Du är här: Start / Nyheter / Nyheter 2016 / Osbecksgymnasiet på topp

Osbecksgymnasiet - topp tio i landet

Publicerad 08 september 2016

Osbecksgymnasiet i Laholm tillhör landets tio bästa gymnasieskolor. Åtta av tio elever tar examen inom tre år.

Åtta av tio elever inom samtliga program på Osbecksgymnasiet i Laholm går ut med examen inom tre år. Ett resultat som placerar kommunens gymnasieskola på nionde plats i landet. Tas hänsyn till socioekonomiska faktorer, som exempelvis föräldrarnas utbildning, klättrar skolan ytterligare tre pinnhål på rankingen. 85 procent av eleverna tar examen.

- Det är glädjande och fantastiskt bra med tanke på den resa skolan gjort. För några år sedan med lågt attraktionsvärde för nya gymnasister, och i dag en av landets bästa kommunala gymnasieskolor, säger verksamhetschef Ulf Mattsson.

Varje år sammanställer Sveriges kommuner och landsting (SKL) statistiska uppgifter från offentligt finansierade verksamheter inom kommuner och landsting, däribland grund- och gymnasieskola. Resultatet redovisas i rapporten Öppna jämförelser med ranking av kommuner och landsting. När resultatet för gymnasieskolan i landet offentliggjordes fanns det all anledning att göra den berömda vågen för Osbecksgymnasiet i Laholm.

Rejält hopp 

I topp för läsåret 2014/2015 såväl när det gäller högskoleförberedande program (ekonomi, samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik) som samtliga yrkesprogram (barn och fritid, hotell och turism, el och energi, fordon och transport samt industriteknik). Och det var ett rejält skutt jämfört med läsåret2013/2014. Då gick knappt sex av tio elever ut skolan med examen efter tre år och skolan rankandes på 132:a plats.

Könsskillnad följer inte mönster

Intresseväckande i det digra materialet är också att andelen pojkar som lämnar Osbecksgymnasiet med examen inom tre år – gäller samtliga program inklusive introduktionsprogrammet - är nära nog lika stor som andelen flickor, åtta av tio. Ett resultat som går på tvärs mot landet i stort. Flickor på ungdomsgymnasierna har år efter år presterat bättre än pojkarna.

I SKL:s Öppna jämförelser, som även omfattar könsfördelning, tas hänsyn i rankingen till denna nationella skillnad, varvid pojkarna på Osbecksgymnasiet hamnar på sjunde plats i landet och flickorna på 19:e. Könsskillnaden är än större på skolans yrkesförberedande program. Här rankas pojkarna etta i landet medan flickorna hamnar på 44:e plats.

Varför Osbecksgymnasiet sticker ut i könshänseende har Ulf Mattsson ännu inget bra svar på.

- Vi måste borra djupare i materialet för att svara på det, säger han.

Målmedvetet och långsiktigt arbete

Men han blir inte svaret skyldig när det gäller skolans resultat i stort. Det är, understryker han, frukten av ett målmedvetet och långsiktigt arbete med att vända skolans negativa utveckling. Under en följd av år valde kommunens niondeklassare bort Osbecksgymnasiet till förmån för andra gymnasieskolor samtidigt som skolans nettokostnader stack iväg.

- Nu har vi fått bukt med ekonomin och vänt trenden med sviktande intresse för skolan. 60 procent av en årskull går nu på Osbecksgymnasiet. Det är bra, men vi siktar på än större andel framöver.

Hög andel behöriga lärare (90 procent), större fokus på undervisningen och en lärarkår som brinner för sitt uppdrag, är andra faktorer som han framhåller.

- Lärarna gör ett fantastiskt bra jobb. Engagerade, entusiastiska och med eleven i centrum.

Bra resultat för alla

I SKL:s Öppna jämförelser redovisas också resultatet för samtliga gymnasieungdomar folkbokförda i en kommun. Resultatet för alla Laholmsungdomar, således även de som valt gymnasial utbildning utanför kommunen, ligger också högt när det gäller examen inom tre år för alla program. 75 procent klarar uppgiften vilket ger kommunen en 24:e plats i landet. Men när resultatet bryts ner på programnivå är det inte lika ljust. Av alla Laholmsungdomar som går på yrkesförberedande program – exklusive introduktionsprogrammet - tar knappt sju av tio examen inom tre år. Här faller Laholmsungdomarna till 182:a plats.

- För oss är det angeläget att få svar på frågan varför det förhåller sig så, varvid vi vänt oss till skolor där dessa elever går. En gymnasiefriskola har emellertid inte släppt uppgifter till oss. Ett ställningstagande som vi möjligen kommer att pröva juridiskt, säger Ulf Mattsson.

 Text: Lars Ingemarson

Nyhetsarkiv
Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Lars Ingemarson
Sidan uppdaterad den 8 september 2016