Du är här: Start / Nyheter / Nyheter 2015 / Pristagare i fullmäktige / Diab - årets miljöpristagare

Information med anledning av coronavirus och covid-19

Här samlar vi allt publicerat material om hur coronaviruset påverkar Laholms kommuns verksamheter, till exempel förskola, skola, gymnasiet, vård och omsorg. Här finns också länkar till myndigheter. 

For all information published on the page, the "translate" function can be used (see top right). للحصول على كافة المعلومات المنشورة على الصفحة، يمكن استخدام وظيفة "الترجمة" (انظر أعلى اليمين).

Länk till sidan

Diab - årets miljöpristagare

Publicerad 15 december 2015
Förstora bilden - Miljöprstagare_Leif_Ottosson_Karin_Gyllström.jpg

Leif Ottosson och Karin Gyllström jobbar mycket med miljöfrågor på Laholmsföretaget Diab, som fick Laholms kommuns miljöpris 2015.

Utebliven deponiavgift på nära 1,1 miljoner kronor för Laholms kommun under 2014, men stor vinst för miljön. Sedan i våras går allt spill från Diabs produktion till Filbornaverket, ett nytt avfallseldat kraftvärmeverk i Helsingborg. Äntligen har företaget hittat en avnämare i närområdet för sitt energirika spill, och belönas av Laholms kommun med utmärkelsen årets miljöpristagare och får en check på 10 000 kronor.

Produktionen av Laholmsföretagets 20 olika produkter av divinycell med en rad användningsområden, exempelvis vingar till vindkraft och båt- och fartygsproduktion, genererar en hel del spill. I fjol kördes 270 ton till deponin i Ahla och drygt 1 400 ton till Linköping för förbränning i stadens fjärrvärmeanläggning. Materialet är lätt men oerhört skrymmande varför stora ytor fordras för deponi.

- För ett halvsekel sedan grävdes det ner en hel del spill och avfall runt om i landet. I dag strävar vi efter mesta möjliga återvinning av materialet. Saknas metoder för det är förbränning med energiåtervinning det bästa alternativet, säger Margareta Lindgren, miljöstrateg på Laholms kommun.

Mer miljötänk med nya ägare

Hos Diab, som sedan länge är miljöcertifierat enligt ISO 14 001, har också hållbarhetstanken i allt som produceras och görs getts avsevärt större avtryck med Ratos som ny ägare.

- Numera har vi ett miljötänk i hela produktionsflödet, säger Leif Ottosson kvalitets- och miljöchef på företaget.

Samtidigt sticker inte han och den tekniska chefen Karin Gyllström under stol med att drivkraften i mångt och mycket också handlar om pengar. Som alla företag jagar Diab onödiga kostnader. Att lägga stora mängder spill på deponi med en avgift baserad på volym har företaget länge försökt komma bort ifrån. Spillet har komprimerats, företaget har letat alternativa användningsområden för materialet samtidigt som man på olika sätt försökt att minska spillet i produktionskedjan.

Många förbättringar

- Med olika insatser, bland annat ny design för de formar där smeten processas, har vi gjort många förbättringar. Trots det är det svårt att radikalt minska mängden spill, som även uppstår vid tillskärning av färdiga produkter, säger Karin Gyllenström.
I ett tioårsperspektiv har det dock hänt en hel del. 2005 utgjorde spillet cirka 50 procent av produktionen mot 35 procent idag. Samtidigt har produktionen ökat rejält, och väntas under 2015 uppgå till cirka 5 000 ton varvid den totala mängden spill växer.

Återanvändning – kemiskt omöjligt

Att återanvända materialet är inte kemiskt möjligt eftersom det består av såväl härdplast som termoplast, understryker hon.

Därför ligger det närmare till hands att hitta andra användningsområden. Försök i denna riktning har också gjorts, men det är inte oproblematiskt. Hittar man ett alternativt användningsområde fodras kontinuerlig mängd spill - som Diab gör allt för att minska.

Allt spill till Filbornaverken

När Filbornaverket, som ägs, drivs och finansieras av Öresundskraft, öppnades slogs också porten upp för användning av Laholmsföretagets energirika divinycell. Sedan i våras körs allt spill från Laholmsanläggningen, närmare 150 ton i månaden, till Landskrona. Här blandas det med annat avfall för att säkerställa ett jämt energiflöde till Helsingborgsanläggningen. Restprodukterna från förbränningen klassas som miljöfarligt avfall med slutförvar i ett norskt bergrum.

- Under årens lopp har vi varit i kontakt med flera fjärrvärmeanläggningar, men i närområdet har ingen kunnat ta hand om vårt spill. Närmaste anläggning har varit Linköping, men långa transporter gynnar inte miljön. Först med den avancerade förbränningsteknik som installerades i Helsingborgsanläggningen hittade vi vad vi länge sökt, en fjärrvärmeanläggning på nära håll, säger Leif Ottosson.

Inbladning i betong

Företaget har dock inte gett upp tanken på alternativa användningsområden för spillet. Försök har exempelvis gjorts med inblandning i betong.

En annan miljösatsning är pågående kartläggning av all energianvändning inom företaget. Ett arbete som ska utmynna i en konkret rapport om möjliga energibesparingar. Att spara energi är också att spara miljön.

I sammanhanget ska även understrykas att företagets produkter kan vara mycket energibesparande. Lätta konstruktioner av divinycell, som används allt mer inom transportsektorn, minskar fordonens vikt och därmed deras energiförbrukning.

Motivering till miljöpriset

"Diab tilldelas priset för sitt hållbarhetsarbete. I grunden tillverkar Diab en ur miljösynpunkt intressant produkt den är lätt och hållbar och den används bland annat i alla vindkraftsverk. Dessutom utnyttjar Diab miljöledningssystemet 14001, vilket innebär att man har ordning och reda i verksamheten och gör ständiga förbättringar.

Diab har under lång tid arbetat hårt med att minska sin energikonsumtion och under de senaste åren dessutom lyckats att minska sina avfallsmängder rejält. Diab har nu slutat lämna avfall till Laholms deponi i Ahla. Avfallet lämnas nu till förbränning och blir fjärrvärme. Ett bra exempel på energiåtervinning. En effekt av detta blir troligen att Laholms kommuns deponi avvecklas.  

Laholms kommun hoppas att detta pris skall sporra, uppmuntra Diab och andra att arbeta ännu hårdare med att minska sin energikonsumtion och minska sina avfallsmängder för en hållbar framtid”.

Nyhetsarkiv
Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Lars Ingemarson
Sidan uppdaterad den 15 december 2015