Förskola satsar på mer utevistelse

Friskare och aktivare barn, färre konflikter, bättre inlärningsförmåga och skjuts för språkutvecklingen. Det är några effekter som lyfts fram i forskningsstudier bland förskolebarn som vistas mycket utomhus. På Vallmons förskola i Ränneslöv har verksamhetsformen fått fotfäste.

Sedan ett år tillbaka har förskolan jobbat aktivt med att flytta ut verksamheten. Friskare barn och högre närvaro är ett påtagligt resultat.

- Det är ett mycket spännande sätt att jobba på. Naturen engagerar barnen, upptäckarlusten stimuleras, barnen ställer frågor, använder alla sina sinnen och de får mycket att prata om och reflektera över.

Lisbeth Hindgren, rektor för förskolan i Ränneslöv, lägger ut texten och berättar entusiastiskt om naturens oanade möjligheter att berika förskolebarnens utveckling. Med vuxnas närvaro i barnens strövtåg konkretiseras upplevelser, som i sin tur gör det lättare att resonera om i mer abstrakta termer.

Fog för entusiasm

Och fog har hon för sin entusiasm. På Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp har studie gjorts på förskolebarn som vistas mycket utomhus. I en nyligen publicerad artikel på Förskoleforums webbplats redogör Fredrika Mårtensson, universitetslektor i miljöpsykologi, för sina studier och konstaterar:

" Vi har sett att förskolebarn som får tillgång till rymliga, gröna och varierande utemiljöer får bättre koncentration och nattsömn, ökat välbefinnande och färre infektioner. Störst är effekterna i socioekonomiskt utsatta bostadsområden."

Hon hänvisar också till amerikanska studier som visar att barn med ADHD som vistas i gröna lekmiljöer fick minskande symptom. Andra studier har också visat att stresshormonet i blodet sjunker med vistelse i naturen, påpekar hon i artikeln.

Nybyggd förskola

För två år sedan blev Lisbeth Hindgren rektor för den nybyggda förskolan i Ränneslöv. Naturens betydelse för barns utveckling bar hon med sig från sin mångåriga anställning på Kärnhuset i Halmstad. Här jobbade hon som handledande specialpedagog och hade bland annat kolleger som arbetade med naturpedagogik.

Så till en vakant tjänst som förskollärare på Vallmon såg hon sig om efter en person med naturpedagogisk vidareutbildning. Det fick hon i Pia Sköld, som tillsammans med likaledes nyanställda förskolläraren Linda Bauman - med naturprofil i sin utbildning - arbetat tillsammans under det senaste året med att utveckla förskolans satsning på utepedagogik.

Pia Sköld, skogsmulle och förskollärare, har tillsammans med förskollärare Linda Bauman jobbat mycket med naturpedagogik på Vallmons förskola. 

Lär med hela kroppen

I pedagogiken ser Lisbeth många förtjänster.

- Små barn lär inte enbart med hjärnan. Deras inlärning sker med hela kroppen. De hoppar, springer och klättrar och får till sig intryck via syn, hörsel, lukt och känsel. Och de får gemensamma upplevelser som de kan prata vidare om och sätta ord på.

Med utevistelse i naturen ökar också barnens förståelse och hänsynstagande till naturen och dess betydelse för människans livsmiljö. I grunden ett hållbarhetstänk fast förankrat i de globala miljömålen som världens länder enats om.

Sått frön

I höst kommer Vallmons tre avdelningar att vidareutveckla arbetssättet med naturen som inspirationskälla och plattform för verksamhetens läroplan. Kontakter med kolleger på andra förskolor i kommunen har också lett till att frön såtts för mer utevistelse. Bullerbyn i Våxtorp vill hänga på liksom Sjökulla i Laholm.

- Det är ett intressant och, som jag tror, utvecklande arbetssätt eftersom dagens barn vistas allt mindre utomhus. Inte minst till nackdel för deras motoriska utveckling, säger Agneta Svensson, förskollärare på Sjökulla.

Jan Abrahamsson, avdelningschef för förskoleverksamheten i Laholms kommun, är också mån om att mer utevistelse för förskolebarnen ska spridas som ringar på vatten till alla kommunens förskolor. Under sin tid som anställd på Kärnhuset i Halmstad såg han nämligen åtskilliga positiva effekter av detta – lusten att upptäcka smittade av sig på barnens hela livssituation.

Pandemi ger bestående effekt?

Generellt sett har mer utevistelse för alla förskolebarn tvingats fram i vinter och vår av pågående coronapandemi. För här och var har rutinerna för att lämna och hämta barn skärpts, och sker utomhus på flera förskolor för att minska risken för smittspridning.

Mer utevistelse blir kanske en bestående effekt när pandemin klingat av och den schweizisk-franske 1700-talsfilsofen Jean-Jacques Rousseau hörsammad i sin påstådda uppmaning - Tillbaka till naturen!

Text och bild: Lars Ingemarson