Du är här: Start / Bo, miljö och trafik / Miljö / Ekokommunen / Earth hour / Minska dina matavtryck

Information med anledning av coronavirus och covid-19

 

Här samlar vi allt publicerat material om hur coronaviruset påverkar Laholms kommuns verksamheter, till exempel förskola, skola, gymnasiet, vård och omsorg. Här finns också länkar till myndigheter. 

For all information published on the page, the "translate" function can be used (see top right). للحصول على كافة المعلومات المنشورة على الصفحة، يمكن استخدام وظيفة "الترجمة" (انظر أعلى اليمين).

Länk till sidan

Minska dina matavtryck

Förstora bilden - Laholmsslatt_05_1.jpg

Utsikt från Hallandsås

Tänk – Ät – Spara !

Varje år den 5 juni manifesterar Laholms kommun FN:s världsmiljödag 2013 års tema var "Think - Eat - Save. Reduce your footsprints" eller "Tänk – Ät – Spara - Minska dina miljöavtryck”.

På detta tema anordnade kommunen i år en konferens på Skottorps slott med rubriken ” Vem bestämmer vad du äter?”

Tre föredragshållare var inbjudna.

Först ut var Christel Cederberg, agronom och forskare på Chalmers.

Hon gav en utblick i världens matproduktion och vilka utmaningar vi står inför. Idag släpper vi ut 10 ton koldioxid per svensk och år. Varav en stor del härstammar från mat produktionen

Globalt sett påverkar matproduktionen bl.a:

1. Klimatpåverkan genom utsläpp av koldioxid, metan och kväveoxid.

2. Biologiskmångfald genom avskogning, omvandling av gräsbetesmarker till åkermark med stora monokulturer samt användning av bekämpningsmedel och andra kemikalier i jordbruket

3. Övergödning av sötvatten och hav genom läckage av fosfor och kväve från åkermarken

4. Spridning av kemikalier, bekämpningsmedel med risk för spridning och ökning av hälso- och miljöfarliga ämnen globalt

5. Vattenresurshushållningen

Matproduktionen står globalt sett för en stor andel av växthuseffekten om användningen av fossila bränslen delas upp i transporter, värme/elproduktion och annan energiproduktion är matproduktionen den största enskilda växthusgasproducenten.

Christel visade vilka stora effekter sojaproduktionen hade på markanvändningen i Brasilien. Här har stora områden omvandlats till rena monokulturer med odling av genmodifierade sojabönor. Bl.a visade Christel bilder från en brasiliansk gård på 36000 ha med enbart sojabönsproduktion. Denna ensidiga odling kräver trots genmodifiering allt större insatser av bekämpningsmedel pga av ogräsens ökade resistens mot bekämpningsmedlen. Vidare visade Christel att den stora efterfrågan på proteinfoder till djurproduktionen gav upphov till att stora gräsbetesmärker den så kallade Cerrandon omvandlas till intensivt betade marker för att sedan omvandlas till åkermark för sojabönsodling. Detta innebär att Cerrandon, som är en kolsänka, dvs binder koldioxid, omvandlas till en koldioxidkälla. Samtidigt med denna förändring blir utrymmet för den brasilianska ranchdriften mindre varför slutuppfödningen av köttdjuren alltmer kommer att ske i trånga upptrampade fållor utan bete och slutgödning med kraftfoder. Allt enligt nordamerikansk modell.

Här i Sverige har köttproduktionen varit ganska konstant de senaste åren. Antalet producerande enheter har minskat men djurantalet har ökat. Däremot har köttkonsumtionen ökat med 45 % till 85 kg per person och år. Detta mår varken miljön eller vår hälsa bra av. Helt naturligt innebär detta att självförsörjningsgraden har sjunkit. Fast egentligen är detta inget problem för vi mådde lika bra på 60-70-talet med en konsumtion på 58 kg kött per år. Detta betyder också att vi importerar vår ökade växthuseffekt.

För att nå de planetariska gränserna dvs vad jorden på långsikt tål, och det så kallade två gradersmålet behöver vi svenskar minska vår koldioxidpåverkan från 10 ton per person och år till 2 ton per person och år. Det går att odla proteinfoder t.ex. ärter och åkerbönor i Sverige men det blir dyrare än importad soja.

Gun Ragnarsson, ekologisk grisproducent från Tvååker,

berättade när hon gick över till ekologisk produktion. Hon säljer sina grisar, som slaktas på Mostorps gård i Getinge direkt till kund via gårdsbutiken på Mostorp eller i gourmetlåda på 5 eller 10 kg direkt hemifrån eller via gourmetlåda. Gun beskrev målande om hur den biologiska mångfalden återkom till gården när denna ställdes om till ekologisk odling utan bekämpningsmedel och oorganiska gödselmedel. Hon berättade också entusiastiskt om det privata föräldrarkooperativ som hon var med och startade. Detta kooperativa lagar mat från grunden med bästa svenska råvarorna utan att detta blir dyrare än matleveranser från storkök eller att köpa halvfabrikat. Sist betonad Gun vikten av glada välmående djur ger gott och hälsosamt kött. Hon påpekade också vikten av lugna transporter till slakteriet för att djuren inte skulle bli stressade. Gun hade löst detta att uppfödningen av grisar skedde i grupper så att hela gruppen åkte iväg samtidigt och slapp träffa nya okända grisindivider. Gun betonade också vikten med att foder och livsmedel måste vara fria från bekämpningsmedels- och andra kemikalierester. Mer information finns på www. ragnarssons.com.

Sist ut var Joel Svensson, grisproducent, från Ågård, Eldsberga mellan Laholm och Halmstad.

Joel beskrev de tuffa villkor som svenska lantbruket ställs inför. De svenska djurskyddsnormerna fördyrar både byggande och produktion jämfört med andra konkurrerande EU-stater. Svenska grisproducenter konkurrerar inte på samma villkor och därför minskar vår svenska köttproduktion. (se länk till höger "djuromsorgstabell") Konsumenterna väljer det billigaste. Hur skall vi få konsumenterna att välja kvalitet före kvantitet och således betala ett högre pris för kött som kommer från djur som fåtts upp under mera naturliga betingelser, med möjlighet för naturliga beteende, minimala kirurgiska ingrepp och minimal och restriktiv antibiotika behandling.

Joel berömde Laholms kommun och även andra kommuner som följt efter med upphandlingspolicy som tar hänsyn till de svenska synen på etisk djurproduktion. Kommenen upphandlar nu kött producerat enligt svensk djurskyddslagsstiftning. Numera är det kött som tillagas i de kommunala köken i Laholm till 95% svenskt. En del nötkött från Tyskland klarar de svenska djurskyddsnormerna.

Debatt och frågor

Efter en paus där deltagarna smakat på de lokalt producerade ostarna från Skottorps Mejeri följde en debatt som leddes av kvällens moderator Lena Olofsdotter. Med i panelen var förutom de tre föredragshållarna Ingmarie Müller-Uri ansvarig för Skottorps mejeri.

Ex på frågeställningar som togs upp var följande:

Till Joel

Varför kan inte griskött precis som kyckling följas av uppfödarens namn, bild och adress?

(Joel svarade : I Sverige har vi omoderna slakterier där det är väldigt svårt att hålla koll på alla olika styckningsdelar .)

Levererar du kött till t.ex. ICA som sedan säljes som ”Egna märkesvaror”?

Ärlig varudeklaration. Hur? Information?

Vad behövs för åtgärder för att lyfta svensk produktion? Från oss konsumenter? Från handeln? Från bönderna?

Är det möjligt/ tillåtet att informera konsumenterna om att billigt kött = svanslösa grisar?

Hur får vi ut informationen om den snedvridna konkurrensen och de kontraproduktiva lagarna till konsumenterna som vill ha billig mat?

Var används importköttet? Hushållen? Restauranger? Offentliga storkök?

Till Gun

Kan du tänka dig använda GMO om man på så sätt kan minska användningen av kemiska bekämpningsmedel, t.ex. potatis- potatisbladmögel?

Prislappen för Ragnarssons kött jämfört med snittproduktion?

Hur fungerar ekonomin för ett dagis som använder ekologiskt och bra hemlagat?

Vad kan vi Ekokommunen Laholm göra? Som Malmö, köttfri dag? Äta mer lokalt producerat kött, men inte så ofta?

Till Christel

Hur skall man få folk att ändra sig vad gäller köttkonsumtion ? Information? Skatter ? Förbud?

Transportpåverkan på miljön? Flygtransporter?

Klarar vi så tuffa beslut så att tvågradersmålet klaras?

Vad gör grisdelstaterna med sin stallgödsel?

Matskandaler. När började hästkött blandas i utan att deklareras?

Var finns de goda exempeln på hållbar produktion?

Åkermark – skog . Behöver bevara båda?

Finns det någon sanning i att kött från Argentina och Brasilien är på något sätt bestrålat?

(Christel svarade: Vet inte, kan inte bevisas)

Gemensamma frågor

Hur får man konsumenterna att köpa svenskt?

Hur skall vi konsumenter förstå meningen med att köpa svenskt, vilka mervärden betalar vi för?

Finns det någon relation mellan ökad färdigmat konsumtion och ökad import?

Svar: Ja.

Näringsläckage, olika gaser läcker. Var finns fotosyntesen i beräkningarna? Tillgång eller belastning?

Energikris – Åkermark. Konflikt?

Skall man kunna sälja kvalitet måste man ha kunniga konsumenter! Hur lär man upp de nya uppväxande konsumenterna i vad som är kvalitet och att de därför självklart väljer och frågar efter det?

Debatten gled i slutet in på frågan om världens befolkning kan livnäras med ekologiskt jordbruk eller om det krävs att all åkermark intensiv odlas med konstgödsel och bekämpningsmedel för att försörja jordens beräknade befolkningsökning till 9 miljarde människor. Gun menade att detta var möjligt medan Joel menade att ekologiskt jordbruk krävde så mycket mer av jordens resurser att mark, växtnäring och andra insatsmedel inte skulle räcka till. Debatten konstaterade att i vissa fall t.ex mjölkproduktion kan man i ekologisk produktion komma upp till ungefär samma avkastningsnivå som konventionell mjölkproduktion medan man i visa specialiserade växtodlingar kanske endast når 10-20 procent av konventionell odlings skördenivå. Debatten gled också något in på om intensivt odlade grödor verkligen ökade innehållet av väsentliga näringsämne och vitaminer eller om det enbart ledde till ökat vatten eller stärkelseinnehåll. Joel menade också att genmodifierade grödor borde utvecklas och användas för att öka den globala livsmedelsförsörjningen. Som det nu är sköter de stora kemi- och växtförädlingsföretagen forskningen inom genmodifiering och dessa inriktar sig inte på att få fram mindre resurs krävande grödor som t.ex. perenna spannmålssorter. Gun och även Christel menade att ekologiskt jordbruk med rätt satsning på kvalité och rätt näringssammansättning bör kunna föda jordens befolkning. Christel menar dock att vi måste återgå till en mera sund sammansättning av vårt dagliga födointag med mindre andel animaliska proteiner och mer vegetabiliska.

Ett antal frågor blev obesvarade och skickades enligt vår moderator Lena Olofsdotters önskemål över till föredragshållarna för deras eventuella besvarande.

Frågor som besvarats.

Gun Ragnarssons svar.

Benmjöl som proteinkälla?

Svar: tycker att det är bättre att det används som gödselmedel- trots att grisen är allätare är det både en smittrisk och oetiskt.

Varför har media t.ex. statsradion inte rapporterat fakta om GMO? (Objektivt)-

Svar: förstår inte frågan!

Är det inte bättre med högre avkastning så man kan odla mindre? Då kan arter bo där de ”naturligt” finns. Ekologiska fält ger ju 80% lägre avkastning.

Svar: Nej! Man måste se till vilka insatsvaror som tillsätts det går inte att bara titta på avkastning. Ekologi är resurshushållning! Dessutom förstör kemiska bekämpningsmedel grundvatten och den biologiska mångfalden. Konstgödseln står för världens jordbruks största kväveutsläpp.

 Joel Svenssons svar:

Agroekologi?

För att ett jordbruk ska vara så miljövänligt som möjligt bör miljön belastas så lite som möjligt. Ibland är det mer resurseffektivt att spruta en åker med korrekt avvägd mängd bekämpningsmedel än att ogräsharva den 3 gånger. I vissa fall är kemiskbekämpning inte nödvändig och då bör man givetvis undvika detta. Eftersom lantbrukare är företagare vill de minska sina utgifter och försöker då använda sin areal och produktion så resurssnålt som möjligt, man kör inte och sprutar i onödan då det kostar tid och pengar. Detta gäller dock ej vissa ekologiska bönder som får höga bidrag och därför inte behöver ha samma resurstänk. Alltså anpassning används redan det är inte ”agroekologins” patent.

Man måste även skilja på jordbruk i t.ex. Sverige och Malavi eftersom man kan ha väldigt olika förutsättningar, lagringsmöjligheter och annat. Om man läser i FN´s avhandling om agroekologi kan man se att det som påverkar avkastningen mest är kunskap om ekosystem och odlingstekniker. Genom att t.ex. plantera träd runt åkrarna kan man binda upp vatten och minska jordförflyttningen. Man lär sig även om vilka insekter, ogräs m.m. som ska bekämpas och hur. För att minska våra ”footprint” är det viktigt att vi forskar vidare på alternativa sorter, ökar växeljordbruket. Om det allämna matslöseriet dessutom kunde minska hade vi gjort miljön en stor tjänst. Om nu maten ska diskuteras över huvud taget. Personligen tycker jag att det är det sista ämnet att ta upp vad gäller miljö, för mat måste vi ha.

Jag ser konsumtionssamhället som en mycket större börda för samhället, att det reser 60 000 människor för att se rockstjärna spela i en storstad borde förbjudas långt innan det att vi sätter restrektioner på maten.

 Samtidigt som vi har mycket att tacka den gröna revolutionen, industrialiseringen och urbaniseringen för, kanske allt.

Många av oss hade inte funnits utan den…

Det går bra att fortsätta debatten om framtidens jordbruk, jordbrukets markanvändning och påverkan på klimatförändringen samt köttkonsumtionen genom att ställa webbfrågor som vi refererar till och ger andra möjligheter att kommenterar. Jag som ansvarig för denna sida förbehåller mig dock rätt att redigera och utlämna osakliga eller oetiska frågor och kommentarer.

Världsmiljödagens tema 2013

Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Johanna Andersson
Sidan uppdaterad den 10 mars 2014