Råd och rekommendationer – inga vänskapliga tips

Allmänna råd och rekommendationer. Ord och begrepp som vi dagligdags hört under coronapandemin, men vad innebär de i detta sammanhang. Vänskapliga tips i all välmening? Nej, i myndighetsvärlden är de en starkt grundad uppmaning, understryker terminolog Åsa Holmér, på Språkrådets blogg.

Råd och rekommendationer får vi lite då och då från olika håll, kanske från en vän som tycker sig ha ett gott råd att ge. Ibland tar man det till sig, ibland avfärdas det. Valet är den enskildes.

Allmänna råd och rekommendationer från myndighetssverige är emellertid något helt annat. Det är inget som står var och en fritt att välja och vraka emellan. Här finns ingen frivillighet. Så när statsepidemiolog Anders Tegnell pratar om rekommendationer och råd förväntar han sig att de ska följas.

"Starkt grundad uppmaning"

På Språkrådets blogg klargör Åsa Holmér tolkningen. Rekommendation från en myndighet är en "starkt grundad uppmaning från en expert om att göra på visst sätt." På samma sätt förhåller det sig med allmänna råd. "Rekommendationer och råd säger i detta sammanhang hur man bör göra för att efterleva de lagar som man måste följa, i det här sammanhanget smittskyddslagen." Förvisso är de inte tvingande, men den som inte följer dem måste visa att samma mål uppnås ändå.

- Enligt vår grundlag, regeringsformen, har myndigheter rätt att utfärda föreskrifter och allmänna råd. Som exempel kan nämnas att Skolverket, Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket har en rad föreskrifter och allmänna råd som kommuner dagligen följer, förklarar Josefin Thedeby, kanslichef och ställföreträdande kommunchef i Laholms kommun, och fortsätter:

- Ur juridisk synvinkel är dessa inte bindande. Således kan man varken få böter eller fängelse om de inte följs, men syftet är att de ska följas. De fyller ut ett tomrum, rätar ut frågetecken och utvecklar lagtextens mening. Domstolarna tar alltid ledning i dessa då lagen inte är tillräckligt uttömmande eller preciserande.

Skyldighet

På Folkhälsomyndighetens hemsida preciseras innebörden av lokala råd. "Råden utgår från att var och en har en skyldighet att, enligt smittskyddslagen, göra det man kan för att skydda andra från risken att smittas av covid-19. Vid lokala utbrott av covid-19 kan vi på Folkhälsomyndigheten, i samråd med smittskyddsläkaren i regionen, besluta om att ett eller flera av de allmänna råden ska gälla."

Vän av ordning skulle möjligen invända att det vore enklare att använda ordet "ska", därmed elimineras olika tolkningar. Under en av de tidiga presskonferenserna om coronapandemin påpekade Anders Tegnell att svenska myndigheter endast använder ordet "ska" när det är inskrivet i lagboken.

Termer associeras till händelser

Allmänna råd och rekommendationer är säkerligen ord som vi kommer att förknippa med coronapandemin. Vi har också fått ett antal nyord kopplade till pandemin: coronahälsning, coronaavstånd och coronaångest för att nämna några.

Det är inte första gången som facktermer av olika slag förknippas med katastrofer, olyckor och större händelser, påpekar Åsa Holmér på Språkrådets blogg. Bogvisir kom på tal under Estonikatastrofen 1994. Tio år senare blev ordet tsunami allmänt känt, och när svininfluensen slog till 2009 talades det om pandemi.

Språklig kreativitet

Ibland får också den språkliga kreativiteten näring, inte så sällan med humoristisk krydda som gör vardagen lite lättare i en jobbig tid. Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet och medverkande i Språkrådets blogg, har snappat upp ett skånskt uttryck för munskydd – flabbadraperi.

Text: Lars Ingemarson