Du är här: Start / Nyheter / Nyheter 2013 / Fibermöte i Knäred

Fiber, bästa och snabbaste IT-lösningen

Publicerad 01 mars 2013

Att cykla på en grusväg eller sätta sig i bilen och fara fram på en flerfilig motorväg. Med den metaforen beskrev IT-chef Ove Bengtsson skillnaden mellan överföring av information via telefonledning visavi fiberkabel. Samtidigt underströk han att utvecklingen är otvetydig. Behovet av allt snabbare lösningar för överföring av information ökar för varje dag.

Tillsammans med Laholms stadsnät, länsstyrelsen och Region Halland arrangerade Laholms kommun på torsdagen ett möte i Knäreds bygdegård om möjligheten att få fiberkabel till landsbygden. Några vägföreningar, byalag, en bygdegårdsförening och nybildade fiberföreningar runt om i kommunen ligger redan i startgroparna. Förstudier har gjorts och pengar sökts från Region Halland och länsstyrelsen.

- I Hasslövs bygdegårdsförening ställde vi oss frågan: Hur ska vi få tillgång till bästa möjliga informationsöverföring i framtiden? Vårt svar blev fiber, säger Ingemo Johansson och Magdalena Carlsson i bygdegårdsföreningen.

Överlevnadsfråga

Fiberkabel till landsbygden är i mångt och mycket en överlevnadsfråga. Knappast någon ung familj bosätter sig på landsbygden i en framtid om det inte finns snabba och tillförlitliga kommunikationslösningar. Kommunens IT-chef jämförde med det tidiga 1900-talet då folk på landsbygden gick samman och bildade elföreningar för att få tillgång till den eftertraktade elen.

- Snabb kommunikationslösning är viktigt för barnfamiljen. Ju fler i familjen som använder nuvarande IT-lösning desto längre tid tar överföringen av information. Men det handlar också om företag på landsbygden. Det kan gälla tekniskt avancerad styrning av lantbruksföretag eller annan verksamhet som kräver goda förbindelser över nätet, sa Ove Bengtsson.

Allt mer avancerad teknik, exempelvis inom TV-området, spär också på behovet. Dessutom kan ett väl utbyggt fibernät medföra att fler gamla kan bo kvar i sin bostad. Med teknikens hjälp underlättas behovet av eventuella hjälpinsatser.

Tre alternativ

Vilka möjligheter står då till buds för att överföra information? Ove Bengtsson beskrev de tre alternativen: fiberkabel, telefonkabel och mobilt nät. Förvisso, sa han, håller mobilnätet på att uppgraderas till 4 G.

- Det kräver dock fler master. På landsbygden blir det knappast lönsamt att sätta upp fler master eftersom kunderna är förhållandevis få.

För IT-chefen är således fiberkabel enda realistiska lösningen. Telefonledningarna kan nämligen aldrig växlas upp till att överföra den mängd information som fiberkabel klarar av. Och oavsett antalet som ansluter sig till fiberkabeln sjunker inte hastigheten.

Bredbandsutbyggnaden i kommunen sker nu i tre spår. I alla nya bostadsområden dras fiber till varje fastighet, i befintliga bostadsområden erbjuds villaägarna fiber medan befolkningen på landsbygden uppmanas organisera sig i befintliga eller nya sammanslutningar för att få tillgång till den absolut snabbaste och stabilaste kommunikationslösningen.

Bidrag till fiberkabel

Till utbyggnaden av de två förstnämnda spåren finns inga pengar att söka. Det gör det däremot om man bor utanför någon av kommunens 14 tätorter. Region Halland ger ett så kallat kanaliseringsstöd, det vill säga bidrag till grävningen, medan länsstyrelsen har möjlighet att ge EU-stöd. Bidragen räcker emellertid inte för att täcka hela kostnaden. Varje fastighetsägare får räkna med att punga ut med 15 000-20 000 kronor.

Ove Bengtsson tror att smärtgränsen går vid 20 000 kronor. Mer än så tror han inte att fastighetsägarna är villiga att betala.

Summan hänger dels samman med avståndet mellan fastigheterna men beror också på hur många som ansluter sig utmed dragningen. Ju fler som går med desto fler att fördela beloppet på.

Många söker bidrag

På torsdagens möte informerade också Kristina Lidfeldt från länsstyrelsen om de olika stödformerna och vilka juridiska regler som gäller för projekten. Överstiger kostnaden 1,6 miljoner krävs offentlig upphandling. För lägre belopp räcker det att begära offerter från olika håll.

Under 2012 fördelade länsstyrelsen 11,9 miljoner kronor i stöd och under 2013 har den statliga myndigheten tilldelats 16 miljoner kronor. En stor del av beloppet är redan intecknat. Kommunchef Nils Danred var dock övertygad om att staten kommer att släppa till mer pengar.

- Ju större trycket blir desto mer måste staten fördela till regionerna, sa han.

Nyhetsarkiv
Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Lars Ingemarson
Sidan uppdaterad den 1 mars 2013

Länk