i husets byggnadskropp ger ofta en enklare och mer samlad form och altanen upplevs som en del av huset. Risken är annars att altanen överröstar den egentliga huskroppen

Knutbrädor och omfattningar kring fönster och dörrar är något som ger trä-husen dess speciella karaktär.

Belysning
Belysning bidrar till helhetsintrycket av en bebyggelsemiljö. Viktigt att tänka på är vilken typ av ljus som används, armatur, placering samt hur ljuset är riktat.

• Låg och diskret belysningsarmatur bör användas.
• Släck inte månen. Lys inte upp omgivningen för mycket så att natten inte blir mörk.

Enkla uteplatser
På skyddade tomter som omges med täta häckar kan enkla uteplatser ordnas med små medel. Smågatsten, marktegel, spaljéer eller buskar kan enkelt bilda en trivsam miljö som blir avskild från resten av tomten.

Utnyttja höjdskillnader för att skapa uteplatser. På så sätt kan skillnaden mellan golvnivån ute och inne bli liten.
Uteplatsen kan anläggas på trädäck så skadas inte marken av omfattande markarbeten.

Grönytor och tomter

Varje enskild tomt skall behandlas som en del av den totala miljön. På så vis bär varje tomtägare ett ansvar för hur helheten kommer att upplevas. Stora ingrepp i tomtmarken kan få konsekvenser för hela gatumiljön i området. Se er därför omkring ordentligt och fundera på vilka kvalitéer som finns i miljön längs gatan. Fundera på hur de unika värdena kan tas till vara.

Försök föreställa dig hur naturen kan bevaras och hur trädgården ska användas innan huset byggs. På detta sätt kan både husets placering och trädgårdens utformning göras med största möjliga hänsyn till naturen på tomten. Kontakta gärna en trädgårdsarkitekt för att diskutera just din trädgårds förutsättningar och möjligheter.

Behåll naturmarken, den kräver minst skötsel. Eventuellt kan en del av tomten vara anlagd medan en del av tomten bevaras som naturtomt. Gångar kan klippas i det höga gräset och bilda stråk genom naturen och göra en större del av tomten tillgänglig.

Uteplatser kan anläggas på trädäck så skadas inte marken av omfattande markarbeten.

Spara befintliga träd och buskar. De ger skydd för väder och vind.

Undvik stora hårdgjorda ytor, lägg hellre plattor i gräs än hela asfaltytor. Smyg in parkeringsplatser och körbanor.

Vid nyplantering använd växter som naturligt finns på platsen, till exempel tall, björk, en, vildros, ginst, ljung och kaprifol. Ersätt inte tallen med snabb-växande lövträd eller liknande. Naturligt växande vegetation som tall, en, ljung och kråkris är viktiga kustnära växter att värna om.

Dynerna är ett karakteristiskt landskapselement som fortfarande är synliga i de obebyggda områdena. Vid nybyggnad bör hänsyn tas till dynerna och dessa bör inte planas ut och ersättas med gräsmattor.

Befintlig vegetation bör sparas. Hårdgjorda ytor bör begränsas och anpassas till naturen.

Kontakt

Tag gärna kontakt med kommunens arkitekter i ett tidigt skede för råd och vägledning. De finns på samhällsbyggnadskontoret och kan nås via växeln,
tfn 0430-15 000.

Mer information om bygglov hittar du på kommunens hemsida

Arkitekturprogrammet är utgivet av samhällsbyggnadskontoret, Laholms kommun. Text och foto har bearbetats utifrån projektet Kvaliteter i bebyggelse och landskap vid Hallandskusten, ett samarbete mellan Hallandskommunerna, länsstyrelsen och Moviumsekretariatet, SLU Alnarp.

Kommunfullmäktige har 2005-05-26 beslutat att arkitekturprogrammet ska vara vägledande för framtida byggande i kusten. Materialet är ej tvingande, endast rådgivande.