Du är här: Start / Nyheter / Nyheter 2017 / Sydhallänning "Årets mjölkbonde"

"Årets mjölkbonde" i ny expansionsfas

Publicerad 06 februari 2017
Förstora bilden - Lars-Inge Gunnarsson_2017-02.jpg

Mjölkbonden Lars-Inge Gunnarsson (i mitten) hedrades med kommunal uppvaktning genom Kjell Henriksson, Erling Cronqvist, Elisabet Babic och Peter Andreasson.

För andra gången inom två år gick titeln "Årets mjölkbonde" till en sydhalländsk lantbrukare. 2015 var det Eva-Lott och Magnus Uhlin i Hasslöv som tilldelades utmärkelsen. I år tog Lars-Inge Gunnarsson, som äger granngården Skottorps säteri, hem hedersbetygelsen med utdelning i Stockholm den 27 mars.

"Årets mjölkbonde" utses av företrädare för LRF konsult, LRF mjölk och Växa Sverige. Priset instiftades 2012 för att uppmärksamma och belöna mjölkföretagare i Sverige. Juryn tar fasta på gårdens produktion, djurskötsel, ekonomi och utveckling.
Och där drog alltså Lars-Inge Gunnarsson med sambon Monika Andersson och barnen Karl-Johan, Erik, Anna och Elin det längsta strået.

Kommunal uppvaktning

På måndagen uppmärksammades utnämningen av de tre kommunråden i Laholms kommun, Elisabet Babic (M), Erling Cronqcist (C) och Kjell Henriksson (S) samt kommunchef Peter Andreasson och näringslivsutvecklare Nils Danred. På plats berättade mjölkbonden om sitt företag, som förutom Skottorps säteri består av en gård i Ränneslöv.

Företaget har mist sagt många strängar på sin lyra med mjölkproduktion som huvudinriktning. 700 kor levererar dagligen 20 000 liter mjölk till Arla. Inom en snar framtid utökas besättningen med ytterligare 300 djur.

- Vi har haft några tuffa år med lågt mjölkpris. Nu har det ljusnat och avkastningen är betydligt bättre. Liknande svängningar lär vi säkerligen uppleva framöver, men vi ser optimistiskt på framtiden och vill utvecklas, säger Lars-Inge Gunnarsson.

Omfattande nötproduktion

När mjölkpriset var som lägst kunde gården i viss mån stötta sig mot ett annat viktigt ben i verksamheten, nötboskap. Av närmare 2 500 djur skickas årligen 1 000 till slakt. Växtodlingen är en annan gren, som lantbrukaren berättade om för kommunföreträdarna. På 1 550 hektar odlas foder- och sockerbetor, potatis för chipsproduktion och matpotatis. Dessutom har företaget egen biogasanläggning, som förutom värme till de egna anläggningarna producerar och säljer el.

Med kommunföreträdarna på plats lyfte Lars-Inge Gunnarsson frågan om deras syn på att montera ner små vindkraftverk på den sydhalländska slätten och ersätta dem med större möllor. En ekvation som kan vara nog så kvistig att lösa. Nya och större vindkraftverk är tillståndspliktiga enligt miljöbalken, och ju större verk desto längre avstånd till bebyggelse. Kommunföreträdarna såg därför en hel del hinder framför sig för att slå in på denna väg.

Text och bild: Lars Ingemarson

 

Nyhetsarkiv
Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Lars Ingemarson
Sidan uppdaterad den 6 februari 2017