Du är här: Start / Om kommunen / Laholms historia

Laholms historia

Lugnarohögen en gammal grav i Hasslöv Förstora bilden - Lugnarohögen,Hasslöv, nr 1. 2003

Gammal grav. Lugnarohögen i Hasslöv är en bronsåldersgrav som dateras till omkring 1 000 f Kr.

Laholms stad är den äldsta av Hallands städer med anor från 1200-talet. Kyrkan dateras exempelvis till 1225 och Laholm omnämns första gången 1231 i den danske konungen Valdemar Sejrs jordebok. Men även långt tidigare var kommunen bebodd, vilket inte minst de många fornfynden och fornlämningarna från tidig stenålder till medeltid vittnar om. Ett exempel härpå är Lugnarohögen i Hasslöv. Graven är från bronsåldern och dateras till omkring 1000 f Kr. Den består av en åtta meter lång skeppssättning, som undersöktes och restaurerades på 1920-talet. Över skeppssättningen, vilken påträffades i gravens mitt, byggdes ett valv.

Gravfält

Öster om Tjärby kyrka, på en gammal strandvall från Litorinahavet, finns ytterligare en lämning från bronsåldern - ett bautastens-gravfält. Under årens lopp har vissa av stenarna fått namn som "Krokstenen" och "Kyrkgumman

 Örelids gravfält vid Tjärby kyrka

Gravfält på strandvall. Örelids gravfält vid Tjärby kyrka.

Många krig

Inom kommunen har en rad historiska händelser ägt rum. Under 1500- och 1600-talen rasade krigen mellan Danmark och Sverige. Eftersom Halland var danskt vid denna tid stod många slag i våra trakter. Över dåvarande riksgränsen - numera landskapsgränsen mellan Småland och Halland - drog svenskarna in på danskt territorium. Slagen duggade tätt. Danska och svenska soldater drabbade bland annat samman i Genevad och Skogaby. Strax öster om den sistsnämnda orten finns såväl dansk som svensk begravningsplats för stupade soldater.

Fredstraktat slöts och revs upp. För svenskarna blev freden i Knäred år 1613 dyrköpt. Under sex år skulle svenskarna betala totalt en miljon riksdaler till danskarna. Det är denna lösen man brukar tala om när man säger Älvsborgs lösen. Under betalningsperioden behöll Danmark Elfsborgs slott - beläget vid Göta älv i Göteborg - som pant, plus ett antal härader bland annat Bollebygd och fästet Holmboborg.

Lösen var betungande för det svenska folket. Trots det erlades penningsumman eftersom herraväldet över Göta älvs mynning var oerhört strategiskt. Lösensumman motsvarade två tredjedelar av Sveriges skörd under de sex åren.

I Sjöared, en knapp mil öster om Knäred, är en minnesten rest över freden 1613. Stenen står alldeles intill den forna riksgränsen mellan Danmark och Sverige.

Minnes-stenen över Freden i Knäred 1613

Påminner om fred. Minnesstenen över Freden i Knäred 1613.

Slott raserades

Kring Lagaholms slott, beläget vid den norra infarten till Laholm, stod också många slag. När Halland blev svenskt, i mitten på 1600-talet, raserades byggnaden eftersom försvarsanläggningen förlorade sin betydelse. Ruinen grävdes fram och restaurerades på 1930-talet. Under 1600-talets senare hälft var Snapphanarna verksamma på Hallandsås som en dåtida "gerillarörelse" mot försvenskningen av vår bygd. 

Modern kommun

Gammal stadsdel i gamleby i centrum

Gammal stadsdel. Laholm med Gamleby är kommunens centralort

Efter försvenskningen av det tidigare danska området har Laholms kommun fortsatt att utvecklas till en modern kommun med en levande landsbygd och 14 livaktiga tätorter med Laholm som centralort. Kommunen har varit attraktiv för boende och befolkningen har ökat från 18 700 invånare år 1970 till 23 153 (31 december 2006).

Kommunen kan erbjuda såväl hav, slätt, skog som stadsmiljö. Ett geografiskt bra läge med goda kommunikationer är också beydelsefullt i det nya gemensamma Europa.

Kommunen kan delas i tre områden:

Kommunens yta omfattar 887 km² varav 250 km² är jordbruksmark.

Läs mer

Den som vill gå grundligt tillväga använder naturligtvis bibliografier (det vill säga tryckta förteckningar) över allt som finns utgivet i ett viss ämne. 1962 utkom "Litteratur om Halland" sammanställd av Sven Granlund och Per Jansson. Den förtecknar allt tryck från äldsta tider till och med 1959. Från 1960 och framåt finns Hallandslitteratur förtecknad i bibliografier sammanställda av Länsbibliotek Halland. Arbete pågår för att hela Hallandsbibliografin skall bli tillgänglig i digital form.

Det lättaste sättet att söka skriftlig information om kommunens historia är dock än så länge att söka på bibliotekets avdelning, Ncbb, och botanisera bland skrifterna. På huvudbiblioteket i Laholm finns dessutom en särskild "Laholmssamling." Eftersom böckerna inte lånas ut är de alltid tillgängliga för läsning på plats.

Fler lästips

För den, som vill läsa något om en viss del av kommunen finns till exempel:

Gamla Laholm: Föreningen Gamla Laholms årsbok. Laholm, 1990-

Gården och släkten: en hembygdsbok för Höks härad av Nils Edberg. Ängelholm, 1921, 3 uppl Ränneslöv, 1993

Hishult förr och nu av Leonard Jansson. Helsingborg, 1962

Knäred i gången tid: dess historia, kultur, folk, tro och sed, Joel Wangö. Halmstad, 1974

Knäred i nyare tid: historisk sammanställning av Sven Martinson. Knäred, 1977

Laholms historia i två delar av Axel Ejwertz. Laholm, 1961-1976

Mästocka:- en bygd i förvandling av Greta Nilsson. Veinge, 1995

Ur hembygdens krönika: spridda händelser ur Skummeslövs, Östra Karups och Hasslövs historia av Adolf Persson. Laholm, 1959

Veinge och Tjärby genom sekler: en hembygdsbok av Ivar Knutsson. Veinge, 1986

För den specialintresserade finns än mer att läsa. Här ges ytterligare några exempel:

Borgmästarens dagbok del 1-2 av Axel Malmquist. Laholm, 1970-1975

Gods, kvinnor och stickning: tidig industriell verksamhet i Höks härad i södra Halland ca 1750-1870 av Per Göran Johansson. Lund 2001

Laholmskeramik: föremål och verkstäder i Sydhalland under 300 år, av Christina Lindvall-Nordin. Laholm, 1999

Litteraturförteckning

Dessutom finns en särskild literaturförteckning "Halland i litteraturen" som är tillgänglig på Internet.

Länk finns till höger under länkar.

Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Lars Ingemarson
Sidan granskad den 14 januari 2011

Länkar