JavaScript är avstängt! För att laholm.se ska fungera korrekt behöver er webbläsare stödja JavaScript.
Du är här: Start / Nyheter / Gemensamt arbete för ökad trygghet och studiero på Vallbergaskolan

Gemensamt arbete för ökad trygghet och studiero på Vallbergaskolan

Publicerad 29 oktober 2021

​Från vänster: Karin Nilsson, Anna Ericsson, Sara Söderberg, Marlene Berg och Richard Mortenlind.

Att främja trygghet och studiero i skolan handlar om att se till flera olika faktorer. Anna Ericsson tillträdde som ny rektor hösten 2019 och kort därefter inleddes arbetet med att skapa ett nytt arbetssätt utifrån ett gemensamt utvecklingsarbete med fokus på systematik, uppföljning och analys. Richard Mortenlind, förvaltningschef för barn- och ungdomsförvaltningen besökte skolan för att ta en fika tillsammans med arbetsgruppen och för att få veta mer om skolans arbete.

Marlene Berg är med i skolans likabehandlingsgrupp tillsammans med Karin Nilsson som är fritidspedagog och Sara Söderberg som är specialpedagog. Under Anna Ericssons ledning arbetar de tillsammans för att ge stöd till sina kollegor och fånga upp de behov som finns i respektive klass.

- Men det har även fungerat åt andra hållet, berättar Marlene Berg som själv är mentor för en klass i årskurs 4. Genom Sara Söderbergs kompetens har vi själva utvecklat vår medvetenhet som lärare och kunnat föreslå aktiviteter att jobba vidare med.

När man nu efter drygt två års arbete etablerat ett fungerande arbetssätt med pedagogerna så är nästa steg att lyssna in eleverna genom dialogsamtal i mindre grupper.

Tillgängliga lärmiljöer en viktig förutsättning

Ett spår på Vallergaskolan är att arbeta med extra anpassningar och särskilt stöd för de elever som har behov av det. Det är också viktigt att ha tillgängliga lärmiljöer där det finns möjlighet för pedagogerna att dela upp en klass i mindre grupper. Även här har arbetet i likabehandlingsgruppen förändrat synsättet på skolan där fokus är att göra vad man kan med det man har.

- Vi har till exempel tagit hjälp av kommunens interna möbellager för att möblera annorlunda och därmed kunna ändra lärmiljöerna så att de fungerar bättre för våra elever, säger Marlene Berg.

Systematik för att följa upp skolfrånvaron

På Vallbergaskolan följer man även skolfrånvaron på ett systematiskt sätt och har tillsatt en arbetsgrupp som varje månad analyserar frånvaron utifrån vem den berör och vad det kan bero på. Det gör det också möjligt att hitta lösningar ner på individnivå för att kunna ta beslut om tidiga och anpassade åtgärder.

- Analysen gör att det går att se mönster och hur situationen utvecklas och vad vi behöver göra för att bryta trenden. Det kan till exempel handla om att kontakta elevens vårdnadshavare för ett samtal eller se över lärmiljön i klassrummet eller matsalen, men även hur rasterna ser ut med rastvärdskap och aktiviteter, berättar Anna Ericsson.

Tidiga insatser för att främja ett gott samtalsklimat

Ett hårt språkbruk och olämpliga ord kan förekomma långt ner i klasserna, ibland redan i F-klass. Att arbeta förebyggande samt att fånga upp signaler i detta tidiga skede är viktigt för att lyckas tror de på Vallbergaskolan.

- När det gäller kränkningar, både fysiska och verbala, så rapporterar vi alla, berättar Marlene. Då kan vi fånga upp konflikter tidigare och enklare hantera dem.

Det handlar bland annat om att identifiera vilka elever som det handlar om och ta kontakt med vårdnadshavare för att bryta trenden med ett hårdare språkbruk.

Skolan bjuder i höst in till föräldramöten årskursvis samt kommer inom kort även göra en nystart med skolans föräldraråd.

- Samverkan med vårdnadshavarna är otroligt viktig. Det hårda språkbruket är inte något som bara pågår i skolan utan även utanför, säger Anna Ericsson.

För att ytterligare stärka trygghet och studiero så besöker rektor och specialpedagog just nu samtliga klasser för att observera lärmiljöer, anpassningar och förhållningssätt. Elevernas tankar kring delaktighet och inflytande lyssnar de också in för att få deras perspektiv. Eleverna får genom elevrådet också möjlighet till delaktighet i arbetet med att ta fram trivsel- och ordningsregler.

Lokal trygghetsenkät viktig för uppföljningen

Att ständigt följa upp och följa utvecklingen är viktigt, enligt Anna Ericsson som berättar att man bland annat följer upp med en lokal trygghetsenkät som i sin tur analyseras och följs upp med en SWOT-analys för att se mönster på till exempel årskursnivå.

Aktivt arbete med värdegrund på skolan – och på fritids

På skolan pågår även ett aktivt värdegrundsarbete med olika teman där språkbruk varit ett tema som man arbetet med.

- Vi har även skapat små ”familjekonstellationer” med en eller ett par elever från respektive årskurs F-6 i en ”familj”. Eleverna i årskurs 6 har sedan fått förbereda lekarna och leda dem i ”sin familj”.

Värdegrundsarbetet fortsätter även som en röd tråd över till fritidsverksamheten där man skapat små grupper utifrån ”vänskap” som tema och arrangerat till exempel lagspel som ett sätt att illustrera vikten av att samarbeta och inkludera varandra.

Den mer kravlösa verksamheten på fritids gör att en del elever som har ett problematiskt beteende i skolan fungerar mycket bättre den tid som de är på fritids.

- Det här är intressant, tycker Anna Ericsson och funderar på vad det kan bero på och hur man kan ta med sig dessa lärdomar tillbaka in i skolan för att få eleven att lyckas bättre även där.

En av framgångsfaktorerna som de ser på fritidshemmet är att arbeta med blandade grupper där eleverna inspireras av varandra i det sociala samspelet.

- Det har vi tagit tillvara på i arbetet med familjegrupperna på skolan och även genom att arbeta mer aktivt mellan F-klass och årskurs 1 genom flexibla grupper, säger Anna Ericsson

Gemensamt arbete skapar resultat

Det är ett långsiktigt arbete att utveckla verksamheten i enlighet med skolans värdegrund och den första planlagda perioden är satt till fem år. Samtidigt konstaterar de alla att det hänt mycket på bara de här två åren.

- Eftersom vi är en relativt liten skola så kan vi jobba nära våra kollegor och vara ett stöd, det tror jag har påverkat, säger Anna Ericsson

Vi går till exempel igenom rutinen för kränkningsanmälan, hur får vi in det i planen för det systematiska kvalitetsarbetet så att det blir tydligt, funderar Anna Ericsson.

Tillsammans med sitt arbetslag, skapar Anna Ericsson som rektor, förutsättningar för ett gemensamt utvecklingsarbete på skolan samtidigt som de trivs väldigt bra tillsammans.

- Vi är ett väldigt gott gäng på den här skolan, säger Anna Ericsson och ler.

Nyhetsarkiv
Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Annika Lindblad
Sidan uppdaterad den 29 oktober 2021