Kalkning i Laholms kommun
Helikoptern lyfter med en ny laddning grovkalk till Lillåns våtmarker
Kalkning av sjöar och vattendrag 2011
I början av oktober påbörjas båtkalkning av sjöar och några veckor senare blir det aktuellt med helikopterkalkning av sjöar och våtmarker. Den beräknas pågå under cirka tre veckor. Väghållare till de sjöar som båtkalkas blir kontaktade i förväg.
Markägare och andra som har synpunter på kalkningen eller önskar mer information är välkomna att höra av sig till Laholms kommun, Erland Björkman tfn 0430 154 03.
Övriga kontaktpersoner finns under länkar.
Allmänt om kalkningen i kommunen
Laholms kommun kalkar vattendragen Stensån, Smedjeån, Hultån, Lillån (i Krokåns vattensystem), Blankan och Genevadsån. Tillsammans med Ängelholm kalkar vi även den lilla Kyrkmossedammen på Hallandsås.

Stensån och Genevadsån kalkar vi med kalkdoserare, helikopterkalkning av sjöar och våtmarker samt båtkalkning av sjöar.
Smedjeån kalkar vi med kalkdoserare vid tillflödena till Storesjö samt båtkalkning av Grötsjön och Oxhultasjön.
Hultån och Lillån kalkar vid med enbart helikopterspridd kalk över våtmarker och sjöar.
Totalt sprider vi c:a 2500 ton kalk per år i vattendragen. Detta till en totalkostnad av 2,5 mkr varav kommunen erhåller 2,36 mkr i statsbidrag.
Kalkdoseraren står vid ett strömmande vattendrag och sprider ut kalken i proportion till flödet i ån. Dessa går regelbundet under hela året.
Sjökalkning sker en gång om året antingen med båt eller helikopter. Här sprids i huvudsak finkornigt kalkstensmjöl men vid dammkänsliga sjöar pågår försök med spridning av kalkstenskross med grövre fraktioner. Helikopterspridning på våtmark sker en gång om året med grovkalk eller med vombgranuler, vilka är en restprodukt från avhärdning av vatten vid vattenverk i Skåne. Dessa kalkningsmedel används för att minimera dammningen på omkringliggande bostäder och skog. Minst dammspridning erhålls från vombgranulerna. Helikopterspridningen med grovkalk sker på hösten och spridningen av vombgranuler sker på vintern.
Kalkning leder till rikare växt- och djurliv i våra vattendrag och sjöar. Antalet fiskarter har ökat bland annat mört har återkommit i sjöar där den slogs ut av det sura nedfallet under 1950 och 60-talen. Utan kalkningen skulle överlevnaden av våra laxsmolt vara betydligt lägre och lax- och havsöringsfisket avsevärt mindre intressant.
Ansvarig för kalkningen är servicenämnden.
Innehållsansvarig: Lilian Johnsson
Sidan uppdaterad den 25 januari 2012


25°