JavaScript är avstängt! För att laholm.se ska fungera korrekt behöver er webbläsare stödja JavaScript.
Du är här: Start / Bo, miljö och trafik / Planer och utredningar / Klimatanpassningsplan

Klimatanpassningsplan

Havet under Stormen Sven gick hårt åt dynområdet längs hela kustremsan i Laholms kommun.

Klimatanpassningsplanen för Laholms kommun är nu antagen av kommunfullmäktige, 2015-02-24. I planen beskrivs övergripande hur Laholm kommer att påverkas till år 2100 enligt världens samlade forskning och gällande utsläppsnivåer. Som kommun har vi ett tydligt ansvar för klimatanpassning genom vårt ansvar för den fysiska planeringen.

Till år 2100 förväntas årsmedeltemperaturen i Laholm öka med 3-5 grader celsius. Antalet dagar med värmeböljor fördubblas i antal jämfört med idag till cirkaa 40 dygn per år.

Man räknar med att vegetationssäsongen ökar med 3 till 4 månader. Antal dagar med snötäcke minskar med 15 till 19 dygn och efter 2050 kan vi ha helt snöfritt. Nederbörden bedöms öka med 20-25 % och de kraftiga regnen ökar i antal och intensitet.

Havsnivån förväntas öka +1 meter i normalvattenstånd till år 2100. Vid ett storm-
scenario innebär detta en havsnivå på +3,5 meter. Havsnivån förväntas sedan öka med upp till +3 meter i normalvattenstånd till år 2200

Fyra olika scenarier

Fyra olika scenarier har tagits fram för kustområdet i Laholm för att beskriva vad som påverkas vid ett förändrat klimat.   

Havsnivå +3,5 m samt havsnivå +4,5 m

Vid havsnivåscenarierna är det framförallt den direkt kustnära bebyggelsen som riskeras av översvämning.
Vid scenarie 1 (+3,5 m) är det ca 180 fastigheter som skulle kunna påverkas och vid scenarie 2 (+4,5 m) är det ca 760 fastigheter som skulle kunna påverkas. 

Två olika regnscenarier

Hela strand och hedområdet kommer att ligga under vatten vid dessa stormscenarier, dock med undantag längst upp i norra Mellbystrand där vi idag har relativt höga dyner.
Resultatet av de båda regnscenarierna (scenarie 3 och 4) visar generellt på att det i kusten finns många små lokala sänkor med begränsade tillrinningsområden som blir översvämmade. En stor del av översvämningen sker på grönytor men ett flertal problemområden finns inom befintlig bebyggelse. Generellt syns samma
problemområden i de båda beräkningsfallen. Dock är det stor skillnad i översvämningsdjup vilket visar på infiltrationens betydelse. I scenarie 3 är det cirka 660 fastigheter som riskerar att stå i 2-4 decimeter vatten och i scenarie 4 knappt 1 000 fastigheter. I mångt och mycket handlar det om att leda ytvattnet från bebyggelsen till grönområden.
Inom kusten finns det förhållandevis gott om grönområden vilka kan utnyttjas för fördröjande magasin och tillfälliga översvämningsytor.
En ökad exploateringsgrad kommer att innebära en minskad andel grönytor och resultera i en förvärrad översvämningssituation i omkringliggande områden.

Viktiga åtgärder

Den viktigaste åtgärden som vi måste göra är att minska på våra utsläpp för att mildra konsekvenserna och därmed minska anpassningsbehovet. Dock är det viktigt att vi redan nu börjar anpassa samhället efter förändringarna som vi vet kommer.

  • I kusten måste vi bland annat bevara strategiska grönområden som översvämningsområden.
  • För ny planläggning i kustområdet ska en lägsta bygghöljd på +4,5 meter över havet gälla.
  • Utredning av förutsättningarna för dagvattenavledning i hela kustområdet måste påbörjas och verksamhetsområden för dagvatten inrättas och byggas ut.
  • I den befintliga bebyggelsen måste vi kartlägga möjligheter att avleda dagvatten till kontrollerade översvämningsområden för att mildra konsekvenserna.

På denna sida kan du läsa mer under dokument och länkar.

Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Amadeus Henriksson
Sidan uppdaterad den 11 maj 2022