Kommunvapnet
Vapenskölden i Laholms kommuns vapen har månghundraåriga anor. Redan på 1300-talet hade Laholm – Hallands äldsta stad – tre fiskar isitt sigill. Under historien har fiskarnas ställning växlat. Den som Riksheraldikerämbetet fastställde 1940 har dock dominerat genom århundradena.
Fem år tidigare förhörde sig staden hosRiksheraldikerämbetet om vapnet fastställts. Trots beskedet att det inte gjorts fick saken bero under ytterligare några år. 1939 var vapnet åter på dagordningen hos dåvarande drätselkammaren, som låtit utreda vapnets historia. Enligt utredningen knöt vapnet an till Holland och Flandern, där det redan på 1100- och 1200-talen förekom mynt och sköldar med tre fiskar. Att även Laholm tog upp bilden berodde, enligt utredningen, på Laholms stads tidiga handelsförbindelser med Flandern och Holland. Med Holland bedrevs också skeppshandel till mitten av 1800-talet.
Tre fiskar blev tre laxar
Fiskarna på skölden var således historiskt väl förankrad. Men fick det vara vilka fiskar som helst? I utredningen underströks att Lagan före kraftverkens utbyggnad var ett av Sveriges laxrikaste vattendrag. Det ville man befästa i vapnet. Tre tidigare obestämda fiskar blev därför tre laxar.
Riksheraldikerämbetets beslut 1940 om vapnets beskrivning vållade dock en del protester i dåvarande stadsfullmäktige.
Vapenbilden – blasoneringen – beskrevs så här:
”I blått fält tre bjälkvis över varandra ställda laxar av silver med röd beväring, därest sådan skall komma till användning”. Röd beväring, det vill säga röda fenor, accepterade inte stadsfullmäktige eftersom laxens fenor är grå. Vapenbeskrivningen ändrades emellertid inte, men gjordes villkorlig. Laxen fick avbildas så naturtrogen som möjligt.
Murkrona
Liksom många andra svenska städer har Laholm en murkrona ovanpå vapenskölden. Traditionen med murkronor är tysk och började användas
i Sverige under 1700-talet för att markera att orten var en stad. Murkronan består av en murad ring med fem hängtorn. När murkronan började användas för Laholm är inte känt.
Inför den stora kommunsammanläggningen 1974 enades politikerna om att använda Laholms stads vapen som gemensamt kommunvapen.
Vapen och logotyp
Vapen och logotyp skiljer sig så tillvida att den förra endast är reglerad till sitt innehåll och inte sin form som logotypen. Vapenbilden bestäms av blasoneringen, en beskrivning för alla delar av vapnet och dess färger. Det innebär att olika utföranden kan förekomma, men vapnet betraktas ändå som ett och samma.
Inom heraldiken görs ingen skillnad på silver som kan vara vitt och guld som kan vara gult. Därför förekommer det att laxarna återges vita på tyg.
Användning av Laholms kommuns vapen
Laholms kommuns vapen ska endast användas i speciella fall. Det kan exempelvis handla om betyg, diplom eller inbjudningar. Exempel på det senare är kungliga besök eller andra tillfällen där kommunvapnets symboliska värde krävs.
Endast kommunchefen kan ge tillstånd till användning av kommunvapnet.
Källor:
- Drätselkammarens protokoll 1935, -36, -39, -40
- Stadsfullmäktiges protokoll 1940
- Wikipedia
- Nevéus Clara, Ny svensk vapenbok, Stockholm 1992
| Gul | Blå | Vit |
|---|---|---|
|
CMYK: 0 10 100 0 |
CMYK: 100 50 0 0 |
CMYK: 0 0 0 0 |
|
Tidningspapper |
Tidningspapper |
Tidningspapper |
|
PMS: 116 C |
PMS: 300 C |
|
|
RGB: 254 203 0 |
RGB: 0 101 189 |
RGB: 255 255 255 |
| Röd | Svart |
|---|---|
|
CMYK: 0 100 100 0 |
CMYK: 0 0 0 100 |
|
Tidningspapper |
|
|
PMS: 186 C |
PMS: Black C |
|
RGB: 198 12 48 |
RGB: 30 30 30 |
Till vardags trycks gult och vitt i kommunvapnet. Vid speciella tillfällen och exklusivare tryck kan gult ersättas av guld (PMS 871 C) och vitt med silver
(PMS 877C).
Innehållsansvarig: Lars Ingemarson
Sidan uppdaterad den 12 januari 2011
29°