Du är här: Start / Nyheter / Nästa steg i samverkan

Arbete mot psykisk ohälsa barn och unga

Publicerad 06 mars 2019
Förstora bilden - Vald_DSC_5962.jpg

Från vänster: Linda Erlandsson, målområdesstrateg, socialtjänsten. Christel Sundberg, Målområdesansvarig Barn och unga och socialchef. Marie Strömberg i projektgruppen och avdelningschef inom socialtjänsten.

Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat kraftigt under de senaste åren i såväl Sverige som Laholm och klassas som ett av de stora folkhälsoproblemen i dagens samhälle. Under 2018 har ansvariga i kommunen arbetat med att ta fram en samverkansmodell för arbetssätt och metoder i syfte att bättre och snabbare kunna förebygga barns och ungas ohälsa. Onsdagens konferens på Gullbrannagården syftar till att öka kommunens gemensamma kunskap i ämnet och lyssna på vad kommunens verksamheter och externa aktörer har kommit fram till så här långt i sitt arbete.

- Genom presentationer, dialoger och diskussioner ökar den gemensamma kompetensen samtidigt som alla berörda lär känna varandra bättre. Det är nödvändigt, för att hitta arbetssätt och metoder som fungerar i det vardagliga samarbetet, menar Linda Erlandsson, målområdesstrateg på Socialtjänsten Laholms kommun i sin inledning på dagen.

Ökad ohälsa bland barn och unga

Den kommunala förstudien Barn och ungas psykiska hälsa (2017) visade på en ökad ohälsa bland barn och unga, studien pekar dessutom på en rad förbättrings- och utvecklingsområden kopplat till psykisk hälsa. Förstudien låg tillsammans med andra rapporter till grund för en uppdragsbeställning som togs fram under hösten 2017 av verksamhetscheferna för Kultur- och utvecklingsnämnden (KUN), Barn och ungdomsnämnden (BUN) och Socialnämnden (SON). Målgruppen för arbetet har varit primärt barn och unga mellan 0 och 21 år.

- Det finns en bred samsyn om vad vi behöver jobba med och vi har en lång tradition av samverkan i Laholms kommun. En målområdesstrateg följer strukturens alla nivåer och samverkan bygger på funktioner istället för personer. Det bör tas fram en struktur för uppdrag, uppdragsbeställning, omvärldsbevakning och uppföljning, säger Marie Strömberg i projektgruppen och avdelningschef inom socialtjänsten.

Omfattande arbetsprocess

Uppdragets arbetsprocess har varit omfattande och aktiviteter av olika slag har fullföljts med stor delaktighet, bland annat har dialoger med barn och unga, representanter från kommunala verksamheter samt externa aktörer genomförts. Dessutom har en tvärprofessionell större workshop anordnats samt dialoger förts med enhetschefer, förskolechefer, rektorer, kommunens samt Laholmsnämndens ledningsgrupper m.fl. Samverkan sker inom fyra samverkansgrupper; samverkansberedning, kommunens ledningsgrupp, resursgrupp och en eller flera uppdragsgrupper.

Samverkanstrappan i fyra steg är ett av verktygen. Ordet samtal på första steget är kopplat till frågeställningen ”Vem vill och varför?” Steg två är samsyn ”Vad bör göras?” steg tre är samverkan ””Vilka behövs för att utföra uppgiften?” och slutligen det fjärde steget samhandling ””Hur ska det göras och av vilka?”.

-  Vi kan göra skillnad i arbetet med ungas ohälsa om vi hjälps åt. Syftet med dagen är återkoppling. Arbetet vi startade för drygt ett år sedan blev upprinnelsen på ett stort och viktigt uppdrag. Vi ska nu ta det till nästa nivå. Preventionspyramiden berättar vi också om i eftermiddag. Vi har en stor kommunkunskap men behöver också omvärldsbevakning både nationellt och internationellt, säger Christel Sundberg, Målområdesansvarig Barn och unga och Socialchef i Laholms kommun.

Ensam är inte stark

Om ett år tror man sig kunna se på ett förbättrat resultat. Regelbunden kompetensutbildning behövs hos alla inblandade men även hos politiker och ledning. Ju mer man jobbar ihop regelbundet desto bättre blir det med samarbetsformerna. Ensam är inte stark i det här fallet. Det är i det operativa arbetet man ser resultat med de unga.

 - Samverkan är något vi måste jobba gemensamt med på alla nivåer. Det finns så många steg i barns problematik och deras familjeförhållanden som kan gå fel. Vi måste göra allt vi kan för att få barnen att förstå att det inte är deras fel. Personalen i verksamheterna behöver också veta att ledningen backar dem hela vägen. Det är oerhört viktigt, menar Ingrid Gustavsson, Enhetschef Familjehem och Familjerätt

Dagen avslutas med grupparbeten och en sammanfattning.

Text och bild: Bo Bjelvenstedt

Nyhetsarkiv
Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Lars Ingemarson
Sidan uppdaterad den 6 mars 2019