Du är här: Start / Nyheter / Nyheter 2012 / Laholmsprojekt uppmärksammas

Miljöchef på nordisk lantbrukskonferens

Publicerad 10 januari 2012
Förstora bilden - Torsten_Kindt_2012.jpg

Miljöchef Torsten Kindt åker till Herning för att berätta om hur Laholms kommun arbetade med våtmarksprojektet.

Under 2007 avslutades våtmarksprojektet i Laholms kommun. På en sammanlagd yta av 122 hektar anlades 84 våtmarker. Nu uppmärksammas projektet på Nordens största lantbrukskonferens i danska Herning. Men inte primärt för resultatet utan för tillvägagångssättet.
- Vår samarbetsform med dialog och delaktighet tillsammans med berörda parter har rönt stort intresse i Danmark, säger miljöchef Torsten Kindt.

På torsdag, den 12 januari, är Laholms miljöchef på Plantekongressen i Herning, där han redogör för hur Laholms kommun arbetade med våtmarksprojektet. Inom den danska lantbruksnäringen har projektet lyfts som ett utmärkt exempel på hur man bör gå tillväga för att hantera gemensamma problem. Danska bönder känner nämligen frustration över att de sällan eller aldrig ges möjlighet att påverka utformningen av förändringar som direkt berör dem. Den toppstyrning de upplever inom näringen vill de ersätta med delaktighet. Arbetet med våtmarksprojeket i Laholms kommun har blivit en tilltalande modell som de lyfter fram och vill kopiera.

Torsten Kindt har tidigare redogjort för upplägget i dansk radio. Nu ges han ytterligare en möjlighet att beskriva detta på en bred nordisk lantbrukskonferens.

- Det är roligt och stimulerande att vår kommun får denna uppmärksamhet, säger han.

Sju år

Våtmarksprojektet i Laholms kommun pågick mellan 2000 och 2007 och byggde på ett samarbete mellan Region Halland, Hushållningssällskapet, Högskolan i Halmstad, Länsstyrelsen i Halland, Laholms kommun och lantbrukarna i regionen. Drygt 300 lantbrukare hörde av sig till kommunen om att få anlägga våtmark på sina domäner. Efter intresseanmälan bedömde miljökontoret var de små dammarna skulle göra störst nytta i jordbrukslandskapet. 84 lantbrukare gavs klartecken till att anlägga en våtmark. Med tillståndet i sin hand påbörjades arbetet omgående eftersom det fanns en riggad organisation med entreprenörer och andra tjänsteföretag som utförde arbetet. Staten och kommunen stod för kostnaderna medan lantbrukarna förband sig att sköta anläggningarna.

Flera funktioner

Nu fyller våtmarkerna flera funktioner: de minskar kväveutsläppen i våra vattendrag, ökar den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet och kan också tjänstgöra som bevattningsdammar för lantbruket. I klimatförändringens kölvatten med torra somrar och blöta vintrar anser Torsten Kindt att deras betydelse förstärkts än mer. Under vintrarna hindrar de nederbörden från att rinna rakt ut i vattendrag, och under somrarna hjälper de till att hålla landskapet fuktigt.

Uppmärksammades i EU-projekt

Våtmarksprojektet och dess arbetssätt uppmärksammades utomlands när Laholms kommun, som enda representant för Sverige, gick med i Aquariussamarbetet. I detta EU-projekt, som också omfattat regioner i Danmark, Norge, Skottland, Holland och Tyskland, belystes hur EU:s vattendirektiv om ett ekologiskt hållbart vatten skulle kunna uppfyllas. Laholms kommun, tillsammans med Region Halland, Länsstyrelsen i Halland, Hushållningssällskapet och Högskolan i Halmstad, valde då att närmare studera Smedjeån och dess tillrinningsområden.

- Hydrologin har klarlagts, vattenplaner för vissa pilotgårdar har tagits fram och juridiska aspekter på vattenreglering har belysts. I arbetets slutfas bildades en ”vattendragsgrupp” som ska fortsätta arbetet med vattenfrågor kring Smedjeån efter att Aquariusprojektet avslutats. Allt har skett i samverkan med markägare och andra berörda intressenter, säger Torsten Kindt.

Tillvägagångssättet var detsamma som med våtmarksprojektet, dialog och delaktighet för att nå resultat. Därmed kom våtmarksprojeket och dess framgångsrika arbetsmetod på nytt på tapeten. Och inte minst danskarna, med sitt toppstyrda arbetssätt, tilltalades av svenskarnas sätt att hantera ett problem och ville ge det vidare spridning genom sin lantbrukskonferens.

- På konferensen ska jag beskriva hur vi arbetat, men jag hoppas också få tid att presentera vårt våtmarksprojekt, säger Torsten Kindt som turligt nog talar flytande danska.

Nyhetsarkiv
Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Lars Ingemarson
Sidan uppdaterad den 10 januari 2012