JavaScript är avstängt! För att laholm.se ska fungera korrekt behöver er webbläsare stödja JavaScript.
Du är här: Start / Nyheter / 105-årig byggnad ges ny glans

Information med anledning av coronavirus och covid-19

Här samlar vi allt publicerat material om hur coronaviruset påverkar Laholms kommuns verksamheter, till exempel förskola, skola, gymnasiet, vård och omsorg. Här finns också länkar till myndigheter. 

For all information published on the page, the "translate" function can be used (see top right). للحصول على كافة المعلومات المنشورة على الصفحة، يمكن استخدام وظيفة "الترجمة" (انظر أعلى اليمين).

Länk till sidan

Tingshuset renoveras från topp till tå

Publicerad 09 september 2020

Joel Åkesson och Per Jonsson visar en 105 år gammal enkupig tegelpanna tillverkad på Slottsmöllans tegelbruk i Halmstad.

Torntakets nyanlagda kopparplåt blänker i solgasset. Reflekterar septemberljuset mot en annan pampig byggnad uppförd samma år, 1915. Nyfiket betraktade laholmarna då stadens två stora byggarbetsplatser, lärosätet Parkskolan på höjden ovanför Tivolitorget och Höks härads nya tingshus, ett stenkast från järnvägsstationen.

Tingshusets torntak i kopparplåt upplever jag som kronan på byggnaden, säger Joel Åkesson. 

105 år senare dras än en gång nyfikna blickar till det välbevarade tingshuset med sin nationalromantiska arkitektur. Nu omgärdat av ställningar men snart "avklädd" och återbördad till sin forna glans. Ja, till och med med än starkare lyskraft en soldränkt dag ty kopparplåten på torntaket är inte original. När huset invigdes täcktes det av Slottsmöllans enkupiga falsade lertegelpannor.

Renoveras för fem miljoner kronor

Numera ägs huset av Kommunfastigheter AB. Med en budget på drygt fem miljoner kronor påbörjades i våras renovering av byggnaden med, som Kulturmiljö Halland uttrycker det, "mycket höga kulturhistoriska värden".

Enheten, med ledning av byggnadsantikvarie Charlotte Skeppstedt, har med nära nog förstoringsglasets skärpa synat varje detalj i byggnadens exteriör. Anvisningarna om hur renoveringen ska utföras är också därefter. Till och med kornstorleken i kalkbruket är preciserad.

Imponeras av hantverket

En himmelsblå sensommardag träffar jag Joel Åkesson och Per Jonsson, fastighetsförvaltare på Kommunfastigheter, utanför tingshuset där det fram till 2001 hölls tingsförhandlingar. Nu huserar kommunens elevhälsa i lokalerna.

Byggnadsställningarna tar oss runt och upp längs med fasaden av handslaget, rött tegel.

- Se här, säger Per Jonsson, och pekar på valvade utsmyckningar över fönstren. Vilket hantverk, utfört med så enkla och få verktyg som då stod till buds. Tala om skickliga och erfarna hantverkare. Vem skulle kunna göra detta i dag med dåtidens verktyg?

Per och Joels respekt och vördnad för byggnadens utförande, dess många omsorgsfullt utformade dekorationer och den hantverksskicklighet som fanns i valkiga, grovhuggna händer, är stor. Varje gång de varit på plats, före och under renoveringen, har de fascinerats av byggnaden och ibland upptäckt detaljer som tidigare gått dem förbi. Men de har också imponerats av dagens hantverkare.

- Synen av bockad och veckad plåt, med nära nog millimeterprecision på torntakets väggar (bilden) och tak, längs med ränndalar och vid vissa fönsternischer, ger mig gåshud. Det är så skickligt gjort. Fantastiskt, säger Per.

Superlativen till trots, han säger sig ändå inte med ord kunna utrycka det han pekar på, plåtarbetet.

Dagens hantverkare är också skickliga, säger Per Jonsson, och pekar på plåtarbetet vid en ränndal.

Tillverkar nytt klot

Huvudentrén täcks av en utstickande baldakin. På toppen av denna fanns ursprungligen en spira med ett klot. Spiran är kvar men inte klotet. Nu tillverkas ett nytt.

Klockspelet under spiran användes förr för att kungöra tingsförhandlingar. Förbunden med en lina sattes pendeln i gungning när "buset" ställdes inför tinget. Vid riktigt grova brott användes förmodligen källarens celler för tillfälligt förvar före förhandlingarna.

Klockspelet renoveras nu med stor varsamhet. Och ankarjärnens infästningar i fasaden (bilden) liksom texten "TINGSHUS" ovanför entrén, skrapas, stålborstas och målas om. På håll, detaljer som knappast syns.

Hälften av fogarna görs om

Det gör däremot fogningen mellan tegelskiften. Nästan hälften av alla fogar har gjorts om med kalkbruk och gett fasaden ett betydligt ljusare intryck.

Mest iögonfallande är förstås takomläggningen. Ny papp har lagts och gammal strö- och bärläkt ersatts. Takbeklädnaden, Slottsmöllans enkupiga tegelpannor, har återanvänts och trasiga ersatts med samma pannor från en skånsk byggåtervinning.

Olika mått

- Men det var inte lätt att lägga alla 9 000 pannor. När vi började upptäckte vi nämligen att måtten inte stämde mellan bärläkten och klacken på pannorna. Vi hade utgått från ett mått mellan klackens placering på pannan och pannans nedre del. Men en hel del pannor hade ett annat mått – en dryg centimeter skilde. Därför fick vi skruva fast alla pannor, och det tog tid, berättar snickaren Linus Ragnvid.

Snickarkollegan André Björnesson fyller i:

- Att lägga nya pannor hade gått så mycket fortare och passformen hade varit en annan. Men det är kul att vara med om ett jobb som detta, för det är inte ofta vi får denna typ av jobb på kulturhistoriska byggnader.

Vattenlösliga färger portförbjudna

Byggnadens originalfönster med, minst sagt, rikligt antal spröjsar tas också varsamt om hand. Även det ett jobb som tar tid när vattenlösliga färger är portförbjudna. Strykning med linolja görs upprepade gånger i tunna skikt. Spröjsarna ska förstås ha sin beskärda del. Det görs med händer stadiga som "randarnas" i de gamla cykelfabrikernas lackverkstäder.

- Håller man på ett tag blir man stadig på handen, säger en målare vi passerar på en av byggnadsställningarna och drar en till synes enkel strykning över en smal spröjs med någon millimeters färg på glaset. Exakt enligt handboken.

Fönsterkarmarna och de rikligt spröjsade fönsterbågarna stryks flera gånger i tunna skikt med linoljefärg.

Handlingar i Lunds stadsarkiv

Innan Kommunfastigheter begärde in anbud på renoveringen var Per Jonsson och Joel Åkesson på jakt efter ritningar till den 105-åriga byggnaden. Kommunens arkiv i Stadshuset gav dock inget napp. Men arkivarie Ulf Pettersson lyckades spåra efterfrågade handlingar till Lunds stadsarkiv.

Till originalhandlingarna fanns inga tillkommande uppgifter om eventuella förändringar av byggnaden. På Kulturmiljö Halland var också uppfattningen att dagens utformning till punkt och pricka överensstämmer med originalet.

Ritningar stämde inte med verkligheten

Hos Per Jonsson var det inte huggit i sten. Som fastighetsförvaltare har han åtskilliga gånger satt sin fot i byggnaden, och funderat över en utbyggnad på andra våningen med takunderslag i trä. Skilt från övriga underslag utförda i tegel.

- Steg för steg har jag stärkts i uppfattningen att en tidigare vackert dekorerad balkong i sydväst byggts in. Och mycket riktigt, så har skett, förmodligen inte långt efter den ursprungliga invigningen. Med den grundliga inventering och genomgång av byggnaden som gjorts råder inget tvivel om detta, säger Per Jonsson, en smula stolt över den egna intuitionens kompass visavi ritningarna.

Hökvakt 

Slutbesiktning av byggnaden är satt till mitten av oktober. Då ska även kättingstaketet mot Järnvägsgatan ha renoverats och en av de trasiga smideskronorna återställts. Och på torntakets topp vakar åter Höken över staden - i vindens riktning.

Text och bild: Lars Ingemarson

 

 

 

 

Fakta Tingshuset

Byggnadsår: 1915

Arkitekt: Uno Forthmeiier

Nuvarande ägare: Kommunfastigheter AB (dotterbolag till Laholmshem med Laholms kommun som ägare)

Innan tingshuset byggdes höll Höks härads tingsrätt till i Tjärby. Det nya tingshuset, i kvarteret Höken, uppfördes mitt emot dåvarande järnvägsstationen i Laholm.

Tingssalens tak och fönstersmygar är dekormålade av halmstadskonstnären Edward Högardh.

Förhandlingar i tingshuset upphörde 2001.

Nuvarande renovering, med en budget på fem miljoner kronor, omfattar byggnadens exteriör. Vad byggnaden ska användas till framöver är oklart. Då och då har tankar funnits på att knyta den samman med Stadshuset för att tillgodose behovet av möteslokaler.

Källa: Kulturmiljö Halland "Tingshuset Höken 3 i Laholm"

Nyhetsarkiv
Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Lars Ingemarson
Sidan uppdaterad den 10 september 2020