Du är här: Start / Nyheter / Nyheter 2018 / Glänningesskolan tar form

Information med anledning av coronavirus och covid-19

Här samlar vi allt publicerat material om hur coronaviruset påverkar Laholms kommuns verksamheter, till exempel förskola, skola, gymnasiet, vård och omsorg. Här finns också länkar till myndigheter. 

For all information published on the page, the "translate" function can be used (see top right). للحصول على كافة المعلومات المنشورة على الصفحة، يمكن استخدام وظيفة "الترجمة" (انظر أعلى اليمين).

Länk till sidan

Ny Laholmsskola byggs som passivhus

Publicerad 16 oktober 2018
Förstora bilden - Anitha_Eva.jpg

Rektorerna Eva Borefur och Anitha Tillman ser fram emot flytten till nya Glänningeskolan i Laholm.

Plattor i olika gröna nyanser sätts upp på fasaden mot Glänningeleden och putsas rena. Arbetsmaskiner kör runt på byggplatsen för att lossa, lasta och ställa iordning. Och invändigt arbetas det febrilt. Snickare, målare, elektriker och vvs:are syns i de halvfärdiga utrymmena. Kommunens hittills största skolsatsning, nya Glänningeskolan F-6 i Laholm med grundsärskola, börjar ta form.

Om mindre än ett år ska allt vara klart och cirka 200 elever och ett 40-tal anställda vara på plats. Ett tidsschema som bland annat byggledare Lars Harrysson har att förhålla sig till.

- Det löper på bra nu, säger han, men visst återstår mycket jobb innan det är dags för slutbesiktning en bit in på nästa år.

240 miljoner kronor investeras i den nya skolan inklusive idrottshall och skolgård. Skolbyggnaden på 6 500 kvadratmeter uppförs som två kuber i två plan med mäktig ljusgård däremellan. Denna sambandsdel utgör också entré åt norr och söder. I norr med anslutning till områdets cykelleder, i söder med koppling till vändplats för skolskjuts åt funktionshindrade. Varutransporter av olika slag leds in i området västerifrån.

- Med tre olika vägar att nå skolan skapas ett säkrare och tillgängligare sätt att komma till och från skolan, säger Lars Harrysson.

Säkerhetstänket gäller även invändigt. Delar av byggnaden kan stängas av i en krissituation och göras till en trygg plats att vistas i.

Anitha Tillman och Eva Borefur i en hemvist på den nya Glänningeskolan.

Passivhus

Tillsammans med rektorerna Anitha Tillman och Eva Borefur visar han runt i byggnaden, och pekar på de många speciallösningar som fodras för ett certifierat byggande enligt Darmstadtmodellen. Därmed sagt att skolan och idrottshallen är passivhus. Kraven är rigorösa vid genomföringar i väggar, exempelvis för rör av olika slag och ventilation. Fönstren ska också uppfylla högt ställda krav. Allt för att minimera läckage i byggnaden mellan inne- och utemiljö. Grundförutsättningen för hela certifieringsmodellen är förstås välisolerade väggar. På Glänningeskolan består dessa av ett 350 mm tjockt skikt av cellulosafiber kompletterat med 45 mm utvändiga mineralullsskivor. Finessen med cellulosafiber är dess egenskap att såväl ta till sig som släppa ifrån sig fukt.

Bergvärme

Hur tät byggnaden än blir fodras dock värmetillskott. Det har man löst med bergvärme. Årsvärmebehovet ligger på 10 kilowattimmar per kvadratmeter, drygt fyra gånger mindre jämfört med energianvändningen i en nybyggd välisolerad villa.

I en samlad del på nedre plan ryms en hemvist för årskurs 4-6, bestående av fyra klassrum lika många grupprum och lokaler för dessa elevers fritidshem.

- Det är en riktigt bra lösning eftersom den skapar möjligheter till samutnyttjande av lokalerna, säger Eva Borefur, som började sin rektorstjänst 2016 på nuvarande Glänningeskolan med halva arbetstiden avsatt för den nya F-6-skolan.

Flyttar från Parkskolan

För rektorerna Eva Borefur och Anitha Tillman beskriver byggledare Lars Harrysson bildsalens utformning med flödande dagsljus.

I en annan del av byggnaden kommer grundsärskolan F-6, med plats för ett 30-tal elever, att hålla till. När eleverna flyttar in upphör nuvarande grundsärskoleverksamhet på Parkskolan.

På marknivån har också alla salar för estetiska ämnen, - trä, textil, bild, hem- och konsumentkunskap och musik - samlats till en gemensam del av byggnaden.

- Med denna samlokalisering underlättas ämnesövergripande arbete, säger Anitha Tillman.

Matsal med scen, elevhälsa och lokaler för skolans administration ligger också på detta plan.

På ovanvåningen ryms tre hemvister för årskurserna F-3 och en hemvist för årskurserna 4-6. Här, i likhet med utformningen på nedre plan, finns lokaler för fritidshemmet i anslutning till varje hemvist.

Indirekt ljus

Med solartubes skapas artificiellt utomhusljus i lokaler utan fönster. 

Utformningen med två kompakta kubiska byggnader omöjliggör dagsljus i samtliga lokaler. Det har löst på ett helt nytt sätt med så kallade solartubes. Linser på yttertaket leder dagsljuset till innertakens reflektorer, som sprider utomhusljuset på ett så effektivt sätt att upplevelsen blir nära nog densamma som om det funnits fönster i rummet.

Prisar arkitekten

När vi vandrar runt i byggnaden pekar de båda rektorerna på stort och smått som arkitekten Viktoria Ljungberg Hötzel ligger bakom. Bland annat utformningen av ljusgården med djurreliefer i betongväggarna och trappan till ovanvåningen, som Anitha Tillman beskriver som en gradäng, en sittplats för möten.

- Även här kan vi bedriva verksamhet, ha möten och sammankomster, säger rektorn, som också fallit för arkitektens färgval.

Två skolor upphör

När nya Glänningeskolan står färdig läggs nuvarande Glänningeskolan och Blåkullaskolan ner och all personal från dessa flyttas till den nya skolan. För att förbereda lärarna ägnas fem hela studiedagar åt verksamhetsplanering med de tre ledorden, tydlighet, inkludering och samsyn, i fokus.

- Nya Glänningeskolan ska vara en skola för alla, och där pedagogernas kompetens används på bästa tänkbara sätt, säger Eva Borefur.

Att få vara med om att starta och utveckla en skola från grunden beskriver de båda rektorerna som en "fantastisk möjlighet."

- Vi kommer till en skola där inget sitter i väggarna. Vi kan bygga och forma den tillsammans. Det är stort, säger Anitha och Eva.

Byggd för 475 elever

Skolan är byggd för 475 elever och blir därmed kommunens största F-6 skola. Storleken är dock inget som bekymrar dem. Egna hemvister med klassrum, grupprum och lokaler för fritidshemmet skapar närhet och trygghet för eleverna, resonerar de.

Skolgården ser de som en annan viktig del av verksamheten. Utformad för uteaktiviteter med tillgänglighet för alla och undervisningsmöjligheter i bland annat no-ämnen kan denna bli en kreativ del av skoldagen.

Partnering har underlättat

Några av idrottshallens innerväggar är byggda i gult tegel.

På stenkasts avstånd ligger idrottshallen. Även den byggd som passivhus.

- Dess konstruktion med betongvägg som möter stålkonstruktion gjorde det extra knepigt att skapa en så tät byggnad som möjligt. Modellen med partnering som arbetssätt, det vill säga att alla inblandade parter möts och resonerar sig fram till hur problem ska lösas, har underlättat lösningen på svårigheter vi ställts inför, säger Lars Harrysson.

För varken han eller någon annan av de inblandade parterna har tidigare erfarenhet av att bygga passivhus. Ett byggnadssätt som tvingat dem att tänka helhet istället för att först lösa detaljfrågor.

- Beslut på detaljnivå kan få stora konsekvenser för helheten i ett passivhus. Därför måste man alltid se till helheten innan man borrar sig ner i det enskilda problemet, säger byggledaren.

 Text: Lars Ingemarson. Bild: Christel Lind

Nyhetsarkiv
Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Lars Ingemarson
Sidan uppdaterad den 16 oktober 2018