Du är här: Start / Kommunal service / Miljö / Projekt 2005-2008 ... / Projekt 2006-2010

Projekt 2006-2010

Naturvårdssatsning i Skummeslövstrand

Sammanfattning

Laholms kommun har av Länsstyrelsen beviljats bidrag ( Lokala naturvårdsprojekt) med 745 000 kr för att återskapa och restaurera den gamla sanddynsheden på Skummeslövs Tångallmännings Samfällighetsförenings marker. Projektet syftar också till att bilda ett kommunalt naturreservat. Skötseln av området skall förstärka och utveckla de unika naturkvaliteter och den biologiska mångfalden som finns i de öppna dynerna och i hedområdena. Området kommer att bli mer tillgängligt för det rörliga friluftslivet när landskapet öppnas upp.
Arbetet sker i nära samarbete mellan boende i området, föreningar, Laholms kommun och Länsstyrelsen.
Projektet startade 2006 och skall vara slutfört den 30 september 2010. Projektet har dessutom fått medel för åtgärder för hotade arter (ÅTG) eftersom många rödlistade arter finns i de södra delarna och detta har bidragit till att större restaureringsinsatser kunnat göras.

Vad har hänt.

Laholms kommun har låtit naturvårdskonsulten Krister Larssons ta fram en skötselplan för området. Skötselplanen finns att läsa här (3,2Mb).

Skummeslövs Tångallmännings samfällighetsförening  bildades och genom avtal godkändes att Laholms kommun i samverkan med de boende återskapar det öppna sandhedslandskapet.

Skogsstyrelsen har godkänt avverkning av skyddsskog.

Arbetet startade i augusti 2006 med att de boende indelade i 11 skötselgrupper ryckte ut med sågar och gav sig på träd och sly. Det var ett stort arbete att dra ihop riset till högar. Sammanlagt rör det sig om ca: 170 familjer som med stor vilja och stort engagemang det första året la ner ungefär 3500 timmar på detta arbete. Såväl gammal som ung deltog, en del kokte kaffe och andra sågade. Det skapades en fin social sammanhållning och man lärde känna sina grannar.

Farmartjänst och större maskiner sattes in. Materialet samlades ihop och flisades under vintern och våren 2007.

Under ett par veckor i januari 2007 var flisaren på heden. Den tog hand om riset och flisade detta till biobränsle.
Biobränslet såldes till fjärrvärmeverk. Totalt innebar röjningen en produktion av 1650 m3 flis, vilket motsvarar 615 MWh och 62 m3 eldningsolja. Kostnaden för röjningen översteg tyvärr intäkten för flisen.

I januari 2007 kom så grävmaskinen för första gången och startade med den stora uppgiften att gräva upp så mycket vresros som möjligt. De olika skötselgrupperna hade fått önska vilka delar som skulle prioriteras. De flesta menade att områdena närmast vägarna var viktigast att ta eftersom de ansågs utgöra en trafikfara. Så skedde och grävningen pågick fram till påsk

Små sträckor i alla skötselområden grävdes 2007. Arbetet var svårt och metoderna nya. Vresrosor har djupa rötter och blandar sig dessa med gräs och rötter ifrån al är det näst intill omöjligt att skaka bort sanden. Den ursprungliga tanken att skaka materialet och få ut en brännbar fraktion och en sandfraktion fungerade inte mer än på vissa sträckor. Istället fick vi lägga upp materialet i ett stort antal högar för senare borttransport eller fortsatt bearbetning efterhand som det torkade. Detta medförde en icke önskvärd situation där högarna delvis låg kvar när sommaren närmade sig. Mycket sandblandat material forslades bort. Det som gick att elda eldades

De boende i arbetsgrupperna har nu i skrivandets stund januari 2010 lagt ner drygt 6000 arbetstimmar på att såga, klippa, släpa ris, elda, städa och hålla fint på sina områden. Detta är unikt och det är helt fantastiskt att ha så många engagerade för att gemensamt sköta ett naturområde.

Grävmaskinen har varit här varje vintersäsong och vi har nu sammanlagt grävt 5,5 ha vresros av de ca: 8 ha som fanns från början. Metoden och maskinen har utvecklats och vi använder nu också ett sorteringsverk som skiljer växtdelarna från sanden. Sanden återförs därefter till dynerna. Det har visat sig att det är bra att gräva ner den sorterade humusrika sanden och få upp mindre näringsrik sand. En del växtmaterial har grävts ner på grund av kostnadsskäl och för att det är för mycket sand och gräs i det för att det skall gå att elda. Ogräsen kommer snabbt tillbaka i de grävda områdena och på många nygrävda områden har vi därför kört med harvning två gånger om året.  Vi försöker nu släppa taget på en del av dessa och hoppas att de fleråriga växterna skall ta överhand över de ettåriga ogräsen. De vresrosområden som inte är grävda är nästan allihop klippta antingen av grupperna eller av kommunens kantklippningsaggregat. Ett litet område nedanför gamla Havsbrus har kvar höga ogenomträngliga vresrosbestånd.

Naturvårdsbränningar har skett på tre ställen norr om Fiskaregatan med bra resultat. Flera bränningar planeras i mars-april 2010. Vi har klippt upp en brandgata inne på heden parallellt med havet som skall fungera även som promenadstig och vi vill nu uppmuntra folk att använda den. Är du intresserad av att delta i naturvårdsbränningar? Anmäl dig till Margareta nedan.

Ungefär 25 sandblottor har grävts fram uppe på heden och i dem sker nu en fantastisk utveckling då konkurrenssvaga hedväxter och unika insekter ges nya möjligheter att etablera sig.
Varje år har vi haft informationskvällar och vandringar tillsammans med Länsstyrelsen eller Naturskyddsföreningen i området. Många har deltagit och kunskapen och intresset för den unika hedmiljön ökar.

Vi kan idag konstatera att vi nått långt längre i detta projekt än vi kunde drömma om från början vad gäller skötsel och restaurering medan arbetet med naturreservatsbildningen försenats och är svårt.
Alla frivilliga krafter behövs även i framtiden för projektet tar slut men arbetet med att sköta heden finns kvar. Vill du vara med kan du anmäla sig till någon av kontaktpersonerna nedan som ansvarar för olika sträckor eller till Margareta.

Mer information lämnas av Margareta Lindgren, miljöstrateg i Laholm och projektledare.

Kontaktpersoner för grupperna:

 Skötselplan för strandheden finns i dokumenten till höger.

Mer information kan sökas på Hallands länsstyrelsens hemsida och på rubrikerna: Odlingslandskapet och kustnära sandmiljöer, Gräs och hedmarksbränning, Sandmarker och konsten att tänka om.

Bild över röjningen på strandheden i Skummeslöv.

Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Lilian Johnsson
Sidan uppdaterad den 29 juni 2011

Kontakt

Miljöstrateg

Margareta Lindgren
Direkt: 0430-15273

Dokument

Kontakt