Källkritik

I Gymnasiearbetet alt. andra arbeten / i olika typer av redovisningar ska du kunna presentera dina källor.

Kan du lita på den som har skrivit/delgivit fakta som du använder dig av?

Ta alltid först och främst reda på vem som ligger bakom fakta som du använder dig av!

Auktoritativ källa = En kunnig person inom ett ämne delger dig fakta. Det kan vara en professor/en docent/en specialist/en expert av något slag inom det ämne som du skriver om.

Är det en journalist som har skrivit en artikel, en författare som har skrivit en bok, en organisation av något slag som har fakta på en webbsajt eller annat - sök information om upphovsperson/organisation.
Du måste kunna presentera upphovsperson/organisation el likn och visa att du använder en auktoritativ källa.

Vid faktasökning - använd minst två av varandra oberoende källor, så att du kan jämföra fakta!

Källkritik har man varit noga med under 2400 år (se längst ner).
De klassiska punkterna man ska tänka på är:

Äkthet
Tid
Beroende
Tendens

 

Äkthet

Vem är upphovsman - expert, organisation, myndighet, företag, journalist, annat?
Finns det uppgifter om upphovsmannen?
Kan man komma i kontakt med upphovsmannen via e-post, telefon, post, annat?
Gällande webbsajter: Undersök vem som är ägare till en sajt, när sajten är skapad/uppdaterad osv:
För se-domäner: http://www.internetstiftelsen.se/domaner  Obs! Måste öppnas i Chrome!
För övriga domäner: http://whois.domaintools.com/
Fråga bibliotekarien om du undrar över något!

 

Tid

Om texten ska beskriva någonting som hände för länge sedan:
Har författaren använt ett dokument från en annan tid, någon typ av kvarleva, för att beskriva händelser från just den tiden?
När författaren utgår från andra källor som vill beskriva samma händelser kan texten komma bort ifrån vad som verkligen hände - då finns ingen närhet till händelsen.
Webbsajt: När är sajten uppdaterad? Stämmer faktauppgifterna än idag?
Undersök se-sajters uppdateringsdatum: www.internetstiftelsen.se/domaner  Obs! Måste öppnas i Chrome!
Undersök övriga sajters uppdateringsdatum: http://whois.domaintools.com/

 

Beroende

Är upphovsmannen beroende av annan källa? Kan texten därför sakna ett visst innehåll? Kan texten ha med vissa saker som upphovsmannen var tvungen att ha med pga beroende av annan källa?
För att informationen ska vara tillförlitlig krävs att minst två källor som inte är beroende av varandra påstår samma sak.
Har du möjlighet bör du även kontrollera om de två av varandra oberoende källorna kan ha fått sin information från samma urspungskälla.
 

Tendens

Är texten gjord för att förmedla fakta eller är texten tendentiös - dvs har den en viss avsikt, en dold agenda?
Att texten är tendentiös kan vara väl dolt.
Finns det ett visst syfte med texten?
Är det propaganda?
Vill man sälja något?
Vill man skrämma människor utan faktabakgrund, i ett visst syfte?
Är texten skapad inom en viss forskningsinriktning?
Är det en ägare till det som publiceras som påverkar innehållet?
Undanhåller man viss fakta, lyfter man fram endast viss fakta?
Talar man om vem/vilka som innehållet riktar sig till?
Har man länkar till sidor som du blir fundersam över?

Du kan även fundera över:
Form
Hur är texten upplagd - är det lätt att hitta till den information man söker?
Är texten rättstavad?

Några termer:

Skriftliga källor      Text i alla dess former.
Muntliga källor       Intervjuer, vittnesmål o likn.
Kvarlevor     Fysiska ting som bär vittnesbörd om skeenden, t.ex. arkeologiska fynd, fotspår/fingeravtryck, DNA, skriftligt avtal. Det kan handla om en tendentiös/tidstypisk text med äldre forskningsrön, åsikter och tankar etc som kanske alla tar avstånd från idag, alt. nutida text av olika slag som du inte alls håller med om - dessa dokument kan du använda genom att du sätter in  dem i sitt sammanhang och diskuterar kring detta. En bildkälla kan fungera som en kvarleva - obs! film, foto kan redigeras - försiktighet!

Primärkälla  En primärkälla är ny vetenskaplig information som inte har publicerats tidigare. Det kan vara t.ex. forskningsrapporter, tidskriftsartiklar skrivna av forskare, doktorsavhandlingar (dissertationer) o.likn.

Sekundärkälla  En sekundärkälla utgår ifrån redan publicerad forskning.

Tredjepartskälla  Kan t.ex. vara en blogg som citerar en tidningsartikel baserad på fakta från en primärkälla. En tredjepartskälla godkänns sällan eller aldrig som fullvärdig källa i formella sammanhang inom utbildning och yrkesliv. Det kan dock vara en bra källa för att kunna finna primärkällan.

Herodotos (484-425 före vår tideräkning) har av Cicero kallats för "historieskrivningens fader". Bl.a. Herodotos har framhållit källkritiken - vetenskapen om att granska och med hjälp av kritisk prövning söka fastställa om en källas informativa innehåll är sant eller falskt. Han skapade en serie testfrågor gällande äkthet, tendens, beroende och samtidighet, vilka vi använder oss av än idag.

Några termer som Herodotos inte kände till:
http://     Hypertext Transfer Protocol     Äv. kallat URL. Talar om vilken sorts teknik för dataöverföring som avses.
www       World Wide Web       Anger att det är en serverdator med webbinnehåll.
                Domännamn             Domännamnet talar vanligen om vem som äger/står som avsändare för innehållet som finns på adressen. Dvs efter www. finner du ett ord som följs av .se, .com, .org, .nu eller liknande. T.ex.: laholm.se är domännamnet i den adress du nu är inne på.
.se            Toppdomän              En toppdomän avslöjar ibland i vilket land som innehållet kan ha sitt ursprung. Det finns dock toppdomäner som .org, .net, .com som inte avslöjar geografisk hemvist.
Olika länders toppdomäner
/                                                      Efter det första snedstrecket/slash i en adress följer Katalog eller Avdelning, efter det andra snedstrecket/slash följer Underavdelning osv.