Projekt 2005-2008 ...

Kontroll av specialkost

För överkänsliga personer kan kontakt med vissa livsmedel vara direkt livshotande. Personal som hanterar livsmedel måste därför vara ytterst noggranna med bland annat förvaring och utrustning.

Anställda i skolornas och servicehusens tillagningskök i Laholms kommun sköter detta på ett mycket bra sätt. Det visar miljökontorets genomförda undersökning. Av 17 kontrollerade kök föll endast ett igenom, och där gjordes omedelbara förbättringar.

Miljökontoret kontrollerar regelbundet livsmedelshanteringen i Laholms kommuns tillagningskök. Under 2008 granskades dessutom kökens hantering av specialkoster, det vill säga maträtter som inte får innehålla ämnen som kan ge allergiska reaktioner. Förvisso är det en liten del av befolkningen som drabbas av livsmedelsallergier men reaktionen kan i vissa fall vara direkt livshotande. Huvuddelen av reaktionerna sker mot proteiner i vanliga livsmedel som mjölk, ägg, fisk, skaldjur, baljväxter, nötter, fröer och spannmål.

Kontroll av tolv ämnen

Förutom kommunens egna kök kontrollerades även Björklidens gymnasieskola. I köken granskades personalens hantering av tolv olika allergener, det vill säga ämnen som kroppen reagerar allergiskt på. I ett av köken, Regnbågens förskola i Laholm, tillagas specialkost som inte får innehålla något av de tolv olika ämnena. På skalans andra ända återfinns Solhemmets äldreboende i Veinge. Här är det endast ett ämne som inte får förekomma i maten. Kökens ”vanligaste” specialkost är gluten-, ägg- och mjölkfri.

För rätt hantering av specialkoster krävs ansvar och kunskap, att lokaler och utrustning är anpassade för uppgiften, att portionerna tillagas och serveras på ett sådant sätt att de inte kommer i kontakt med övriga portioner, noggrann rengörning av utrustning och att speciallivsmedel förvaras separat från övriga livsmedel.

VG till 13 kök

Livsmedelsinspektör Helena Henjer ger betyget Väl Godkänd  till 13 av köken, tre får Godkänt  och ett IckeGodkänt. I det sistnämnda kunde inte tillräckliga garantier ges för att specialkosten var fri från allergiframkallande ämnen.

- Så får det absolut inte vara. Resultatet ledde till att vi omedelbart kontaktade köket och såg till att hanteringen förbättrades omgående. Med några små insatser förändrades bilden, säger Helena Henjer.

Kunnig personal

På det hela taget anser hon att kökspersonalen gör ett ”fantastiskt jobb” och att de är ”duktiga och överlag kunniga” i hanteringen av specialkoster.

Men hon sticker inte under stol med att engagemanget för allergifrågor skiftar, och att långtifrån alla är medvetna om hur farlig en allergireaktion kan vara.

Provtagning i butik

Livsmedelsaffärerna i Laholms kommun är mycket bra på att hantera köttfärs. Vid provtagningen  fick endast fem av 35 anmärkning.

- Resultatet är ett verkligt gott betyg åt livsmedelshandlarna som är ytterst måna om att tillhandahålla bra produkter åt konsumenterna, säger livsmedelsinspektör Helena Henjer.

Knappast någon i Sverige undgick Uppdrag gransknings avslöjande reportage om ICA-butiker som ändrade datummärkningen på köttfärs. Avslöjandet väckte starka känslor hos många konsumenter vars tilltro till de utpekade affärerna sjönk som en sten. Dessutom spillde förfarandet över på många andra butiker med antydningar om att de utpekade säkerligen inte var ensamna om att märka om köttfärsen.

Analyserade köttfärs

Fanns det någon substans i detta? Den frågan ställde sig bland annat inspektörerna på miljökontoret i Laholms kommun. Att kolla eventuellt fusk med datummärkningen var dock en svår uppgift eftersom det fordrar lite mer raffinerade metoder. Istället inriktades kontrollen på att ta prover och analysera egen mald köttfärs i butikerna, det vill säga färs som butikerna själva maler och paketerar samt färs som de maler och säljer över charkdisken.

- Gamla köttprodukter skulle kunna malas ner och blandas med annan färs. Om det förekommit hade det setts i analysresultatet, säger Helena Henjer.

Oanmälda besök

Vid fem oanmälda tillfällen under året togs prover i sju butiker. Provtagningen omfattade det totala antalet mikroorganismer, e-colibakterier, stafylokocker och salmonella. Hög förekomst av mikroorganismer och e-colibakterier är ett tecken på bland annat dålig kylförvaring, brister i rengörning eller hygien.

Av totalt 35 prover fick endast fem anmärkning, och då handlade det om anmärkning av den lägsta graden ”godtagbart med anmärkning.”

Helena Henjer hade förväntat sig flest anmärkningar av fläskfärs, men det var tvärtemot. Av de fem proverna med anmärkning återfanns fyra i nötfärs.

- Jag trodde också att eventuella anmärkningar skulle vara fler i augusti jämfört med övriga provtagningsmånader. Under rötmånaden är ju hantering av livsmedel extra känslig. Men så var det inte. Alla augustiprover var godkända. Förmodligen är handlarna extra försiktiga under denna tid, säger Helena Henjer, och ger ett mycket bra betyg åt livsmedelsbutikerna.

- Resultatet visar att de är angelägna om att tillhandahålla bra köttfärs till sina konsumenter.

Temadag om energikartläggning

Laholms kommuns miljökontor anordnade i november 2006 en dag för energikartläggning med inbjudan till kommunens industriföretag. Kartläggningen var förlagd till Laholms gjuteri där teori varvades med praktik. Mot slutet av dagen var företagets energikartläggning klar och det fanns tydliga åtgärder som skulle kunna göras för att effektivisera företagets energianvändning.

Miljömålsinriktad tillsyn - energi

Företagen i Laholms kommun kan spara åtskilliga slantar genom att effektivisera sin energianvändning, främst när det gäller belysning och ventilation.

Projektet "Miljömålsinriktad tillsyn. Energi" har utgått från det nationella miljömålet ”begränsad klimatpåverkan” och inriktats på att minska energiförbrukningen i kommunens företag. Tillsammans med Agenda 21, energi- och klimatrådgivningen samt kommunens näringslivskontor anordnades särskilda informationsdagar om energikartläggning riktade till små och stora företagare. Huvuddelen av projektet har emellertid varit inriktad på företagsbesök.

Försummade områden

För att minska energianvändningen har företagen främst tänkt på effektivare energianvändning i produktionen. Enligt miljökontorets rapport kan emellertid energibesparingar göras inom betydligt fler områden. Elanvändningen för belysning och ventilation anses vara i det närmaste helt försummade områden.

Uppföljning

Miljökontoret  avser att inom ett par år bör följa upp projektet för att få en bild av utfallet. Besöken hos företagen behöver inte bli så många. De tio största energislukarna står för 70 procent av företagens totala energianvändning. För än precisare kartläggning fordras ytterligare besök. Om gränsen för uppföljning sätts vid en energiförbrukning på 1 000 Mwh måste 26 företag besökas. I gengäld täcker man in 96 procent av den totala företagsanknutna energianvändning i kommunen.

Tillsyn av hästgårdar

Hästgårdarna, det vill säga fastigheter där hästar hålls för hobbyändamål, blir allt fler i Laholms kommun. När kommunens miljö- och djurskyddsinspektör inventerade och besökte dessa under 2001 uppgick antalet till 181. Under 2008 gjordes en ny inventering. Då var  antalet 243. Ökningen var särskilt stor i Våxtorps, Ränneslövs och Veinges församling. Tillsammans hade gårdarna 906 hästar med i medeltal 3,8 hästar per gård.

Förutom kartläggning av antalet gårdar var besöken också ett led i att kontrollera djurens väl och ve, hur gödsel hanteras och efterlevnaden av övriga bestämmelser i miljöbalken och djurskyddslagen. Resultatet visar att hästhållningen är bra.

Obetydlig förändring

Antalet hästar i Laholms kommun är dock betydligt fler än 906. Utöver de 243 hästgårdarna finns 343 lantbruk och verksamheter med hästhållning. Tillsammans har de 1 617 hästar. Antalet hästar inom denna kategori har dock inte förändrats nämnvärt under de senaste sju åren eftersom några större hästanläggningar dragit ner sin verksamhet och några lantbruk håller färre djur.

Tillsyn av bilverkstäder och åkerier

Sommaren 2005 genomförde miljökontoret tillsyn vid åkerier, bilverkstäder och mindre verkstäder. Tillsynen inriktades på utsläpp till vatten, oljeavskiljare, farligt avfall och kemikaliehantering.

De 36 företag som besöktes hade ganska god kännedom om de miljökrav som gäller. Bristerna som noterades gällde kontroll och skötsel av oljeavskiljare, förvaring av kemikalier och farligt avfall och hur farligt avfall tas om hand. Kontroll av cisterner och det nya systemet för däckåtervinning var två områden där det rådde vissa oklarheter.