JavaScript är avstängt! För att laholm.se ska fungera korrekt behöver er webbläsare stödja JavaScript.
Du är här: Start / Bo, miljö och trafik / Avfall och återvinning / Ahla återvinningscentral / Invasiva arter

Laholms kommuns arbete med covid-19

Klicka här för att ta del av uppdaterad information

Invasiva arter

Främmande och invasiva arter i vår mijö är ett växande hot mot vår biologiska mångfald. Här nedan finns information om ditt ansvar som fastighetsägare och om hur man ska tänka och agera vid hantering av dessa växter.

Vad är invasiva växter?

För att en främmande växt ska kallas invasiv, måste den uppfylla flera kriterier. Gemensamt för alla invasiva växter är att de på något sätt hotar mångfalden av inhemska eller ”ursprungliga” arter. De trivs och sprids i Sverige, just därför att de ofta inte har några naturliga fiender som håller dem tillbaka. De kan i värsta fall påverka hela ekosystem just genom sin massförekomst.
Invasiva växter riskerar därför att slå ut delar av de livsmiljöer eller ekosystem som de etablerat sig i. De är därmed på global nivå ett av de största hoten mot biologisk mångfald, efter förlust av livsmiljöer. Fungerande ekosystem med rik biologisk mångfald är livsviktigt för oss människor. Dels har de större motståndskraft och återhämtningsförmåga vid till exempel klimatförändringar och dels för samhällets välfärd, genom de ekosystemtjänster som naturen ger. (källa Naturskyddsföreningen)

Skyldighet för fastighetsägare och de som har nyttjanderätt till fastighet

Fastighetsägare har ett ansvar för invasiva växter på den egna fastigheten. Fastighetsägareansvaret gäller för alla – för privatpersoner, t.ex. de som har en trädgård, för kommunala och statliga fastighetsägare och för bolag som äger fastigheter. Även den som innehar en fastighet med någon form nyttjanderätt kan ha ett ansvar för invasiva växter på fastigheten. EU-förordningen innehåller ett förbud mot att avsiktligen låta dessa arter reproducera sig, växa eller odlas. Har en fastighetsägare eller -innehavare fått kännedom om att det på deras fastighet växer en art som finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter har fastighetsägaren/-innehavaren alltså en skyldighet att bekämpa arten. Denna skyldighet gäller i alla typer av miljöer, både odlad miljö som t.ex. produktionsmark för skogsbruk, jordbruk och trädgårdar, men också orörd naturmiljö.

Hantering av invasiva växter

  • Om det är en mindre mängd växtavfall från invasiva växter läggs det förslagsvis i dubbla påsar som försluts och sedan läggs i det egna sopkärlet. När sopkärlet töms transporteras växtavfallet direkt till förbränning och någon risk för spridning av frön eller växtdelar finns inte. 
  • Lite större mängder av växtavfall från invasiva växter förpackas i soppåsar som försluts väl och lämnas på Ahla återvinningscentralen.
  • Växtavfallet inte ska läggas i Kompost fraktionen utan i det Brännbara på Ahla återvinningscentral pga. spridningsrisken.
  • Endast mindre mängder jord som är förorenad med invasiva växter tas emot på Ahla återvinningscentral. Det ska vara förpackat i soppåsar under transporten och ska läggas i Brännbart på Ahla återvinningscentral.
  • Stora mängder växtavfall från invasiva växter räknas inte som ett hushållsavfall
  • Det är under transporten och under hanteringen av växterna som risken för spridning av invasiva främmande arter är stor. Var noggrann och säkra att varken frön eller växtdelar kan komma ut i naturen under transporten. Slutna kärl eller säckar är lämpligast.
  • De blommande växterna bör åtgärdas före blomning och frösättning. I vissa fall (jätteloka, blomsterlupin och jättebalsamin som tas före blomningen) kan man låta avfallet ligga i solen och torka tills det är oskadliggjort
  • För parkslide och vresros är även rotdelarna mycket spridningsbenägna, vilket kräver noggrann städning och hantering
  • Trädgårdsavfall, invasivt eller ej, får inte dumpas i naturen!

Invasiva främmande arter på EU:s förteckning, som finns i Sverige:

  • Gudaträd, Ailanthus altissima
  • Jättebalsamin, Impatiens glandulifera
  • Jätteloka, Heracleum mantegazzianum
  • Kabomba, Cabomba caroliniana
  • Sidenört, Asclepias syriaca
  • Skunkkalla, Lysichiton americanus
  • Smal vattenpest, Elodea nuttallii
  • Storblommig ludwigia, Ludwigia grandiflora
  • Tromsöloka, Heracleum persicum
  • Vattenhyacint, Eichhornia crassipes
  • Fjäderborstgräs, Pennisetum setaceum
  • Röd jättegunnera, Gunnera tinctoria

Exempel på invasiva arter som inte finns med på en förteckning men som kan bli svåra att bekämpa och där det finns risk för spridning:

  • Parkslide, Fallopia japonica
  • Jätteslide, Reynoutria sachalinensis
  • Hybridslide, Reynoutria x bohemica
  • Blomsterlupin, Lupinus polyphyllos
  • Sandlupin, Lupinus nootkatensis
  • Kanadensiskt gullris, Solidago canadensis
  • Höstgullris, Solidago gigantea
  • Vresros, Rosa rugosa
  • Robinia, Robinia pseudoacacia
  • Armeniskt björnbär, Rubus armeniacus
  • Parksallat, Lactuca macrophylla
  • Vit skunkkalla, Lysichiton camtschatcensis
  • Mahonia, Mahonia aquifolium
  • Videkornell, Cornus sericea
  • Praktlysing, Lysimachia punctata
  • Sjögull, Nymphoides peltata
  • Sydfyrling/vattenkrassula, Crassula helmsii
  • Vattenpest, Elodea canadensis
Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Johanna Andersson
Sidan uppdaterad den 23 april 2021