Du är här: Start / Bo, miljö & trafik / Avfall och återvinning / Hushållens avfall / Kompostering

Kompostering

Förstora bilden - stockvault-apple-124948.jpg

Hushållsavfall ska komposteras i en varmkompost eller en maskkompost. För att undvika lukt, skadedjur eller orent lakvatten är det viktigt att en kompost sköts på rätt sätt. Den bör placeras så att den inte stör grannarna. 

Kompostbehållaren

Varmkompostering kan göras i en fast eller roterande behållare. Roterande behållare gör det lättare att blanda och röra om i komposten. Behållaren kan ha ett stort utrymme eller vara uppdelad i flera mindre utrymmen. Flera separata utrymmen som fylls och komposteras var för sig underlättar tömning av färdig mull ur behållaren.

Behållare för maskkomposter bör bestå av flera låga öppna behållare med perforerad botten t ex brödbackar som ställs på varandra. I den lägsta av dessa placerar man maskarna och fyller sedan på avfall. När behållaren fyllts ställer man en ny ovanpå och fyller den. När maskarna brutit ner allt avfall i en behållare kryper de över till behållaren ovanför och fortsätter där. Utanför behållarna kan man ha en isolerad ytterbehållare med lock.

Skadedjur och insekter

Möss kan man undvika med en behållare som stänger ute dem men ändå släpper in luft genom springor. Springorna ska vara mindre än 8 x 20 mm för att fungera. Flugor i komposten kan man slippa om man täcker över färskt köksavfall med t ex gräs. Myror är ett tecken på att materialet blivit för torrt.

Temperatur

En hushållskompost måste vara isolerad för att hålla tillräckligt hög temperatur året om. I en varmkompost bryts avfallet ner av svampar och bakterier vid temperaturer över 30°C.

Maskkomposter behöver bara vara isolerade om de står utomhus därför att maskarna trivs bäst vid 15 - 25°C. En maskkompost inomhus behöver ingen isolering.

Tid

Den tid som behövs för att avfall skall brytas ner i en varmkompost beror på temperaturen. Ju högre temperatur desto snabbare nedbrytning och kortare tid. Avfall bör varmkomposteras i 6 - 7 månader. Vid kortare tid bör efterkompostering ske. Att värmeutvecklingen upphört är ett tecken på att komposteringsprocessen är klar.

För maskkomposter är tiden för kompostering 3 - 4 månader. När det inte finns några maskar kvar är det ett tecken på att materialet är helt nedbrutet.

Behållarens volym

En behållares volym anpassas efter mängden avfall som produceras per månad och den tid som avfallet skall komposteras. Volymen kan beräknas enligt följande: tid x avfallsmängd  = volym
I avfallets volym måste även mängden inblandat strömaterial räknas in.

Kompostmaterial

För avfall som kan komposteras, se rubrik "Komposterbart avfall". Avfallet bör finfördelas innan det blandas i komposten för att göra nedbrytningen snabbare. För att kompostmassan skall bli tillräckligt porös och ha rätt näringsbalans måste man blanda i en viss mängd strömaterial t ex sågspån, kutterspån, torv eller flis. Om strömaterialet inte bryts ner måste det siktas bort från den färdiga mullen efter tömningen.

Vid varmkompostering bör varje liter avfall blandas med cirka tre dl strö. Vid maskkompostering behövs en mindre mängd strö.

Näringsbalans

Vid kompostering är det viktigt med rätt balans mellan näringsämnena kol och kväve. Om bara frukt- och grönsaksrester komposteras brukar det inte bli obalans. Om man komposterar kött- och fiskrester som innehåller mycket kväve måste man blanda i material som innehåller mycket kol t ex sågspån, kutterspån, vissna löv eller torra växtdelar. Om komposten luktar stickande ammoniak har det blivit för mycket kväve. Om materialet inte bryts ner trots att det är fuktigt har det blivit för mycket kol.

Omrörning och lufttillgång

Kompostmassan måste ha syre för att bakterierna eller maskarna skall kunna bryta ner avfallet. Om komposten får brist på syre börjar avfallet att ruttna och lukta svavelväte. God lufttillgång fordrar en porös kompostmassa och, för varmkomposter, regelbunden omrörning ungefär varannan dag. Omrörningen kan göras med ett redskap som når ner till botten t ex en grep eller spade. I en maskkompost sköter maskarna omrörningen.

Fukt

Vid lagom fukthalt känns kompostmaterialet som en urkramad tvättsvamp. Man behöver vanligtvis inte hälla på vatten eftersom det bildas vatten vid nedbrytningen. Om komposten blivit för fuktig börjar det lukta illa och rinna ut illaluktande lakvatten från behållaren. Materialets fukthalt kan regleras med mängden strömaterial. Om det blivit för vått kan man blanda i mera strö. Om det blivit för torrt kan man ta mindre mängd strö per liter avfall eller gräva ut en del av kompostmassan, fukta den och sedan åter blanda den med den övriga massan.

Tömning

Var sjätte till sjunde månad eller när behållaren blivit fylld bör en varmkompost tömmas. En del av den färdiga kompostmullen kan vara kvar för att påskynda nedbrytningen av nytt avfall. Om komposten måste tömmas oftare än var fjärde månad bör materialet efterkomposteras.
Det kan vara nödvändigt att sikta bort färskt avfall från mullen om komposten bara har en behållare som töms ofta. En behållare i en maskkompost kan tömmas när maskarna har brutit ner allt avfall och krupit över till behållaren ovanför.

Efterkompostering

Efterkompostering kan ske genom att man lägger materialet i en täckt behållare t ex en trädgårdskompost eller i en hög på marken som täcks med ett plastskynke för att förhindra urlakning av näringsämnen. Om materialet fått varmkompostera i 2 - 3 månader bör efterkomposteringen pågå i ca 4 månader.

Mullens användning

Den färdiga kompostmullen innehåller flera näringsämnen och är ett utmärkt gödningsmedel för växter. Mullen måste blandas ut med jord för att den inte skall bli för stark för växterna. Kvävet i mullen frigörs med tiden och avgår till luften vilket minskar mullens näringsvärde.

Om du använder mullen vid odling av livsmedel t ex i en köksträdgård får du ett kretslopp av näringsämnen mellan trädgården och ditt hushåll. Trots att avfallets vikt reduceras med ca 80 % kan det bli stora mängder mull som det gäller att finna användning för. Eftersom näringsämnena i matresterna kommer från jordbruket borde man försöka återföra mullen dit som gödningsmedel.

Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Caroline Dahlman
Sidan uppdaterad den 23 augusti 2018

Dokument