En heldag i höst på en gård i Veingetrakten för samtliga sjuor på Veingeskolan. Det hoppas initiativtagarna ska väcka ungdomarnas intresse för de gröna näringarna med ljusa möjligheter till framtida jobb.

Efterfrågan på arbetskraft inom jord- och skogsbruk växer, sak samma inom trädgårdsbranschen. Utbudet är det dock sämre med. Ty i nuläget är ungdomarnas intresse ganska ljumt. Möjligen för att yrken inom branscherna har låg status.

Yrken med professionalism

- Här och var finns uppfattningen att man i princip kan gå från gatan och börja jobba inom näringarna. Så är det absolut inte i dag. Det krävs exempelvis kunskap inom it, matematik, språk, ekonomi och maskinhanering. Kort sagt, vi pratar om yrken som kräver professionalism, säger näringslivsutvecklare Patrik Johansson på Laholms kommun.

Folke Hantoft, som ingår i LRF:s kommungrupp i Laholm, är övertygad om att branschernas låga status i mångt och mycket överförs av den äldre generationen.

- En del tycks tro att arbete inom jordbrukssektorn fortfarande befinner sig på stadiet där spade och grep är de mest använda verktygen. Så är det ingalunda. Att vara bonde i dag eller att jobba på en gård kräver kunskap inom många områden. Det är varierande och utvecklande, säger han.

Att jobba på en gård i dag kräver kunskap inom vitt skilda områden.

Inspiration från Kalmar

Hur ska man då fånga ungdomarnas intresse för de gröna näringarna? Kommunens näringslivsenhet tillsammans med LRF:s kommungrupp och företrädare för grundskolan i Laholm har funderat en hel del på detta. Inspiration hämtades från Kalmar.  

Här gjordes en satsning inför högstadieelevernas gymnasieval. På olika sätt uppmärksammades yrken inom de gröna näringarna. Effekten blev att fler sökte sig till gymnasieprogram med denna inriktning.

Upplägget togs till Laholms kommun, en bygd där jord- och skogsbruk fortfarande är en förhållandevis stor näring. Åtta procent av den yrkesverksamma befolkningen i kommunen jobbar inom näringen, två procent i riket.

Längre tid att fundera

Att först i nian belysa näringens vidd och framtida behov av arbetskraft fann emellertid initiativtagarna i Laholm alltför sent. De ville ge ungdomarna längre tid att fundera över kommande gymnasieval. Därav satsningen på sjuor, och i ett första steg sjuorna på Veingeskolan.

- När elever tar steget till högstadiet bildas nya klasskonstellationer. Då tror vi att ungdomarna är öppnare för intryck utifrån och inte så starkt kopplade till klasskamraters synsätt, som det möjligen kan bli under senare delen av högstadietiden. Och ju tidigare näringen lyfts, desto längre tid får ungdomarna på sig att fundera, resonerar Patrik Johansson.

Provköra maskiner

Under heldagen på Veingegården visas redskap som hör näringarna till, och möjlighet att provköra maskiner. Samtidigt rymmer dagen moment kopplade till elevernas skolämnen - bruksanvisningar på engelska, beräkning av fodermängd till djur och historien om kulturlandskapet runt gården. Och hur det är att gå på ett naturbruksprogram, det får de sig till livs via elever från naturbruksgymnasiet Segra i Östra Ljungby.

- Gymnasieeleverna ansvarar för de olika stationerna som sjuorna vandrar mellan under dagen. Då ges tillfällen att ställa frågor om utbildningen ungdomar emellan, ett nog så viktigt inslag för att stimulera intresset, säger Patrik Johansson.

Jämn könsfördelning

Mötet med gymnasisterna kan också bli en aha-upplevelse i så motto att sjuorna ser att könsfördelningen är väldigt jämn på ett naturbruksgymnasium.

Slår heldagen i Veinge väl ut, är tanken att denna ska omfatta samtliga sjuor i hela kommunen.

Text: Lars Ingemarson. Bilder: Privat