Detaljplaner

Detaljplaner reglerar utformningen av ett område mer i detalj. Detaljplanen är bindande vilket innebär att den som söker lov enligt huvudregeln bara får bygglov om åtgärden överensstämmer med planen. Detaljplaner reglerar också utbyggnaden av gator, parker med mera. Äldre planer (stads- och bygg-nadsplaner) gäller numera som detaljplaner.

Detaljplan är ofta den lämpligaste planformen vid en förändring av mark- och vattenanvändningen. Skälen till detta är flera och har att göra med såväl detaljplanens redovisningsform som förfarandet och planens rättsverkningar.
I varje detaljplan ges en samlad bild av markanvändningen och av hur miljön avses att förändras eller bevaras. Planen är ett instrument för kommunen att förverkliga den lokala bebyggelsepolitiken. Hänsyn ska tas till både allmänna och enskilda intressen.

Förfarandet vid detaljplaneläggning avser att förbättra beslutsunderlaget och ge möjlighet till insyn och påverkan från alla berörda intressenter. Det finns i plan- och bygglagen(PBL) ett uttalat krav på medborgarinflytande.

Planprocessen

Planprocessen finns i två utformningar, normalt och enkelt planförfarande. Enkelt planförfarande används när förslaget är av begränsad betydelse och saknar intresse för allmänheten. Det mest tillämpade är dock normalt planförfarande.

Detaljplan enligt normalt planförfarande

På uppdrag från till exempel markägare eller kommunstyrelsen beslutar miljö- och byggnadsnämnden att en detaljlplan skall arbetas fram.

Politiker i kommunstyrelsen och miljö- och byggnadsnämnden ger direktiv för detaljplanearbetet i ett program som anger vad planen ska innehålla. En tillräckligt detaljerad översiktsplan kan ersätta planprogrammet.

Den första planskissen utarbetas. Den sänds på samråd till bland annat berörda fastighetsägare, hyresgäster, Länsstyrelsen, kommunala myndigheter och sammanslutningar som har väsentligt intresse av förslaget. Annonsering sker i dagspressen. Förslaget finns tillgängligt på samhällsbyggnadskontoret och medborgarkontoret under samrådstiden. Informations- och samrådsmöten anordnas. Normal samrådstid är cirka 4 veckor.

De synpunkter som framförs sammantställs i en samrådsredogörelse.
Förslaget bearbetas med utgångspunkt från remissvaren och godkänns av miljö- och byggnadsnämnden.

Det nya förslaget presenteras i en utställning. Annonsering sker i dagstidningarna. Förslaget ställs ut i Stadshuset och lokalt på till exempel bibliotek. Berörda fastighetsägare med flera underrättas med brev.
Utställningstiden är cirka 3 - 4 veckor. Under tiden kan alla som har synpunkter framföra dem skriftligt till kommunens samhällsbyggnadskontor. Dessa redovisas i ett utlåtande. Det skickas efter utställningen till de som haft synpunkter.

Antagande av planförlsaget görs av kommunfullmäktige. antagande anslås på kommunens anslagstavla.

De som senast under utställningstiden lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda underrättas med brev. De har tre veckor på sig att överklaga kommunens beslut. Överklagan görs till Länsstyrelsen men skickas till Laholms kommun, kommunstyrelsen, 312 80 Laholm.

Om ingen överklagar vinner planen laga kraft tre veckor efter antagandet. Detta kungörs med annons i dagspressen.

Detaljplan enligt enkelt planförfarande

På uppdrag från till exempel markägare eller kommunstyrelsen beslutar miljö- och byggnadsnämnden att en detaljplan skall arbetas fram. Enkelt planförfarande kan användas när förslaget är av begränsad betydelse och saknar intresse för allmänheten samt är förenligt med översiktsplanen.

Den första planskissen utarbetas och sänds ut på samråd. Samrådskretsen är begränsad. Den sänds till bland annat berörda fastighetsägare, hyresgäst-organisation, Länsstyrelsen, fastighetsbildningsmyndigheten, kommunala myndigheter och sammanslutningar.