Laholmslärare disputerade på musikhögskola

Att nå alla barn. Inom landets musik- och kulturskolor är det något av ett mantra. Kristina Holmberg, som nyligen disputerat vid Musikhögskolan i Malmö, är starkt kritisk till ”målet”. I sin avhandling flaggar hon för risken att musik- och kulturskolorna därmed slukas av populärkulturen.

- Musik- och kulturskolorna håller på att förvandlas till elevernas nöjesfält, säger hon.

Enligt FN:s barnkonvention har barnen rätt till sin kultur. Med dokumentet i ryggen försöker musik- och kulturskolorna nå alla barn med sin verksamhet. Kristina Holmberg sticker ut hakan och säger istället:

- Det är inte säkert att vi ska nå alla. Musik – och kulturskolorna är nämligen något av ett nav för landets konstnärliga utbildningar. Här börjar många av kommande generationers kulturutövare och lärare sin första utbildning. Ändras inte inriktningen får utvecklingen också drastiska konsekvenser för de högre konstnärliga utbildningarna, understyrker Kristina Holmberg .

Lärartjänst på Kulturskolan

Sedan 1998 har hon haft en lärartjänst på Kulturskolan i Laholm och varit aktiv i Lärarförbundets lokala styrelse. Intresset för pedagogisk utveckling fick riktig näring i början av 2000-talet.

- Vi ville att det skulle hända något nytt i musikundervisningen. Rytmik och rörelse kom in i bilden och nya sinnen öppnades.

Det ena gav det andra. Kristina Holmberg ville dyka än djupare i sitt ämne och fick så småningom en doktorandtjänst vid Musikhögskolan i Malmö. Musik- och kulturskolornas inriktning hamnade i fokus. Nyligen disputerade hon med avhandlingen ”Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad?”

Avhandlingen baseras på lärares uppfattning om utvecklingen. Ett 30-tal lärare vid sex olika musik- och kulturskolor har intervjuats gruppvis.

Musikskolor blir kulturskolor

Fram till 1990-talet var en övervägande del av skolorna musikskolor. Därefter började allt fler musikskolor förvandlas till kulturskolor. Ungefär samtidigt tar också tankarna om att nå alla barn fart och utbudet breddas för att attrahera fler. Förutom instrumentalundervisning erbjuds bland annat dans, drama, bild och form samt media. Under 1990-talet börjar också makten över innehållet i undervisningen i allt högre utsträckning förskjutas från läraren till eleven. Därmed öppnandes dörren för populärmusikens intåg i musik- och kulturskolorna, hävdar Kristina Holmberg

- Traditionell musik och populärmusik kan mycket väl mötas. Hårdrock på klarinett, visst är det möjligt, men man måste reflektera över vad detta innebär för instrumentet. Ska klarinett bli hårdrockarnas instrument? Eller ska det bibehållas inom jazz och klassisk musik?, frågar hon sig.

Måna om att bibehålla eleverna i de frivilliga musik- och kulturskolorna och på sikt sina jobb, har pedagogerna anpassat sig efter elevernas önskemål. Ökat elevinflytande har därigenom gett populärkulturen en allt starkare ställning i verksamheten.

 - Hittills har dock inte förändringen lett till mer omfattande diskussioner och reflektioner över utvecklingen, säger Kristina Holmberg.

Annorlunda på grundskolan

Många av pedagogerna i musik- och kulturskolorna undervisar också på grundskolorna. Mötet med denna obligatoriska skolform skiljer sig avsevärt jämfört med deras frivilliga. Med grundskolans centrala styrdokument i ryggen kan pedagogerna undervisa i de mer traditionella konstformerna.

- Grundskoleleverna uppskattar verkligen vår verksamhet. Den uppfattas som ”något på riktigt” jämfört med all övrig undervisning i grundskolan, säger Kristina Holmberg, och fortsätter:

- Men om populärkulturen tillåts att härja fritt i musik- och kulturskolorna kan vi på sikt inte erbjuda nuvarande undervisning i grundskolan. Lärare med denna kompetens kommer att saknas om inget görs för att värna om de klassiska traditionerna.

Därför anser Kristina Holmberg att det nu är dags att välja väg.

- Samhället satsar årligen närmare två miljarder kronor på musik- och kulturskolorna utan direktiv på undervisningens innehåll. Nu är det hög tid att ta fram tydliga styrdokument och klargöra vad man vill med verksamheten, säger Kristina Holmberg.

Fortsätter forska

Nyligen slutade hon sin anställning i Laholms kommun för en tjänst vid Högskolan i Halmstad. Parallellt med fortsatt forskande ska hon också undervisa blivande lärare i bland annat utbildningsvetenskap och estetiska lärprocesser.