Dagvattenutbyggnad i kustområdet

Här vill vi informera om bakgrund och motiv för utbyggnaden av dag- och dränvattenledningar i kustområdet, samt för det regelverk som ligger till grund för utbyggnaden. Vi försöker ge svar på de frågor som är vanligast förekommande när det gäller dagvattenhanteringen.

Vad är dagvatten?

Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner av tak- och markytor inom tättbebyggt område. Via diken eller ledningar rinner det vidare till sjöar, hav eller vattendrag.

Avledning av dagvatten är förenat med begreppet dräneringsvatten som är vatten som avleds när mark dräneras (avvattnas) för att bli torrare. Begreppet används också för vatten från fastigheters dräneringsssystem, till exempel källardräneringar.

I områden utan utbyggda system för omhändertagande och avledning av dag- och dräneringsvatten uppstår ofta problem med överbelastning av spillvattenledningarna.

Detta kan leda till att lågt belägna källare översvämmas vid kraftig nederbörd. En annan konsekvens av dag- och dräneringsvatten i spillvattensystemet är reningsproblem på grund av överbelastning av kommunens avloppsreningsverk.

Varför har dagvatten blivit ett problem?

Enligt Laholmsbuktens VA:s bedömning, finns det ett antal orsaker till de successivt försämrade dagvattenförhållandena längs kusten:

• Den tidigare bebyggelsen skedde på gammal jordbruksmark. Markavvattning utgjorde inte något problem.
• Området har tidigare varit ett utpräglat fritidshusområde med stora tomter och små byggnader. I takt med att området har omvandlats till permanentboende med mindre tomter, större byggnader, mer hårdgjord yta osv. har problemen ökat. Vatten som tidigare kunde infiltreras i marken eller försvinna via öppna diken har nu ingenstans att ta vägen.
• Tvätt- och diskmaskiner i hemmet har ökat belastningen på spillvattenledningarna.
• Pågående klimatförändringar påverkar regnmängder och regnens intensitet. Den nettonederbörd som finns tillgänglig för avrinning eller grundvattenbildning bedöms ha ökat med storleksordningen 50 % från 1950-talet fram till idag.
• Klimatprognoserna pekar på större regnmängder och allt intensivare regntillfällen även i framtiden. Till detta kommer att stigande havsnivå ger försämrade avledningsmöjligheter.

Klimatförändringar med allt större nederbördsmängder samt intensivare regn har i Laholm medfört ökade problem med avledning av yt- och dagvatten samt höjda grundvattennivåer. Lokal statistik visar att nederbörden ökat kraftigt under många år. Dessa problem är inte unika för Laholm. Problemen tas upp i den statliga klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) där man konstaterar att

 ”Antalet dagar med kraftig nederbörd ökar under vinter, vår och höst i större delen av landet. Ser man till de intensivaste regnen är det fråga om betydande ökningar. Avrinningen ökar i större delen av landet, mest i väster”.

Varför byggs dagvatten- och dräneringssystemet ut i kustområdet?

Laholmsbuktens VA har beslutat att bygga ut dagvattensystem i kustområdet av följande skäl: 

• Spillvattenledningarna i kustområdet får vid stora nederbördsmängder höga flöden och har tidvis varit överbelastade. Det har i sin tur medfört att spillvatten bräddats, det vill säga att det orenade vatten som inte får plats i systemet ”rinner över” och förorenar havet. Att många fastighetsägare anser att dagvattenproblematiken är överdriven har troligen sin grund i att avrinnande dagvatten hamnar i spillvattenledningen. Det finns ett dagvattenproblem, men detta problem har så att säga gömts i spillvattenledningen.
• I kustområdet har kraftiga regn orsakat problem med uppdämning i spillvattenledningar med källaröversvämningar som följd.
• Tidigare lösningar för dagvattenhantering i området, främst stenkistor, har medfört stora belastningar på spillvattenledningen och tidvis orsakat bräddning.
• Översvämningar/marköversvämningar i lokala lågzoner.

Under vilka förutsättningar kan kommunen bygga ut dagvattenledningar?

Enligt vattentjänstlagen (2006:412) skall kommunen om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse: 

• bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
• se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning.

Med andra ord; om det finns dagvattenproblem inom ett område och om detta problem berör mer än enstaka fastigheter har kommunen ansvar för och möjlighet att hantera problemet.

Fullmäktige fattade vid möte den 16 december 2010 beslut om att fastställa verksamhetsområde för berörda fastigheter i kustområdet

Vem bär kostnaderna?

Kostnader för att införa en ny nyttighet i form av utbyggd dagvattenhantering bekostas av de enskilda fastighetsägarna genom en av fullmäktige fastställd anläggningsavgift. Anläggningsavgiften för dagvatten är en engångsavgift som ska täcka kostnaden för att anlägga dagvattenledningar, diken mm. Därtill kommer en årlig avgift för drift av dagvattensystemet.

Fram till nuvarande ombyggnad av va-systemet har berörda fastigheter i kustområdet inte omfattats av den del av den allmänna va-anläggningen som avser dagvattenhantering. Vid utbyggnad av va-ledningar i området på 1960-talet anlades endast ledningar för dricksvatten respektive spillvatten. Spillvattenledningarna i området är dimensionerade för det avloppsvatten som uppkommer vid vattenanvändning i hushållet, det vill säga vatten från toaletter, badrum, kök och tvättstugor. Berörda fastigheter har alltså inte haft tillgång till utbyggd dagvattenhantering och ej heller betalat för detta vid den ursprungliga utbyggnaden.

Utmärkande för avledning av dagvatten är att avrinningen från ett område måste ses i sin helhet. Även om en enskild fastighet inte har problem, påverkar det vatten som avrinner från fastigheten andra fastigheter och närmiljön i området.

Kan jag som fastighetsägare överklaga beslut om verksamhetsområde eller slippa ansluta fastigheten?

I ett modernt samhälle skapar vi gemensamt infrastruktur för vatten och avlopp som är en förutsättning för att samhället skall fungera – att vi skall få tillgång till dricksvatten och vårt spill- och dagvatten omhändertaget. Vi är alla med och skapar behov av infrastrukturen och vi är då gemensamt ansvariga att betala för densamma. Avgifterna skall bestämmas så att kostnaderna fördelas på de avgiftsskyldiga, enligt vad som är skäligt och rättvist.

Dagvattensystemet utmed kusten är under utbyggnad och berörda fastigheter kommer att debiteras en anläggningsavgift.

Enligt 24 § vattentjänstlagen skall en fastighetsägare betala avgifter för en allmän va-anläggning, om fastigheten: 

• finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och
• med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.

Inom ett utbyggt bostadsområde är det troligen svårt för en enskild fastighetsägare att visa att man på egen hand löser vatten- och avloppsfrågor bättre än genom att ansluta sig till den allmänna va-anläggningen.

Fastighetsägare som önskar en prövning av servicekontorets hantering och bedömning av va-frågorna i kustområdet skall vända sig till Statens va-nämnd - Box 12535, 102 29 Stockholm  -  Tel: 08-657 38 80  -  E-post: kansli@va-namnden.se

Möjlighet att få anläggningsavgiften fördelad över en längre period

Enligt 36 § vattentjänstlagen är det möjligt att fördela betalningen av anläggningsavgiften om vissa förutsättningar är uppfyllda.

En anläggningsavgift skall fördelas på årliga betalningar (delbelopp) under en viss tid, längst tio år, om

1. avgiften är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och andra omständigheter,
2. fastighetsägaren begär att avgiften skall fördelas, och
3. fastighetsägaren ställer godtagbar säkerhet,

Ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) skall betalas på den del av avgiften som inte har betalats, från den dag det första delbeloppet förfaller till betalning till dess betalning sker. På delbelopp som har förfallit till betalning skall ränta i stället betalas enligt 6 § räntelagen från delbeloppets förfallodag till dess betalning sker.

Räntelagens bestämmelser innebär att kommunen debiterar riksbankens referensränta (för närvarande 2 %) plus 2 %. I nuläget motsvarar den en ränta av 4 % på belånat belopp. Särskild låneavtal krävs för detta. Vid försenad betalning debiteras riksbankens referensränta plus 8 %, totalt 10 %.

För mer information, kontakta:

Alf Nilsson, projektledare     035-13 89 43

Lennart Lorick, va-chef        035-13 77 27