Du är här: Start / Nyheter / Större överskott än beräknat

25,2 miljoner kronor i överskott för 2018

Publicerad 09 april 2019

Omlastningsstationen vid Ahla återvinningscentral var en av flera tunga investeringar under 2018. På lördag den 13 april invigs denna bland annat med medverkan av avfallsingenjör Eva Aronsson.

Nästan lika bra som 2017. Så kan man sammanfatta Laholms kommuns samlade utgifter och inkomster för 2018. När året var till ända summerades resultatet till ett överskott på 25,2 miljoner kronor, viket var 4,9 miljoner kronor över det budgeterade utfallet.

Resultatet visar på både positiva och negativa avvikelser med koppling till framför allt tre centrala beståndsdelar: nämndernas verksamheter, realisationsvinster och statsbidrag.

Nämnderna gick back

Nämndernas verksamhet gav ett underskott på 14 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 20,6 miljoner kronor för 2017. Socialnämnden samt barn- och ungdomsnämnden stod för merparten av underskottet. Tillsammans gick de back med 21,8 miljoner kronor. På plussidan noterades överskott för kommunstyrelsen, miljö- och byggnadsnämnden samt kultur- och utvecklingsnämnden, vilka tillsammans genererade 9,5 miljoner kronor.

- Siffran för barn- och ungdomsnämnden är dock missvisande eftersom nämnden inte fått full volymkompensation för alla barn och elever. Om så skett skulle kompensationen ha varit 12,9 miljoner och därmed gett nämnden ett positivt överskott, säger ekonomichef Kristoffer Dehlin.

Ökade nettokostnader

Sammantaget ökade nämndernas nettokostnader med 5,6 procent, för 2017 låg dessa på 5,3 procent. De senaste årens stigande nettokostnader beror till största delen på den kraftiga befolkningsutvecklingen, vilken främst påverkar kommunens kärnverksamheter, det vill säga utbildningsverksamhet samt vård och omsorg. Verksamheter som svarar för närmare 80 procent av kommunens åligganden.

Sålde Lagab

Försäljning av fastigheter (bland annat Lagab i Laholm), mark och finansiella papper gav en realisationsvinst på 12,1 miljoner kronor.

Större statsbidrag än beräknat – 3,9 miljoner kronor utöver kalkylen – bidrog också till det samlade överskottet. Det handlade framför allt om statsbidrag för att stimulera bostadsbyggandet. Dessutom tillkom ett statsbidrag för ensamkommande ungdomar som fyllt 18 år och som får bo kvar i kommunen.

Största investeringarna någonsin

Under de senaste åren har kommunen investerat mångmiljonbelopp i vatten- och avloppsverksamhet, gator, vägar och cykelvägar samt exploatering av stora markområden, däribland utökning av Nyby industriområde.

Under de senaste tio åren har investeringstakten i genomsnitt legat på nära 100 miljoner kronor per år. I fjol slogs den siffran med råge - 208,5 miljoner. Den högsta nivån någonsin i kommunens historia. Merparten av investeringarna, 154,5 miljoner, kan härledas till va- och avfallsverksamhet.

Om- och tillbyggnaden av Ängstorps reningsverk i Laholm, inklusive överföringsledningar mellan Ängstorp och Hedhuset i Skummeslövsstrand, var en tung post. Det var också införandet av flerfackssystem för kommunens hushåll samt omlastningsstationen vid återvinningscentralen i Ahla där hushållens avfall sorteras.

Ljusa år

Sett i backspegeln har Laholms kommun haft ett antal ljusa år på grund av god skatteunderlagstillväxt och hög sysselsättningsgrad. Men nu pekar prognoserna för landets ekonomi på sjunkande konjunktur och därmed lägre sysselsättning framöver. Effekterna av detta blir kännbart för skatteunderlaget och därmed kommunens finansiella ställning.

Under de senaste tio åren har snittet för skatteunderlaget ökat med 3,9 procent. Prognosen från Sveriges kommuner och landsting för de närmaste två åren pekar på siffror strax under tre procent. I pengar räknat skulle det ge ett bortfall för Laholms kommun med närmare tio miljoner kronor.

Ökat behov av kommunal service

Därtill ska läggas fortsatt kraftig befolkningstillväxt i kommunen, vilken genererar ökat behov av kommunal service och därmed högre utgifter.

- Trots sämre tillväxt av skatteunderlaget ökar kommunens skatteintäkter som en följd av att kommunen får fler invånare. Men tyvärr tyder allt på att dessa intäkter inte klarar av att bära behovet av kommunal service på kort sikt. Den sitsen delar vi emellertid med andra kommuner, säger ekonomichefen, och fortsätter:

- Nu väntar kommunsverige på regeringens vårbudget, vilken är den nya regeringskonstellationens första möjlighet att ge sina förutsättningar och prioriteringar på hur landets resurser ska fördelas. I normalfallet känner vi till förutsättningarna redan under andra halvan av september, men på grund av den utdragna regeringsbildningen fick M och KD, med stöd av SD, igenom sin budget i riksdagen. Så det är först nu vi ser vad regeringen prioriterar och därmed effekterna för kommunen.

Text och bild: Lars Ingemarson

Nyhetsarkiv
Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Lars Ingemarson
Sidan uppdaterad den 9 april 2019