Du är här: Start / Nyheter / Nyheter 2013 / Renässans för frivilligverksamhet?

Frivilligverksamhet behövs i samhället

Publicerad 14 mars 2013

Historiskt sett är den offentliga sektorn en ganska ny företeelse. Mycket av det som vi idag benämner välfärdstjänster var före 1950-talet en angelägenhet för frivilligorganisationer, främst då Rädda Barnen och Röda Korset. Innebär det att frivilligkrafterna spelat ut sin roll eller står de rent av inför en renässans?

Frågan om frivilligorganisationernas roll i samhället diskuterades den 13 mars på en konferens i Laholm, anordnad av Laholms kommun och Röda Korset.

Eva Hall, enhetschef inom Röda Korset, stod för den historiska tillbakablicken och beskrev frivilligarbetarna inom Rädda Barnen och Röda Korset som ”sociala pionjärer”. När hon blickade framåt svävade hon inte på målet om fortsatt behov för frivilligorganisationerna.

- Visst behövs de, men det är viktigt att vara tydlig i gränsdragningen mellan professioner och frivillighet. De frivilliga krafterna fyller en funktion i möten med människor, som alternativa utförare, som röstbärare, som komplement, som ersättare där offentlig verksamhet saknas och i situationer när det inte finns anhöriga, hävdade hon.

Ingen kris för frivilligheten

Ofta hävdas det att det är svårt och blir allt svårare att engagera frivilliga krafter. Det skriver emellertid inte Lars Svedberg under på, professor på Ersta Sköndals högskola.

- Frivilligheten i Sverige är inte i kris. Cirka 50 procent av befolkningen engagerar sig ideellt, och så har det varit under flera år. Men möjligen vill man engagera sig på ett annat sätt, under kortare perioder och mer aktions- och resultatinriktat, resonerade han.

Ideella föreningar har format mycket av det Sverige vi ser i dag. Intresset för ideellt arbete är också fortsatt stort. Och jämför vi oss med övriga Skandinaviska länder ligger vi i topp. Så har vi också en hel del föreningar att välja bland,
220 000 närmare bestämt. Det kan exempelvis jämföras med Kanadas 160 000.

Formaliserat samarbete

I detta till ytan världens nästa största land har utvecklats ett formaliserat samarbete mellan den frivilliga och offentliga sektorn. Nationella och lokala överenskommelser har träffats för att organisera och ge de frivilliga krafterna en slags kvalitetsbekräftelse. Liknade uppgörelser har också nåtts i Nederländerna och Storbritannien.

Sofia Larson, ungdomssamordnare i Laholms kommun, redogjorde för hur länderna gått till väga samt för hur tre svenska kommuner, Uppsala, Umeå och Värmdö, löst samma uppgift.

- Lokala överenskommelser och en tydlig inriktning på vad man vill samverka kring var framgångsfaktorer, underströk hon.

”Förstärk kanaler till kommunen”

Under dagen diskuterades också hur frivilligt arbete på bästa sätt ska organiseras och tas tillvara i Laholms kommun. Några ville ha en frivilliglots för att förstärka kanalerna till kommunen. Andra efterlyste utökat samarbete mellan kommunen och frivilliga krafter kring det arbete och insatser som redan bedrivs. Det pekades också på områden som borde förstärkas med frivilliga insatser. Här nämndes mottagning av flyktingar och invandrare, skolan samt aktiviteter för barn och ungdomar.

Konferensdagen ska bli något av ett startskott för den framtida frivilligverksamheten i Laholms kommun. Inom kort kommer Röda Korsets Laholmskrets att kalla alla föreningar och frivilligorganisationer till ett möte på Kupan i Laholm för att diskutera hur man ska gå vidare.

Socialnämndens ordförande, Mikael Kallin, är också angelägen om att frågan tas upp inom samtliga kommunala organ.

Nyhetsarkiv
Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Lars Ingemarson
Sidan uppdaterad den 14 mars 2013