Du är här: Start / Nyheter / Samverkansprojekt för att må bättre

Samverkansprojekt om psykisk ohälsa och missbruk

Publicerad 28 november 2019
Förstora bilden - Ingrid Gustavsson_2019-11.jpg

Med Högskolan i Halmstads utvärdering i sin hand konstaterar Ingrid Gustavsson att samverkansprojektet ”Börja prata” gett bra resultat.

Att prata om psykisk ohälsa och missbruk kan vara svårt, kännas skämmigt och utlämnande. En del väljer då att hålla det inombords. Men om "verktyg" ges till att öppna sig, våga prata om detta och anförtro sig åt någon lättar bördan och man mår bättre.

Det visar en utvärdering som Högskolan i Halmstad gjort av samverkansprojektet "Börja prata", som drivs av socialtjänsten, barn- och ungdomsverksamheten samt elevhälsan i Laholms kommun och som vänder sig till elever i årskurs 5.

I utvärderingen fastslås att det vid två av skolorna, Veingeskolan och Våxtorpsskolan, föreligger en "statistiskt signifikant ökning" både bland flickor och pojkar. Resultatet, att fler fått någon att prata med och ta hjälp av när de behöver det, beror således inte på slumpen. Lika entydig blir inte bilden när nämnda skolor slås samman med Parkskolan i Laholm, men även här uppger såväl flickor som pojkar att deltagande i projektet gett dem bättre redskap för att kunna prata om psykisk ohälsa och missbruk.

Högre risk 

För några år sedan konstaterade Folkhälsomyndigheten att cirka 17 procent av barn och ungdomar lever i familjer där minst en av föräldrarna lider av antingen psykisk ohälsa eller någon form av missbruk, som är så allvarlig att de vårdats på sjukhus. Överfört till en skolklass på 25 elever lever cirka fyra av dem i en sådan familjesituation. Forskning inom området har dessutom påvisat att barn och ungdomar som växer upp under dessa förhållanden har högre risk för att utveckla ett missbruk eller psykisk ohälsa.

Filmserie "Hej det var längesen"

Vad kan göras åt detta i Laholms kommun med liknande problembild? Låt oss först gå några år tillbaka i tiden. 2015 skrev Ingrid Gustavsson, enhetschef för familjerätt inom socialtjänsten i Laholm, en mastersuppsats vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet om barn och unga som lever med föräldrar med missbruks- eller psykiska problem. Samma år hörde två unga vuxna av sig, som hon tidigare varit i kontakt med, och berättade att de producerat filmserien "Hej det var längesen" med stöd av bland annat studieförbundet NBV Väst och det Regional brukarrådet.  

Filmer om personer som vuxit upp i hem med missbruks- eller psykiska problem. I serien beskriver de sin livssituation och hur den förbättrades när de fick hjälp med att börja prata om hur de mådde. "Du är aldrig själv", säger en av dem och poängterar hur viktigt det var att prata om sin situation under uppväxten. Det stärkte henne, nu är hon ambulanssjuksköterska.

- Skulle vi kunna använda filmserien i Laholm och kring denna utarbeta en metod för att få barn och ungdomar att prata om psykisk ohälsa och hur det är att ha förälder med psykisk ohälsa eller missbruk, tänkte jag, säger Ingrid Gustavsson.

Samverkansprojekt

Tanken slog rot. Med Ingrid som projektledare inleddes under hösten 2016 ett samverkansprojekt med företrädare för socialtjänsten, barn- och ungdomsverksamheten och elevhälsan. En metod arbetades fram där ovan nämnda filmserie blev en viktig del. I grova drag bygger metoden på följande steg:

  • Introduktion, fyra veckor före första filmvisningsdagen. Medarbetare från elevhälsan, ungdomsteamet och familjeenheten presenterar sig. Ungdomsteamet vistas löpande på skolan på raster och luncher. Träff med aktuella klasser.
  • Första filmvisningen. Filmvisning, diskussion i grupper om filmen och missbruk. Eleverna beskriver vad som kan göras för att må bra.
  • Andra filmvisningen. Prat om psykisk ohälsa och visning av film. Gruppvis diskussion i klassen. Information om familjeenhetens gruppverksamhet
  • Efter filmvisningarna. Företrädare för familjeenhet och ungdomsteam på plats i skolan vid upprepade tillfällen. Uppföljning och utvärdering av projektet med rektor, lärare och företrädare för ungdomsteam och familjeenhet. Ungdomsteamet besöker skolan på raster.

Mer skada än nytta

Men att få grönt ljus för genomförande av projektet i någon av kommunens skolor var lättare sagt än gjort. Farhågor restes om att projektet skulle vara till mer skada än nytta och att 11-åringar var för unga för att prata om psykisk ohälsa och missbruk i familjen.

Med ingående beskrivning av syftet och stor tillit mellan inblandade parter skingrades oron och projektet påbörjades med Parkskolans femteklassare som första grupp. Därefter har femteklassare i Våxtorpsskolan och Veingeskolan involverats. Totalt 170 femteklassare av cirka 270 i kommunen har nu deltagit i projektet.

Fler kan prata om sin situation

Under läsåret 2018/2019 utvärderade Högskolan i Halmstad arbetet. Med frågorna "Jag har några vänner/familj som verkligen bryr sig om mig" och "Jag har alltid någon som kan hjälpa mig när jag behöver det" beskrev eleverna hur de upplevde sin situation före och efter projektet.

- Betydligt fler har numera någon som de kan vända sig till för att prata om sin situation, och de vet att de inte är ensamma om sin sits. Kunskapen om vem de kan vända sig till är också mycket mer spridd. Därmed vet de mer om vad de kan göra själva för att må bättre, säger Ingrid Gustavsson.

Ökad förståelse

En del av utvärderingen omfattar djupintervjuer med 14 elever. Som resultat av sitt deltagande nämner flera av dem ökad förståelse för att alla inte har det så bra hemma, hur viktigt det är att våga fråga om en kompis mår dåligt och att berätta för någon vuxen om allvarliga saker. Större kunskap om hur socialtjänsten fungerar och hur man kan söka hjälp, såg eleverna också som viktigt att bära med sig.

Bra samarbete mellan verksamheter

Lärare och personal inom elevhälsan, ungdomsteamet och familjeenheten har också intervjuats. Inställningen till insatserna och dess effekter är odelat positiv. Dessutom framhålls ökat samarbete mellan verksamheterna. Och det, understryker Ingrid Gustavsson, är en central del i kommunens övergripande arbetssätt, verksamheter ska jobba gränsöverskridande för att nå bästa möjliga resultat.

Projektet är det enda av sitt slag i Sverige och har därvidlag rönt nationellt intresse. För några år sedan presenterades det för socialdepartementet på en konferens i Malmö. Stiftelsen Allmänna Barnhuset har också tagit del av "Börja prata" och i slutet av april nästa år är det en programpunkt på Barnrättsdagarna i Örebro. Det framgångsrika angreppssättet för att förebygga psykisk ohälsa har också sått frön i Halmstads kommun, som vill haka på metoden.

"Behövs påfyllning"

Att projektet gett effekt på kort sikt är otvetydigt. Huruvida effekterna består på längre sikt är svårare att säga något om.
- Jag tror att ungdomarna behöver lite påfyllning längre upp i åldrarna, kanske i åttan eller nian, säger Ingrid Gustavsson, och jämför med ett vaccinationsprogram, där grunddosen fordrar påbackning för fortsatt bra skydd.

Text och bild: Lars Ingemarson

-----------------------------------------------------------------------------

Presentation 27 februari

Den 17 januari 2020 träffas styrgruppen bestående av representanter från skola, elevhälsa och socialtjänst: rektor Petra Filipsson, specialpedagog Karin Tideman, enhetschef Anders Rasmussen, projektledare Ola Brandt och enhetschef Ingrid Gustavsson. Då planerar gruppen för en bred lokal presentation av projektet öppen för politiker, chefer och övriga intresserade. Datum för presentationen är satt till den 27 februari.

 -----------------------------------------------------------------------------

Agenda 2030 i Laholms kommun

Det här är ett exempel på hur Laholms kommun arbetar med de globala målen inom Agenda 2030. Läs gärna mer om de olika delmålen som berörs i denna artikel via dessa länkar:

 Hälsa och välbefinnande

 

 

 

God utbildning för alla

       

      

    

       

Nyhetsarkiv
Kommentera sidan

Skicka en kommentar till innehållsansvarig.

Kontrollord: IFE
Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Lars Ingemarson
Sidan uppdaterad den 28 november 2019