Du är här: Start / Om kommunen / Ekonomi / Skattesatser

Skattesatser

Förstora bilden - normal_500_kronor

Skatten i Laholm

Skattesatsen för Laholms kommuns invånare inkluderar såväl kommunalskatt som landstingsskatt.

Församlingsskatten ersattes år 2000 med en kyrkoavgift, vilken varierar mellan församlingarna.

Från och med 2009 höjdes kommunalskatten med 50 öre till 20:78 kronor och landstingsskatten 9:72 kronor. Tillsammans 30,50 kronor.

Fr o m i år, 2012, sänktes kommunalskatten med 20 öre till 20,58 kronor och samtidigt höjdes skatten till Region Halland med 70 öre till 10,42 kronor. Sammanlagt blir detta en skattehöjning i Laholm med 50 öre till totalt 31 kronor.

Kommunalskatt:  20:58 kronor

skatt till Region Halland:   10:42 kronor

Sammanlagt 31 kronor per intjänad hundralapp.

Nationella jämförelser

Som jämförelse kan nämnas att den genomsnittliga skatten för kommuner och landsting i landet som helhet är 31,55 skattekronor år 2011.

Av landets 290 kommuner är det åtta kommuner som höjer skatten och tolv kommuner som sänker skatten nästa år.

De största höjningarna görs i Gislaved och Valdemarsvik med 0,50 procentenheter. Andra kommuner med stor höjning är Lessebo med 0,49 och Aneby  med 0,40 procentenheter.  Kommuner med störst sänkning är Boxholm med -0,35 procentenheter, Österåker med -0,33 och Haninge med -0,30. Det finns också ett förslag om en höjning med 1,50 procentenheter i Färgelanda, men något beslut är ännu inte fattat. Ytterligare ett fåtal kommuner har i dagsläget ännu inte fastställt skattesatsen för år 2011. 

Högst skatt i Ragunda och lägst i Vellinge

Ragunda har, som tidigare år, den högsta kommunalskatten i landet med 34,17 procent, följt av Dals-Ed med 34,09. Den lägsta kommunalskatten finns i Vellinge med 28,89 och Lomma med 28,90 procent. I Norrland har Övertorneå den lägsta kommunalskatten med 31,93. I Svealand har Smedjebacken den högsta med 33,59 och Solna den lägsta med 29,22.

Oförändrad skatt i landstingen

Inget landsting ändrar skatten nästa år.

Den genomsnittliga skattesatsen minskar något

Den genomsnittliga kommunala skattesatsen för riket minskar från 31,56 till 31,55 procent. Den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen ligger på 20,73 och den genomsnittliga landstingsskatten, precis som föregående år, på 10,82.

Skatteunderlaget ökar med måttliga 1,3 procent  

Det totala kommunala skatteunderlaget i landet har ökat med 1,3 procent mellan taxeringsåren 2009 och 2010 (mellan taxeringsåren 2008 och 2009 var ökningen 5,4 procent). Bland kommunerna har ökningen av skatteunderlaget varit störst i Arjeplog (+5,9 procent) och Vallentuna (+4,7 procent).

Skattekraften ökar också med 1,3 procent

Skattekraften, som bygger på inkomsterna år 2009, ökar i samma takt som skatteunderlaget med 1,3 procent. Den genomsnittliga skattekraften i hela landet blir nästa år 173 718 kr. Bland landstingen har Stockholms läns landsting högst skattekraft med 17 procent över riksgenomsnittet. Jämtlands läns landsting har lägst skattekraft med nio procent under riksgenomsnittet.

Danderyd har högst skattekraft i landet

Danderyd har högst skattekraft i landet med 308 729 kr per invånare. Skattekraften har dock minskat jämfört med året innan då den uppgick till 313 423 kr per invånare. Danderyd ligger 78 procent över riksgenomsnittet.

Kiruna och Gällivare har högst skattekraft i Norrland

Den högsta skattekraften i Norrland finns i Kiruna och Gällivare, där skattekraften ligger åtta procent över riksgenomsnittet. I Götaland finns den högsta skattekraften i Lomma, som ligger 25 procent över genomsnittet i landet. 

Definitioner och förklaringar

I kommunalskatten ingår såväl den primärkommunala skatten som den landstingskommunala. Skatteunderlaget är lika med den beskattningsbara förvärvsinkomsten för fysiska personer. Skattekraften definieras som skatteunderlaget per invånare vid taxeringsårets ingång. Den genomsnittliga skattesatsen, medelskattesatsen, beräknas genom att väga den kommunala skattesatsen med skatteunderlaget i respektive kommun.  

Skattesatsen uttrycktes tidigare som kronor och ören per skattekrona. Detta tal är detsamma som nu uttrycks i form av ett procenttal.

Publikation

En mer utförlig redovisning av denna undersökning publiceras i SM som beräknas finnas på SCB:s webbplats under januari månad 2011.

Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Louise Robertsson
Sidan uppdaterad den 28 mars 2012