Laholm har landets mest nöjda brukare

För många är det en sanning, med låga kostnader blir kvalitén därefter. Den sanningen gäller i vart fall inte Laholms kommuns äldreboende. Kommunen har landets mest nöjda brukare samtidigt som kostnaderna för varje plats är den tredje lägsta i landet.

- Det är ett fantastiskt bra resultat. Men så har vi också under fler år jobbat målmedvetet med att förändra och förbättra villkoren för våra brukare och samtidigt varit måna om att hålla nere kostnaderna, säger Caroline Jonsson, biträdande avdelningschef inom Resurscentrum för äldre.

Resultatet offentliggjordes i dag när Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerade sin rapport "Kommunens kvalitet i korthet". Rapporten beskriver kommunens kvalitet och effektivitet inom fem viktiga områden för kommuninvånarna: tillgänglighet, trygghet, delaktighet och information, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. Inom varje område redovisas svar på frågor som sammanställts med hjälp av olika undersökningar. Med årens lopp har antalet deltagande kommuner blivit allt fler och omfattar nu 240 av totalt 290.

Äldreboendet sticker ut

Laholms kommuns äldreboende sticker verkligen ut inom måttet kommunens effektivitet. Kommunens kostnad för en plats i särskilt boende ligger på 509 000 kronor om året, den tredje lägsta i hela landet. Lägst kostnad har Ljusnarsberg, 484 000 kronor. Men Västmanlandskommunen ligger en bra bit ner på listan över hur nöjda brukarna är med sitt boende. Här toppar Laholm.

- Resultatet är verkligen glädjande, men föga förvånande för oss i socialnämnden. Under en följd av år har vi satsat på att utveckla verksamheten utifrån brukarnas behov och önskemål och samtidigt hållit hårt i plånboken, säger socialnämndens ordförande Mikael Kahlin (M).

Liksom Caroline Jonsson understryker han all personals delaktighet i resultatet. Det handlar om att ha rätt personal på rätt plats, och att vara starkt engagerad i jobbet.

- Med så många goda krafter når man riktigt långt, säger Mikael Kahlin och lovar tårtkalas till alla inblandade.

Över medel på flertalet mått

Hur står sig då kommunen i ett helhetsperspektiv? Rapporten från SKL är ett kvitto på att kommunen lever upp till sin målsättning, det ska vara bra att bo, leva och verka i kommunen. För flertalet mått ligger kommunen en bra bit över medelvärdet.
Inom området kommunens tillgänglighet är Laholm bättre än medelkommunen i sex av åtta fall, för delaktighet och information bättre inom samtliga tre parametrar, för kommunens effektivitet 10 av 13 och för samhällsutvecklingen i åtta av nio fall.

Plump i protokollet

Tryggheten är däremot en plump i protokollet. Trots att antalet anmälda brott sjunkit drastiskt under de senaste åren ligger Laholm under medelvärdet när medborgarna anger hur trygga de är. Under begreppet trygghet återfinns också antal barn per anställd inom förskolan. Även här ligger kommunen under medel med 5,8 per anställd. Åsele kommun toppar med 3,9. Bättre ställt är det med antal vårdare som besöker en äldre person med hemtjänst under 14 dagar. Laholms kommun redovisar tolv personer. Emmaboda toppar med sju.

Känna sig stolt

För kommunchef Nils Danred är rapporten en bra värdemätare på att Laholms kommun producerar "en service som vi har all anledning att var stolta över".
- För den skull slår vi oss inte till ro. Ambitionsnivån är fortsatt hög med fokus på bra bemötande och god service till våra kommuninvånare, säger han.

Två av undersökningens mått omfattar det område som står högt på kommunchefens agenda, näringslivet. Resultatet gladde honom. Antalet nystartade företag per 1 000 invånare är högt – kommunen ligger på 35:e plats – och företagarna är mycket nöjda med den service kommunen ger dem och placerar Laholm på 39:e plats.

Inte helt bekymmerslös

Rapporten är dock inte alltigenom bekymmerslös läsning för kommunchefen. Att många kommuninvånarna känner sig otrygga – är rädda för att vara ute på kvällar och nätter, är rädda för hot, rån och misshandel och befarar inbrott i bostaden – oroar honom.

- Under en följd av år har bland annat antalet villainbrott minskat radikalt, men mångas upplevelse av otrygghet lever kvar. Det är en stor och svår utmaning att ändra denna bild, säger han.