Miljöpriset 2012

Epitet pionjär stämmer väl in på lantbrukaren och företagsledaren Gösta Paulsson, som äger och driver Edenberga gård, Värestorpsgården och Nya Skottorp. Under sensommaren startade han driften av biogasanläggningen på Nya Skottorp, den första gårdsbaserade biogasanläggningen i Laholms kommun. Miljösatsningen har fått stor uppmärksamhet och nu tilldelas lantbrukaren också Laholms kommuns miljöpris på 10 000 kronor.

Faktum är att ingen lantbrukare före Gösta Paulsson, vars jordbruksföretag är inriktat  på svinproduktion med uppfödning av både smågrisar och slaktsvin, tilldelats priset. Möjligen gör det honom extra stolt.

- Jag räknade aldrig med att komma ifråga för denna utmärkelse. Därför blev jag riktigt glad och stolt när jag fick beskedet via telefon, säger Gösta Paulsson.

Miljöfrågorna inom lantbruket har länge engagerat honom liksom vindkraftsproducerad el. Strax intill Nya Skottorp snurrar två möllor som producerar cirka 1 200 megawattimmar per år.

Gösta förverkligade idé

För några år sedan väcktes tanken bland en handfull lantbrukare om samgående kring biogasanläggning. Projektet hamnade emellertid på hyllan. Gösta Paulsson gick emellertid från ord till handling. Han såg en möjlighet att investera i egen anläggning. Sagt och gjort. Han satsade 8,4 miljoner kronor, fick 30 procentigt statsbidrag,  och på sensommaren i år tryckte han på startknappen till en anläggning som i full drift kan producera närmare 1,3 megawattimmar per år. Investeringen har en avskrivningstid på 15 år, men han räknar med att anläggningen ska bära sig innan dess.

Med gårdens gödsel som råvara producerar nu anläggningen drygt 75 procent av den beräknade årliga produktionen. Av gödseln görs el och biogas. Och nu är han självförsörjande med el till  grisstallarna och bostaden vid Nya Skottorp. Med egenproducerad el slipper företaget månadsräkningar på cirka 100 000 kronor.

Fler miljösatsningar

För Gösta Paulsson är biogasanläggningen ingalunda slutmålet. Istället är den början till något som kan utvecklas än mer. Eftersom anläggningens kapacitet är större än gårdens behov funderar Gösta Paulsson på att använda en del av biogasen till bränsle för gårdens maskinpark. Det fordrar dock en uppgraderingsanläggning av gasen likt den som Laholms biogas har investerat i.

- Visserligen är det tunnsått med biogasdrivna lantbruksmaskiner, men om det börjar produceras allt mer biogas är jag säker på att det också utvecklas motorer som är anpassade för gasdrift, säger han.

Samtidigt funderar han på att minska gårdens gödseltransporter. Att separera torr gödsel från flytande skulle minska körsträckorna avsevärt eftersom närmare 95 procent av gödseln består av vätska, främst urin. Tanken är låta vätskan genomgå olika reningsprocesser och slutligen släppas i våtmarkerna.

- Kommunens reningsverk tar ju hand om avsevärda vattenmängder, renar dessa och släpper sedan vattnet i havet och åar. Så visst skulle en gård också kunna göra detta, resonerar Gösta Paulsson.

Efterlyser investeringsstöd

Idéer till olika miljöinsatser saknas sannerligen inte, men det kan vara svårt att förverkliga alla eftersom investeringarna i vissa fall fodrar stora belopp. Här borde olika organisationer, exempelvis Lantbrukarnas riksförbund, vara med och bidra eftersom den enskilda lantbrukaren kan ha svårt för att ta hela investeringskostnaden, resonerar miljöpristagaren.

Juryns motivering

"Laholms kommuns miljöpris 2011 tilldelas lantbrukaren och företagsledaren Gösta Paulsson för hans innovativa tänkande och höga ambition att utveckla företaget i riktning mot att bli fossilfritt. Han har startat den första gårdsbaserade biogasanläggningen i södra Halland. På gården finns också två vindkraftverk.
Detta tillsammans gör att företaget ger ett överskott på el som säljes.
Koldioxid-och metanutsläppen från gården minskar vilket bidrar till att uppnå klimatmålet."

Miljöpriset 2010

Miljöpristagare detta år blev Friluftsfrämjandets Mulleverksamhet och Mulles medhjälpare i lokalavdelningarna Knäred och Laholm för långvarigt pedagogiskt och ideellt natur- och miljöarbete för barn.

Mulleverksamheten håller naturstudier med barn mellan 5-7 år. Verksamheten följer skolan på så vis att man börjar på hösten när man 'är fyra år och fortsätter till våren det år barnen fyller sju, alltså tre "mulleläsår".

Mulleskolan har i flera generationer gett laholmarna deras första kunskaper om ekologiska samband. Med hjälp av lek på en förståelig nivå, har barnen getts en djup känsla för naturen och dess betydelse för vårt liv.

Barnen har kunnat gå vidare till Friluftsfrämjandets övriga barn- och ungdomsverksamhet och fördjupa sitt naturintresse. Mulleverksamheten efterlämnar goda spår genom hela livet. Trots svårigheter med att rekrytera ledare har Mulleskolan kämpat vidare och aldrig gett upp.

Miljöpriset 2008

Miljöpristagarna 2008 Matilda och Linus Nilsson

Miljöpristagare 2008 blev Matilda och Linus Nilsson från Öahus i Våxtorp. Matilda och Linus Nilsson är i färd med att bygga Laholms första miljöanpassade lågenergihus. Lågenergihuset uppförs på Matilda hemfastighet på kanten till den gamla grustäkten i Ön Våxtorp. Detta bådar för ett stabilt och torrt underlag för byggnationen.

Huset uppförs utifrån ekologiska principer och med låg energiåtgång så kallat passivhus. Huset är ett koldioxidneutralt lågenergihus med tio Watts installerad värmeeffekt per kvadratmeter och med 40 cm tjock isolering i väggarna och 50 cm i taket. Materialet till isoleringen utgörs av returpapper så kallad ekofiber. Pristagarnas val av byggmaterial kännetecknas av 2 principer:

Ekologiskt och miljövänligt material enligt kända byggmaterialguider.
Material från närliggande byggvaruhus och entreprenörer.
Exempel på ekologiska materialval är; urinseparerande toaletter, PVC-fria avloppsrör, solfångare, trä till stomme och väggar.

Att bygga ett miljöanpassat lågenergihus är ett pionjärarbete som kräver att byggherren skaffar sig god kunskap i ekologiskt byggande. Detta har Matilda och Linus Nilsson skaffat sig och till sin hjälp har de haft materialguidier om byggmaterial, litteratur om ekologiskt byggande etc. Det krävs också förmågan att stå på sig och tro på nya idéer, vilka bryter mot etablerade byggtankegångar.

All förnyelse kräver eldsjälar. Dessa föregångare inspirerar andra till att följa efter. Det är Laholms kommuns förhoppning att Matilda och Linus Nilssons lågenergihus skall inspirera till fler miljöanpassade lågenergihus och en fortsatt att ekologisk hållbar utveckling i Laholm.

Slutligen bör det noteras att Matilda och Linus Nilsson är andelsägare i vindkraftverk så att all energi i princip är grön.

Paret Nilsson har också ett starkt engagemang för en skola för föräldralösa barn, Ssenyange Education Centre, i Masaka, Uganda. Matilda har varit verksam vid skolan och paret bedriver numera insamling och andra aktiviteter för att stödja skolan. Även detta engagemang motiverar ett miljöpris då fattigdomsbekämpning genom höjning av utbildningsnivån är att av de viktigaste målen i Agenda 21 – dokumentet för att nå ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Mer information om detta skolprojekt finns på ssenyange.

Lågenergihuset från norr. Små fönster minskar värmeförlusterna. Taket består av papp med vegetation. Växterna jämnar ut vattenflödet från taket.

 

Sydsidan av huset. Stora fönster för att erhålla maximal solinstrålning sommartid. Tak utsprången är extra långa för att minska solinstrålningen sommartid. På den östra delen syns tre solfångare paneler för varmvattenförsörjningen.