Du är här: Start / Nyheter / Nyheter 2014 / Stickfeber i Skottorp

Elever stickar och lär om norska samer

Publicerad 27 januari 2014
Förstora bilden - Stickning_Hanne.jpg

Rasmus Barth, Lovisa Lindquist och Emilia Andreasson Hellsten får hjälp med stickningen av textilläraren Hanne Christensen. som fått alla elever på skolan att sticka.

Garnnystan i alla färger ligger i en lång rad på borden i Skottorpsskolans textilsal. Runt borden sitter elever från förskoleklass till sexan och stickar febrilt. Men det är inte enbart här det stickas. Även under andra lektioner och på lediga stunder plockas stickorna fram. På Skottorpsskolan stickar samtliga 130 elever.

Projektet är en del av Region Hallands satsning på att lyfta fram Halländskt hantverk med kopplingar till den samiska orten Varangerbotn i Nordnorge, drygt 220 mil från Laholm. Det var också här, inte långt från gränsen mot Ryssland, som alltsammans började.

Slöjdaren Vigdis Siri hade en tid undrat över mönstret på vantarna till ortens hembygdsdräkt. Googlandet på nätet gav napp. Flera bilder på ett identiskt mönster poppade upp på skärmen. Bjärbomönstret från södra Halland var identiskt med vantarnas. En tillfällighet eller fanns det en förklaring?

Bjärbomönster på en vante från Nordnorge och på en tröja från södra Halland.

Bjärbomönster på en vante från Nordnorge och på en tröja från södra Halland.

Bollade idéer

Samekvinnan fick kontakt med Marita Jönsson, utvecklare i slöjd och konsthantverk på Region Halland. Och bådas nyfikenhet var väckt. Idéer bollades om utbyte mellan regionerna. Halländska slöjdare engagerades och uppmanades använda Bjärbomönstret som uttryck i sina produkter. Ett resultat som i höstas visades på Laholms stadsbibliotek och sedan dess vandrat vidare till Varberg. På den samiska marknaden i månadsskiftet augusti-september är utställningen på plats i Varangerbotn. Några månader innan dess, i början av juni, ges hallänningarna möjlighet att ta del av samehantverket genom Region Hallands försorg.

Kvinnornas idébollande stannade emellertid vid detta. Utbyte mellan skolor, kunde det vara något att jobba med utifrån det gemensamma mönstret? Textilläraren på Skottorpsskolan, Hanne Christensen, hängde genast på när Marita Jönsson kontaktade skolan.

Jobbar med tema

Här ska det bli vantar.

- Eftersom vi jobbar tematiskt på skolan såg jag och mina kolleger goda möjligheter att involvera flera ämnen utöver textilslöjd i projektet. Matematik kan kopplas till mönsteruppbyggnad, Nordiska språk kunde bli en naturlig del liksom våra historiska och kulturella band, säger Hanne Christensen.

I Nordnorge var gensvaret lika positivt. Så sedan i höstas har skolorna så smått inlett ett utbyte.

Alla på skolan stickar

För egen del skred Hanne Christensen snabbt till verket med målet att alla på skolan skulle lära sig sticka. Nu är hon där. Överallt stickas det, på lektioner, på lediga stunder. De yngsta eleverna, från förskoleklass till årskurs 2, fick 20 upplagda maskor med favoritfärgen på en sticka. Övriga fick hjälp av klasslärarna. Sedan dess har flinka fingrar format olikformade stickalster med sprakande färgkombinationer.

- Det är så kul, säger Keyla Wallin, som går i ettan. Stolt berättar honom om sitt arbete, en vacker halsduk som snart blir farmors.

- Farmor har stickat tröjor och strumpor till mig. Hon vet inte att jag stickar, men det ska jag berätta när hon får halsduken, säger Keyla med blicken koncentrerad på stickorna.

Keyla Wallin stickar en halsduk till farmor.

Keyla Wallin lämnar inte blicken från stickorna när hon lägger upp maskorna till halsduken som snart blir farmors.  

Vid ett annat bord i textilsalen sitter sexorna Alexander Lindblom och Hampus Barth. När höstterminen började var stickning dem helt främmande. På stickorna sitter nu halvfärdiga tumvantar.

- Inte är det så svårt att sticka. Och det är roligt att pröva på något som vi aldrig sysslat med, säger de.

Alexander Lindblom och Hampus Barth värmer sina händer i vinter med egenstickade tumvantar.

Alexander Lindblom och Hampus Barth värmer sina händer i vinter med egenstickade tumvantar.

Knäpp tyst

I salen är det nästan knäpp tyst förutom det tickande stickljudet. Strålande vandrar Hanne vandrar runt borden och hjälper till här och var med maskor som tappats. Hon njuter av elevernas entusiasm och engagemang. Lite senare i år ställs stickalstren ut, antingen på Skottorpsskolan eller på Stadshuset i Laholm.

Knallar spred Bjärbomönster?

Hur var det då med Bjärbomönstrets vandring från södra Halland till Nordnorge?

I mitten av 1650-talet, berättar Marita Jönsson, började det stickas på Vallen i Våxtorp. Ägarna fick drottning Kristinas tillstånd att sälja produkterna som bland annat gick till armén.

- Möjligen köpte västgötska knallar en del av produkterna och sålde dem vidare norrut. Kanske var det via denna väg som stickning med Bjärbomönster nådde Nordnorge. Eller möjligen via sjöfarten. Något entydigt svar finns inte, säger hon.

Kanske blir hon säkrare när projektet slutförts.

Nyhetsarkiv
Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Lars Ingemarson
Sidan uppdaterad den 28 januari 2014