Familjerätt

Verksamheten omfattar följande områden:

• vårdnad, umgänge och boende
• samarbetssamtal och avtal
• faderskap
• namnärenden
• adoption

Vårdnad, umgänge och boende

Om föräldrarna till ett barn är gifta med varandra vid barnets födelse, är båda vårdnadshavare. Det blir de också om de gifter sig med varandra efter barnets födelse. Är de inte gifta med varandra blir modern ensam vårdnadshavare för barnet. Genom anmälan till skattemyndigheten kan föräldrarna få gemensam vårdnad.

Vårdnad är ett rättsligt begrepp. Att ha vårdnaden om ett barn innebär att ha det juridiska ansvaret för barnet, exempelvis tillgodose barnets behov av omsorg och i övrigt sörja för barnets väl och ve.

Vårdnad skall inte förväxlas med den dagliga vården. Ett barn kan alltså bo hos eller vårdas av en av föräldrarna även om båda har vårdnaden. Barn står under vårdnad tills dess att de fyllt 18 år, det vill säga till den dag de blir myndiga. Med stigande ålder ska barnet få bestämma allt mer själv.

Gemensam vårdnad

Föräldrar som inte är gifta med varandra kan få gemensam vårdnad om barnet genom anmälan till skattekontoret (folkbokföringsregistret), såvida inte domstol tidigare beslutat om vårdnaden. För att skattekontoret skall kunna registrera anmälan måste faderskapet vara fastställt genom bekräftelse eller genom dom. Både barn och föräldrar skall vara svenska medborgare.

Den gemensamma vårdnaden gäller från och med den dag anmälan registreras i folkbokföringsregistret.

I samband med socialnämndens godkännande av faderskapsbekräftelsen kan anmälan om gemensam vårdnad göras. I det fallet gäller inte kravet om svenskt medborgarskap.

Svenska medborgare kan även göra anmälan om gemensam vårdnad direkt till skattekontoret vid ett senare tillfälle. Om en eller båda föräldrarna är utländska medborgare måste ansökan om gemensam vårdnad lämnas till tingsrätten.

Föräldrar som önskar gemensam vårdnad i andra fall, och inte kan få det genom anmälan, måste göra en gemensam ansökan till tingsrätten.

Gemensam vårdnad kan upplösas om föräldrarna eller någon av dem önskar detta. I dessa fall krävs en prövning av tingsrätten. I annat fall kvarstår den gemensamma vårdnaden även om föräldrarna bor åtskilda.

Separation

Det finns många fördelar för såväl barn som föräldrar att bibehålla det gemensamma ansvaret för barnet om en separation sker. Samhörigheten mellan barn och föräldrar kan stärkas och bibehållas.

För att gemensam vårdnad skall fungera är det viktigt att föräldrarna har vilja och förmåga att samarbeta.

När en av föräldrarna är ensam vårdnadshavare har föräldern skyldighet att sörja för att barnet ges möjlighet till kontakt och umgänge med den andre föräldern.

Ett bra samarbete kräver att man respekterar varandra som föräldrar och tänker på barnets bästa.

Efter en separation kan det ta tid att hitta ett bra samarbete.

Samarbetssamtal och avtal

När föräldrar tvistar om vårdnaden kan det lätt bli en konkurrenssituation. Det ökar avståndet mellan föräldrarna och barnet får det svårare.

Kommunen är skyldig att erbjuda samarbetssamtal. Man kan själv begära detta innan man går till domstol. Samtalen kostar inget. Målet är att hjälpa föräldrarna med att nå en samförståndslösning och blicka framåt. Samtalen kan avslutas med att man gör frivilliga överenskommelser eller skriver bindande avtal om vårdnad, boende eller umgänge utan att ta upp tvisten i domstol.

Tingsrätten har möjlighet att begära att föräldrarna, före en vårdnadsutredning, försöker lösa sina problem med hjälp av samarbetssamtal. Man kan inte tvingas att delta i samtalen, men de allra flesta brukar se dem som en möjlighet. Även om tvisten lett till vårdnadsutredning kan man när som helst komma överens om samarbetssamtal.

Faderskap

Socialnämnden har en skyldighet enligt lag att utreda vem som är far till ett barn och fastställa faderskapet (Föräldrabalken 2 Kap). Barnets juridiska ställning och identitet fastställs i denna lag.

Är modern gift folkbokförs automatiskt hennes make som barnets far. Om denne inte är den biologiske fadern, kan faderskapet hävas av socialnämnden eller domstol.

Är modern ogift, frånskild eller sedan en längre tid änka är socialnämnden skyldig att se till att faderskapet fastställs.

Varje barn har rätt till sitt ursprung. Om barnet fötts utom äktenskapet tryggar fastställandet av faderskapet barnets ställning.

Faderskapet fastställs antigen genom att mannen frivilligt bekräftar att han är barnets far eller genom utslag i domstol. Fastställandet innebär att barn som fötts utom äktenskapet får samma ställning som barn inom äktenskap.

Det innebär att barn födda utom äktenskapet, med fastställt faderskap, har:

• rätt till underhåll av båda föräldrarna
• rätt att ärva båda föräldrarna
• rätt till sin fars släktnamn
• rätt till pensions- och försäkringsförmåner

Fastställt faderskap innebär också att barnets far har rätt att vara vårdnadshavare och har rätt till umgänge med sitt barn. Att fastställa faderskapet är således en ytterst viktig åtgärd bär barn fötts utom äktenskapet.

Bra att veta:

• Om barnet är fött utom äktenskapet tar socialförvaltningen på eget initiativ kontakt med barnets mor efter födseln. Kontakten gäller klarläggande och fastställande av faderskap samt information om gemensam vårdnad.
• Faderskap kan även bekräftas av föräldrarna före barnets födelse.

För frivillig bekräftelse av faderskap, kontakta:

Elna Christoffersen
Barnmorskemottagningen
Familjecentralen
S Stenbrogatan 5
312 32 Laholm
tfn 0430-157 91

En skriftlig faderskapsbekräftelse, undertecknad av båda föräldrarna och godkänd av socialnämnden, ligger till grund för vem som folkbokförs som barnets far. Sammanboende föräldrar intygar att barnet är deras gemensamma.

För utredning av faderskapsfrågan kontaktas mottagningsgruppen på socialkontoret. Vid tvist avgör domstol barnets fader.

 

Namnärenden

Yttrande i namnärenden gäller barn. Socialtjänsten ombeds yttra sig om det är lämpligt att barnet byter namn. Mer information lämnas av familjerättssekreterarna.

Adoption

Enligt socialtjänstlagen, 6 kap 6§, måste den som vill ta emot någon annans barn för stadigvarande vård och fostran ha socialnämndens medgivande. I 6 kap 12§ stadgas också att den som vill ta emot ett utländskt barn för adoption måste inhämta socialnämndens medgivande innan barnet lämnar det land där det har sin hemvist.

Eftersom ytterst få svenska barn adopteras avser adoption oftast utländskt barn. För att adoptera ett utländskt barn måste man som regel vända sig till en auktoriserad adoptionsorganisation. Man får själva ta denna kontakt. Sökande kan vara registrerad i flera organisationer, men ansökan förmedlas inte till mer än en utlandskontakt.

Krav på godkännande

Endast auktoriserade adoptionsorganisationer får förmedla internationella adoptioner och de får endast arbeta med seriösa kontakter i barnens ursprungsländer. Organisationerna har ansvar för att hjälpa sökande att iordningställa de handlingar som behövs för respektive land. De har också ansvar för att adoptionsföräldrarna får de handlingar från barnets ursprungsland som behövs för att fullfölja adoptionen i Sverige.

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (MIA) ger kontinuerligt ut en förteckning över auktoriserade organisationer med uppgifter om vilka länder de arbetar i.

Medgivande i hemkommunen

Enligt socialtjänstlagen ska sökande också vända sig till socialtjänsten i sin hemkommun för medgivande. Därefter görs en utredning för att bland annat säkerställa att den eller de som vill adoptera har tillfredställande kunskaper om barn och deras behov och har informerats om adoptionens innebörd. Från och med 050101 ska den som önskar adoptera genomgått föräldrautbildning innan beslut om medgivande kan fattas.

Socialnämnden beslutar om medgivande ska lämnas eller ej. Medgivandet är giltigt i två år. Man måste i god tid ansöka om förnyat medgivande innan det gamla går ut.

Socialnämnden ska också lämna samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta sedan de sökande utsetts som föräldrar för ett visst barn.

Dessutom ska nämnden medverka till att barn, som någon tagit till sig med tillstånd enligt socialtjänstlagen, får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden. Till nämndens uppgift hör även att ge adoptionsföräldrarna stöd och hjälp efter adoptionen.

Ytterligare information

Vill du veta mer om adoption kan du kontakta mottagningsgruppen 

Auktoriserade adoptionsorganisationer:

Adoptionscentrum

Adoptionsföreningen La Casa (ALC)

Barnens vänner

BFA – Barnen framför allt

FFIA – Familjeföreningen för internationella adoptioner

 

På webbplatsen för Myndigheter för internationella adoptionsfrågor (MIA) finns också en hel del information att ta del av.