Du är här: Start / Om kommunen / Kommunfakta / Kommuntidningar

Laholmaren 2019

Den 21 februari distribuerades Laholms kommuns egen tidning, Laholmaren, till alla hushåll i kommunen.
Årets upplaga handlar till stora delar om höstens val. Vi presenterar ledamöterna i kommunfullmäktige och ställer frågor till respektive ordförande i nämnderna.

Du får också veta vilka påverkansmöjligheter du har som kommuninvånare och företagare.

I tidningen presenteras också satsningar av olika slag. Det handlar exempelvis om nya Glänningeskolan, framtida tågstopp i Knäred och Veinge och dess betydelse för orternas utveckling, hemtjänstens samarbete med räddningstjänsten och vikten av att alla får tillgång till fiber.

Tidningen kan läsas direkt på sidan eller som pdf-fil.

Trevlig läsning!

Fel i tryckt version

OBS! I den tryckta tidningen uppges felaktigt att kommunens nettodbudget för 2019 uppgår till 1 413 035 kronor. Det ska vara
1 413 035 000 kronor.

 

 

Det här är Laholms kommun

Kommunfakta

Laholm är Hallands läns sydligaste kommun. Kommunen gränsar såväl med Skåne som med Småland. Ytan, med sina 887 kvadratkilometer, representerar en medelstor svensk kommun. Naturtyperna skiftar; hav och strand i väster, Hallandsås i syd, Laholmsslätten mitt i och skogsbygd i öster.

Befolkning

Vid årsskiftet 2017/2018 hade kommunen 25 147 invånare varav merparten, drygt 18 000, bodde i någon av kommunens 14 tätorter. Flest invånare hade centralorten Laholm, 6 688. Utanför tätorterna bodde knappt 6 900 invånare. Nästan 80 procent av befolkningen bodde i villa eller småhus. Antalet fritidshus uppgick till cirka 4 250, varav 3 000 ligger i kustområdet (Mellbystrand och Skummeslövsstrand).

Livet i den lilla orten

Våra förhållandevis små tätorter ligger naturnära. Småskaligheten skapar trygghet, ger större social sammanhållning och goda relationer.

En historisk miljö

Den pietetsfulla stadskärnan ger Laholm, Hallands äldsta stad med anor från 1200-talet, egen identitet. Historiska lämningarna i landskapet, som exempelvis Lagaholms slottsruin, och historiska händelser i vår bygd är intressanta för oss och för många av våra besökare.

Närhet till vatten

Vatten har stor betydelse för vår attraktionskraft. Med Sveriges längsta sandstrand och fantastiska fiskevatten in på knutarna ges stora möjligheter till naturupplevelser och rekreation.

En dynamisk region

Laholm ligger mitt i en expansiv och framtidsinriktad region med goda kommunikationer. Ett läge mitt emellan Öresundsregionen och Göteborg, med E6:an som pendlarled och närhet till flera flygplatser, ger en känsla av att befinna sig i centrum och ändå mitt i naturen.

Så många bor det i:

Laholm 6 688
Mellbystrand 2 362
Skummeslövsstrand 1 444
Veinge 1 318
Knäred 1 279
Våxtorp 1 014
Lilla Tjärby 932
Vallberga 711
Genevad 641
Skottorp 529
Ränneslöv 453
Hishult 342
Ysby 287
Hasslöv 250
Övrig landsbygd 6 882

 

 

Till dig som läsare av kommunens tidning Laholmaren

Vid årsskiftet inleddes en ny fyraårig mandatperiod i Laholms kommun. Därmed har alla politiker tillträtt sina poster.

De folkvalda ledamöterna i kommunfullmäktige har redan blivit lite varma i kläderna eftersom de kom på plats drygt fem veckor efter höstens val. För ledamöterna i nämnder och styrelser är sitsen en annan. De valdes på fullmäktiges decembermöte och började tjänstgöra först efter årsskiftet. När alla poster besatts har kommunen 157 politiker, inklusive tre kommunråd på hel- och deltid.

Årlig kommuntidning

Sedan några år tillbaka ger Laholms kommun ut en årlig kommuntidning som distribueras till alla hushåll.

Tidningen som du nu håller i din hand ägnas till stor del valresultatet med presentation av kommunens politiker. Här ges också en sammanfattande och tydlig bild av hur kommunens politik och verksamhet fungerar, och hur du som invånare kan påverka beslut och prioriteringar.

Från kommunledningens sida vill vi också informera och beskriva vad som är på gång inom verksamheterna samt vara en källa till kunskap. Dessutom hoppas vi få fler engagerade kommuninvånare och att vi bidrar till att skapa goda och förtroendefulla kanaler till politiker och tjänstemän. Målet: bli än bättre på att lösa våra gemensamma uppgifter.

Vår viktigaste uppgift

Som företrädare för Laholms kommun är vår viktigaste uppgift att ge bra och rätt service till dig som invånare. På bästa sätt ska vi också förvalta våra skattepengar och andra resurser så att kommunen fortsätter att utvecklas som attraktiv plats att bo och verka i.

Kommunens arbete under kommande fyra år är i allt väsentligt kopplat till kommunfullmäktiges fyra antagna inriktningsmål*: barn och unga, hållbar tillväxt, trygg välfärd samt utbildning, näringsliv och företagsamhet. Mål som på olika sätt återkommer i verksamheternas satsningar.

Framtida välstånd

Liksom flertalet av landets kommuner är vi angelägna om att skapa förutsättningar för en tillväxt som tryggar vårt framtida välstånd. Ett blomstrande näringsliv med tillgång till goda kommunikationer blir då en viktig komponent för en stark och växande arbetsmarknad med hållbar tillväxt för ögonen. Planerade tågstopp i Knäred och Veinge kan i detta sammanhang bli en viktig framgångsfaktor.

Se vad som är på gång

Med tidningen hoppas vi att du får en bra orientering om våra förtroendevalda vad de vill satsa på och vad som är på gång i den kommunala verksamheten. Tidningen gör dock inte anspråk på att ge en heltäckande bild av framtida utveckling av kommunen. Givetvis är du alltid välkommen att ta kontakt med oss, för vi vill vara nära dig och höra vad du tycker och tänker. Och ta gärna för vana att gå in på www.laholm.se och vår facebooksida för att hålla dig uppdaterad om kommunen.

Mycket läsnöje önskar vi: Jonas, Erling och Erland

 

 

 

 

 

Så styrs Laholms kommun

Nuvarande Laholms kommun bildades 1974. Alltsedan dess har styret varit borgerligt. Ett förhållande som bibehålls även efter 2018 års val. Men i takt med att de traditionella borgerliga partierna förlorat väljare har antalet partier i den styrande ledningen utökats.

Under föregående mandatperiod bildade därför allianspartierna tillsammans med Miljöpartiet den så kallade femklövern. Ett ”regeringsunderlag” som dock var otillräckligt efter utgången av höstens val. Konstellationen utökades med ännu ett parti, Trygghetspartiet, och den styrande gruppen tog sig namnet Samverkan Laholm.

Trots utökningen saknar gruppen majoritet i kommunfullmäktige. Av församlingens 41 mandat har Samverkan Laholm 20. Således fordras stöd från ytterligare partier för att gruppens förslag ska kunna genomföras. Inte minst viktigt i principiellt styrande beslut, som exempelvis kommunens årliga budget.

Överenskommelser över blockgränsen kan därför bli en del av det politiska livet i Laholms kommun under mandatperioden 2019-2022.

Höstens val ledde också till att Moderaterna, efter tre mandatperioder, förlorade ställningen som kommunens största borgerliga parti till Centerpartiet, som tog över ledningen av kommunstyrelsen med Erling Cronqvist vid rodret.

Kommunens ”riksdag”

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ - ”kommunens riksdag.” Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell karaktär eller av större vikt exempelvis mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor samt nämndernas organisation och verksamhetsformer.

Kommunens ”regering”

Kommunstyrelsen är kommunens ”regering”. Den leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen ska också ta aktiv del i frågor som kan inverka på kommunens utveckling och särskilt då kommunens målstyrning, kvalitetsarbete och uppföljning samt ekonomiska ställning.

Fyra nämnder

Fyra nämnder, barn- och ungdomsnämnd, socialnämnd, kultur- och utvecklingsnämnd samt miljö- och byggnadsnämnd, ansvarar för olika verksamhetsområden inom kommunen. Ansvaret omfattar exempelvis förskolor och skolor, kultur och fritid, barn och ungas sociala situation, hemtjänst och äldreboende, gymnasieskola och vuxenutbildning, arbetsmarknadsinsatser samt miljötillsyn och bygglov.

Tre kommunråd

Kommunen har tre kommunråd på hel- och deltid. Sedan årsskiftet är Erling Cronqvist (C) kommunstyrelsens ordförande, Roland Norrman (M) kommunstyrelsens vice ordförande och Kjell Henriksson (S) kommunstyrelsens andre vice ordförande och oppositionsråd. Tillsammans ska de leda, samordna och följa upp verksamheterna för att säkerställa fortsatt god hushållning med kommunens pengar, hög servicekvalitet och att verksamheterna på bästa möjliga sätt tillgodoser kommuninvånarnas behov.

Kommunråden i Laholms kommun: Roland NNorrman (M), Erling Cronqvist (C) och Kjell Henriksson (S)

Så används din skatt

Skatt till landsting (Region Halland) och kommun är den viktigaste inkomstkällan för den kommunala servicen. Som boende i Laholms kommun betalar du 20,58 kronor på varje intjänad hundralapp i kommunalskatt och 10,82 kronor till Region Halland, totalt 31,40 kronor. Den genomsnittliga skatten i landet (landsting och kommun) är 31,99 kronor. Här nedan redovisas hur stor andel av en hundralapp som respektive nämnd får i Laholms kommuns nettobudget för 2019.

Total nettobudget för Laholms kommun 2019: 1 413 035 miljarder kronor

Socialnämden 35,22 kr

Resurscentrum Äldre: 17,96 kr
Resurscentrum Vuxna: 13,00 kr
Resurscentrum Barm/unga/familj: 2,20 kr
Nämnd/admin./Socialkontor: 2,06 kr
Mer om socialtjänsten på sid 14-15

Barn- och ungdomsnämnden 35,66 kr

Grundskola: 20,90 kr
Fritids: 2,31 kr
Förskola: 10,87 kr
Grundsärskola: 0,95 kr
Nämnd/ledning: 0,63 kr

Mer om barn- och ungdom på sid 16-17

Kommunstyrelsen 11,55 kr

Kommunledningskontoret: 6,52 kr
Räddningstjänsten: 1,59 kr
Servicekontoret: 3,21 kr
Politisk verksamhet: 0,23 kr

Mer om kommunstyrelsen på sid 10-11

Kultur- och utvecklingsnämnden16,23 kr

Föreningsstöd: 0,35 kr
Fritidsgårdar/Bibliotek/Kulturskola/Museum mm: 3,38 kr
Gymnasieskola/Vuxenutbildning: 9,11 kr
Arbetsmarknadsinsatser: 2,04 kr
Ledning/nämnd/gemensamma kostnader 1,35 kr

Mer om kultur och utveckling på sid 12-13

Miljö- och byggnadsnämnden 1,07 kr

Samhällsbyggnadskontoret: 0,72 kr
Miljökontoret: 0,35

Mer om Mijö- och byggnadsnämnden på sid 18-19

Övrigt 0,27 kr

Kommunfullmäktige 0,18 kr
Revisionen 0,09 kr

 

 

Kommunfullmäktige

Kommunallagen styr antalet ledamöter i kommunfullmäktige, ju fler röstberättigade desto fler politiker i församlingen. I det senaste fullmäktigevalet var 19 807 röstberättigade i Laholms kommun. Antalet ledamöter är 41.

KOMMUNFULLMÄKTIGE sammanträder som regel i Laholms teater sista tisdagen i varje månad. Mötena är offentliga men kan också ses via webb-tv, antingen direkt eller i efterhand. Förhandlingarna leds av ordförande Jonas Hellsten (M). Vid sin sida har han vice ordförande Ove Bengtsson (C) och andre vice ordförande Siv Pålsson (S). Uppdragen som redovisas för respektive politiker avser poster inom kommunen och regionala samverkansnämnder.

 

 

Kommunstyrelsen

3 frågor till Erling Cronqvist ( C ) ordförande

Vad gör just dig till en bra ordförande i kommunstyrelsen?
Jag har varit vice ordförande i kommunstyrelsen under tolv år och har även lång erfarenhet av att leda styrelsearbete i det privata näringslivet så som ordförande i försäkringsbolaget Dina.

Kommunen har fyra målområden (se sid 3). Hur kommer du att bidra till att de uppfylls?
Eftersom kommunstyrelsen har det övergripande samordningsansvaret för att målen uppfylls har jag som kommunstyrelsens ordförande stort ansvar för detta.

Vilken är kommunens största utmaning de kommande åren och vad brinner du själv för?
Ekonomi är en av de största utmaningarna framöver. Stora investeringar i skolor, förskolor och äldreboende kräver god planering. Som Centerpartistiskt kommunråd är jag extra glad över att kommunen växer i alla orter.

 

Verksamheter Kommunstyrelsen

Den 4 december 2018 klubbades förslaget att kommunstyrelsens verksamheter ska organiseras i tre olika delar: kommunledningskontoret, servicekontoret och räddningstjänsten. Syftet med omorganisationen är främst att skilja på löpande drift och långsiktig strategisk planering.

Kommunledningskontoret

Kommunledningskontorets verksamheter har två inriktningar, ”styr och stöd” samt ”strategi och utveckling”. Enheterna på kommunledningskontoret är: personal, ekonomi, IT, kansli, kommunikation, strategi, näringsliv och planering. Den sistnämnda enheten bildades i samband med omorganisationen i december 2018.

Verksamhetschef: Erland Björkman
Antal årsarbetare: 56 (varav 7 verksamhetschefer och 7 andra chefer)
Nettobudget 2019: 92,1 miljoner kronor

Räddningstjänsten

Räddningstjänstens uppgift är att skapa en trygg och säker kommun genom att förebygga risker för brand och andra olyckor. När larmet går finns 20 deltidsbrandmän i beredskap dygnet runt. Genom tillsyn och utbildningsinsatser skyddas liv och egendom. Räddningstjänsten har också en central roll för kommunens arbete med krishantering, brottsförebyggande insatser, internt skydd, säkerhetsskydd och mot våldsbejakande extremism. Med andra ord, kommunens motor i trygghets- och säkerhetsfrågor.

Verksamhetschef: Niklas WIlsson
Antal årsarbetare: 9 (varav 1 chef)
Nettobudget 2019: 22,4 miljoner kronor

Servicekontoret

170 kommunbilar, 5 000 luncher om dagen, 100 000 telefonsamtal om året och 30,6 mil väg är talande siffror för servicekontorets verksamhet. Servicekontoret ansvarar för kommunens måltidsverksamhet, transport- och fordonsorganisation, centralförråd med verkstad, driftenhet bestående av gata, park och avfall samt medborgarservice och kontorsservice.

Verksamhetschef: Lisa Larsson
Antal årsarbetare: 127 (varav 7 chefer)
Nettobudget 2019: 45,4 miljoner kronor

 

Laholm går emot trenden, tryggheten ökar

Brottsförebyggande rådet (Brå) ochlarmföretaget Verisure kommer till samma slutsats i sina respektive rapporter, otryggheten ökar i Sverige. Den bilden stämmer dock inte med förhållandet i Laholms kommun.

BRÅS årliga nationella trygghetsundersökning kartlägger utvecklingen för olika brottstyper och människors upplevelse av tryggheten i samhället. Tendensen är tydlig. Allt fler känner sig otrygga, särskilt kvinnor.

Tryggheten ökar

För Laholms kommun är emellertid bilden en annan, oavsett kön. För tre år sedan började Polisen i Laholm och Laholms kommun, som ett led i polisens och kommunens Medborgarlöfte till kommuninvånare, ställa frågor om invånarnas upplevda trygghet. I 2018 års undersökning uppgav 90,9 procent att de är trygga i området där de bor och 86,5 procent att de generellt sett är trygga i kommunen. Inom dessa mätområden har tryggheten ökat med cirka fem procentenheter.

– Resultatet känns riktigt bra. Att kommuninvånarna känner sig allt tryggare är säkerligen en följd av de åtgärder som gjorts för att uppfylla vårt Medborgarlöfte, säger kommunpolis Kristian Nilsson och Karin Martini, utredare inom trygghet och säkerhet i Laholms kommun. De nämner bland annat röjning av buskage, belysning på mörka platser, större polisiär närvaro, farthinder där buskörning förekommit, fler polisbesök på kommunens skolor och fler hastighetskontroller.

Bostadsinbrott oroar mest

Enligt Brås undersökning är oron störst för bostadsinbrott. Sak samma visar trygghetsundersökningen i Laholms kommun. Men över tid har inbrott som upplevd otrygghet i bostadsområdet tonats ner.

– Nu har vi en mer ”normal situation” jämfört med situationen för sju-åtta år sedan. Då stack kommunen verkligen ut i antal bostadsinbrott per invånare, säger Kristian Nilsson.

Under 2017 registrerades 56 bostadsinbrott och i fjol 44.

– Det är glädjande siffror, säger Kristian Nilsson.

I slutet av november i fjol låg antalet på 36. Färre bostadsinbrott har i sin tur lett till att höga hastigheter och buskörning numera är det största upplevda orosmomentet.

Otryggt område ringades in

Ingen ort i kommunen sticker ut som varande mer otrygg, men väl en utpekad plats: områdena utanför Coop i Laholm och Campus Laholm, L P Hanssons väg och området runt Glänninge sjö. I kommunens och polisens gemensamma Medborgarlöfte för 2019 utlovas därför extra insatser i hela området.

– Här förekommer en hel del buskörning, och det ska vi stävja, lovar Kristian Nilsson.

 

Staden en upplevelseplats

Laholm har ett unikt centrum, som aldrig blev grävskopornas rov under förändringarnas tidevarv. Ett attraktivt mervärde som skulle kunna göra centrum till både handels- och Brottsförebyggande rådet (Brå) och upplevelseplats.

GENERELLT SETT har städernas centrum som handelsplats klingat av i takt med att nya handelsområden växt upp utanför stadskärnorna. Receptet för att blåsa mer liv i centrum är att göra det till en upplevelseplats. Något som bland annat Varberg anammat och tilldelades nyligen utmärkelsen Årets stadskärna 2017. Laholm, med sin medeltida stadsbildning, ser nu också möjligheten att haka på denna förändring.

– Staden har en stark potential som besöks- och upplevelsemål. Med gemensam målbild där alla inblandade parter, Laholms kommun, köpmännen, fastighetsägarna och invånarna, drar åt samma håll kan Laholm bli en besöksmagnet, säger Linda Svederberg, översiktsplanerare på Laholms kommun.

Hon leder en projektgrupp vars uppdrag är att ta fram förslag till utveckling av stadskärnan med sikte på år 2025. I vår ligger detta på kommunstyrelsens bord. Tanken är sedan att bilda ett samarbetsorgan med företrädare för alla inblandade vars uppgift skulle kunna bli att bland annat jobba med temporära projekt och utvärdera dessa, se över ”möbleringen” på torget och få bukt med rundkörning.

– Ska stadskärnan bli den upplevelseplats som vi tänker oss måste bilarna ge vika, understryker Linda Svederberg.

Det betyder emellertid inte en bilfri innerstad, utan en bättre och tydligare trafikföring med större trygghetskänsla för gång- och cykeltrafikanter.

I arbetet ingår även översyn av området runt Lagavägen med förslag till promenadstråk. Med två upplevelser vägg i vägg stärks stadens attraktivitet.

 

 

Kultur och utvecklingsnämnden

3 frågor till Ove Bengtsson (C ) Ordförande

Vad gör just dig till en bra ordförande i kultur- och utvecklingsnämnden?
Det får andra bedöma vad som gör mig bra, men jag är intresserad av frågorna och försöker få stor enighet i besluten.

Kommunen har fyra målområden (se sid 3). Hur kommer du att bidra till att de uppfylls?
Kultur- och utvecklingsnämnden har beröring med samtliga fyra målområden. Viktigt är att ungdomarna har fritidssysselsättning och får en fullgod utbildning som bidrar till arbete och ett utvecklande näringsliv med ett tryggt hållbart samhälle. Detta är ett livssnöre som ska täcka ens liv och där det går sönder ska kultur- och utvecklingsnämnden vara en garant för att få fatt i snöret igen.

Vilken är kommunens största utmaning de kommande åren och vad brinner du själv för?
Det är viktigt att människor har ett arbete eller en sysselsättning, utanförskapet är en stor utmaning. Varje människa som kommer i arbete är till godo för alla och inte minst för den enskilde. Men även för kommunens ekonomi som får en bättre möjlighet att bygga vidare på vår välfärd.

 

Verksamheter Kultur och utveckling

Kultur och utvecklingsverksamheten omfattar tre avdelningar:

Avdelning Kultur- och fritid

FRITID ansvarar för bland annat Folkhälsocentrum, idrotts- och motionsanläggningar, Aktivitetshuset på Campus Laholm och våra fritidsgårdar. Vi stöttar det ideella föreningslivet och arbetar för att alla invånare skall kunna ha en meningsfull fritid.

KULTUR ansvarar för Teckningsmuseet, Laholms Teater, Stadshusgalleriet, Gamla Krukmakeriet, den offentliga konsten, Lugnarohögen, kulturarv, kulturstöd, kulturmiljö och kulturarrangemang. Genom ett aktivt, progressivt och mångfacetterat kulturliv – för alla människor i alla åldrar – ska Laholm bli en av Sveriges ledande kulturkommuner.

TURISM- OCH DESTINATIONSUTVECKLING ansvarar för Turistbyrån och visitlaholm.se. Vi försöker synliggöra allt det fantastiska i Laholm och bygga vårt varumärke.

BIBLIOTEK ansvarar för Laholms stadsbibliotek, biblioteken i Knäred, Veinge och Våxtorp, skolbibliotek och bokbuss. Vi är demokratins, transparensens och informationens samlingsplats.

Avdelning Utbildning

GYMNASIEUTBILDNING ansvarar för Osbecksgymnaiset såväl som gymnasiesärskola och gymnasieutbildning på annan ort. Vi skall utveckla Campus Laholm till en självklar mötesplats och en utbildningsplats av högsta kvalitet.

VUXENUTBILDNING ansvarar för alla former av vuxenutbildning samt SFI. Vi erbjuder möjligheter, utmaningar och en väg vidare i livet för alla som vill utvecklas. KULTURSKOLA ansvarar för 39 olika utbildningsinriktningar från klassiska instrument till animation. Vi hjälper dig hitta din kreativitet och ditt unika uttryck.

Avdelning Arbetsmarknad

JOBBLAHOLM & VÄGLEDNINGSCENTRUM erbjuder coaching, rådgivning och individuellt stöd i samarbete med andra myndigheter för att hjälpa dig vidare till arbete eller studier. Vi arbetar med individer och individens behov i centrum. INTEGRATION ansvarar för flyktingmottagning, samhällsorientering och andra insatser för nyanlända. Vi skall ge våra nya laholmare de bästa förutsättningarna att komma in i samhället, bli en del av Laholm och bidra till vår gemensamma välfärd.

JOBBCENTER & DAGLIG VERKSAMHET erbjuder arbetsträning respektive arbete till de som utvecklar sig för att gå vidare till nya jobb eller har rätt till stöd inom LSS. Vi arbetar med utvecklingsinriktade insatser för att, dag för dag, ta oss allt närmare arbetsmarknaden. Verksamhetschef: Andreas Meimermondt Antal årsarbetare: 192 (varav 13 chefer) Nettobudget 2019: 229 miljoner kronor

 

Aktivitetshuset en kreativ mötesplats

Allt sedan Aktivitetshuset öppnade 2017 på Campus Laholm har ungdomar träffats där för olika aktiviteter. Men främst är det en plats för kravlöst umgänge som genererar mycket skratt och glädje.

 

Lola Osmani och Astar Jechi älskar att vara på Aktivitetshuset

– Jag har fått många nya vänner här och vi har oerhört kul tillsammans, säger 13-åriga Lola Osmani.
 Aktivitetshuset är ursprungligen en idé som kom från ungdomarna själva. Idén drevs hårt i Ungdomsforum och hörsammades av politikerna. När portarna slogs upp i september 2017 hade ungdomarna själva fått vara med och planera huset både vad det gäller form och innehåll.

– Det har varit en spännande men utmanande tid så här långt. Förr hittade fritidsledaren på allt. Nu har vi en ungdomsstyrelse som har inflytande över verksamheten, säger ungdomssamordnare Sofia Larsson.
Det betyder alltså att ungdomarna själva får komma på vad de vill göra, bolla idéer, planera och prova på olika saker. Bland annat har det anordnats låtskrivar-workshop, tjejkvällar, yoga, jägarskola och slöjd på Aktivitetshuset.
– Men naturligtvis kan man bara hänga över en fika och umgås, säger verksamhetsledaren Roger Larsson, som tillsammans med fritidsledarna stöttar ungdomarna i deras önskningar och fritidsbehov.

”Som ett andra hem”

För Lola Osmani, 13, och Asrar Jechi, 14, är Aktivitetshuset en viktig punkt i tillvaron. De hänger allt som oftast på låset de dagar det är öppet.
– Det är synd att det inte är öppet varje dag, för det är så roligt att vara här. Kompisarna är här och man kan lyssna på musik, kolla på film, baka och spela spel, säger Lola.
Ungefär 20–30 ungdomar besöker i genomsnitt Aktivitetshuset när det är öppet: måndag och onsdag klockan 15-21, fredag klockan 15-23 samt två lördagar i månaden.
– Det är jättekul! Man träffar sina vänner och man kan också göra sina läxor här. Fritidsledarna hjälper oss gärna och de är väldigt omtänksamma. Det är faktiskt som att andra hem för mig, berättar Asrar.

Integrationsfrämjande utflykter

Aktivitetshuset är basen i ungdomsverksamheten samtidigt som det görs massvis med andra saker. Till exempel har det genomförts flera evenemang och utflykter för att främja integrationen av nyanlända ungdomar.
– Vi besökte Älvdalen, Mora och Orsa Rovdjurspark under fem dagar, och det var bra för sammanhållningen och det motverkar fördomar. Intresset är även stort för HBTQ-frågor, vilket resulterade i att en grupp besökte Europride i Göteborg, säger Sofia Larsson, och berättar att det även anordnats resor till Halloween på Liseberg och en havsfiskeresa som gav runt 40 ungdomar en härlig naturupplevelse.

 

”En väg in” skapar effektiv integrering

Drop-in-verksamhet viktigt stöd för nyanlända flyktingar

Att komma till ett nytt  land med andra seder och vanor kan vara omvälvande. För Laholms kommun är det viktigt att alla nyanlända flyktingar snabbt ges en personlig och lättbegriplig väg in i det svenska samhället.

– Med ”En väg in” ser vi till så att alla nyanlända får all grundläggande information de behöver för att leva i Sverige, säger Veronica Hjelm, mottagningssamordnare på Mottagning Nyanlända. I Laholms kommun existerar integrationsprocessen inte bara på pappret. Kommunen, tillsammans med civilsamhället och andra myndigheter, har skapat en komplett och effektiv arbetsgång för att ge de nyanlända en så bra start som möjligt.

– Målet är att göra integrationsprocessen enkel och lättbegriplig, säger Veronica Hjelm och berättar att 300–350 människor varje år sedan 2016 passerat ”En väg in”.

”En väg in” erbjuder alla nyanlända och asylsökande minst två mottagningssamtal vid ankomsten. Där ges grundläggande information och samhällsvägledning samt hjälp att samordna myndighetskontakter, exempelvis Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan. Utöver det finns en öppen mottagning med drop-in-verksamhet två halvdagar i veckan.

– Till oss kan nyanlända komma och ställa frågor och få stöd. Det kan till exempel handla om praktisk hjälp att betala  räkningar, boka tider, översätta handlingar och ansökningar av olika slag, berättar Veronica Hjelm.

Att den här delen av integrationsprocessen fungerar smidigt har kommunen fått starka bevis på genom enkäter och samtal med nyanlända.

– Det har varit otroligt lyckosamt, säger Veronica Hjelm och hyllar samarbetet med lokala organisationer som Röda Korset och Svenska Kyrkan.

 

Inga ungdomar lämnas åt sitt öde

Det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) omfattar ungdomar i 16–19-årsåldern, som inte klarat eller påbörjat sina gymnasiestudier. Laholms kommun har genom det Kommunala Aktivitetsansvaret som målsättning att hjälpa alla ungdomar till att bli anställningsbara och hitta sin egen väg in i framtiden. Vi har skapat rutiner för att söka upp alla ungdomar mellan 16–19 år som inte klarat sig genom skolan eller hittat en plats i samhället, säger Joel Axelsson, ansvarig för KAA. Var tredje månad söker kommunen upp ungdomarna och erbjuder stöd och resurser. Det handlar om att hjälpa och guida ungdomen att komma vidare utifrån individens egna mål, säger Joel Axelsson och berättar att stöttningen består av individuella samtal, studie- och yrkesvägledning samt hjälp med att anordna praktikplatser.

 

 

Socialnämnden

Tre frågor till Kenneth Camitz (M) ordförande:

Vad gör just dig till en bra ordförande i socialnämnden?
Jag låter alla få föra fram sin åsikt och försöker vara lyhörd som ordförande.
Kommunen har fyra målområden (se sid 3).

Hur kommer du att bidra till att de uppfylls?
Jag kommer se till att nämnden följer upp löpande och lyssnar av verksamheten. Vi ställer frågor om hur arbetet fortgår och att verksamheten har förutsättningar att genomföra arbetet.

Vilken är kommunens största utmaning de kommande åren och vad brinner du själv för? Att klara av de stora demografiska utmaningarna med både fler äldre och yngre invånare. Att man arbetar med kvalitet, öppenhet och förankrar beslut.

Verksamheter Socialnämnden

Socialtjänsten äger ett grundläggande ansvar att tillgodose kommuninvånarnas behov av stöd och hjälp i livets samtliga skeenden. Vi förmedlar tidiga insatser inom vård, rehabilitering samt sjukvård och vänder oss till målgrupperna: barn och unga, personer med beroendeproblem, psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning samt äldre. Socialtjänsten ansvarar även för ekonomiskt bistånd.

Socialnämndens värdeord, tillsammans med kommunens värdegrund och ett gott bemötande, ska vara grundläggande för arbetet i verksamheten:

• Medskapande ska genomsyra all verksamhet.
• Socialtjänsten ska präglas av tillgänglighet och enkelhet.
• Välfärdsteknik ska användas för att öka brukares självständighet och för att förbättra medarbetares arbetsmiljö.
• Beslut ska fattas med fakta som underlag och mätningar och jämförelser ska användas för att ständigt utveckla verksamheten.
• Hela socialtjänsten ska arbeta utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Verksamhetschef: Christel Sundberg
Antal årsarbetare: 705 (varav 38 chefer)
Nettobudget 2019: 498 miljoner kronor

 

Äldrelägenheter på fem orter

Under våren 2018 slopade socialnämnden kravet på biståndsbeslut för att få bo i en del av de servicelägenheter som nämnden grupphyr av Laholmshem. Nu kan alla som är ålderspensionärer eller personer som har sjukersättning ställa sig i kö för dessa bostäder, som numera benämns äldrelägenheter.

AV LAHOLMSHEM har socialnämnden grupphyrt 113 servicelägenheter på fem orter i kommunen. Lägenheterna, fördelade på ettor, tvåor och treor, var avsedda för gamla. Dock krävdes biståndsbeslut för att kunna flytta in. Beslutet tog bland annat fasta på sökandens behov av anpassat boende, behov av närhet till aktiviteter, matsal och personal och om bostaden skulle främja möjlighet till ett mer självständigt liv.

Socialnämndens politiska majoritet var emellertid angelägen om att skifta fokus; lägga mindre krut på biståndsbedömningar till förmån för serviceinsatser. Därmed omvandlades ett 80-tal lägenheter till vanliga hyresrätter, men inte utan förbehåll. Lägenheterna får endast hyras ut till ålderspensionärer eller personer som har sjukersättning. Beslutet innebär att man nu kan ställa sig i kö till äldrelägenheterna, på en eller flera orter. Erbjuds man en lägenhet har man sju dagar på sig att tacka ja eller nej. Ett nej innebär att man stryks ur kön för den aktuella orten. Tackar man nej till tre olika erbjudanden stryks man helt ur kön. Den dagen man erbjuds en äldrelägenhet görs sedvanlig kreditprövning.

I dagsläget är flertalet lägenheter uthyrda. Först när de blir lediga, och personer med biståndsbeslut som väntar på att få en lägenhet och till slut fått en bostad, tillämpas det nya regelverket fullt ut.

 

Hemtjänst samarbetar med räddningstjänst

Det här blir ett riktigt lyft för vårt yrke och ökar tryggheten för kommuninvånarna, säger Malin Karlsson och Sara Unosson, undersköterskor i kommunens hemtjänst. Deras nattpatrullbil är numera välrustad för snabba akuta insatser.

MED START den 1 mars 2019 ingår de i socialtjänstens och räddningstjänstens gemensamma satsning på liv- och egendomsräddande insatser i hela kommunen.
Snabba insatser är guld värt för att minimera effekter på liv och lem. Hittills har det varit räddningstjänsten i Laholm, Våxtorp och Knäred som svarat för FIP, ”första insatsperson”.

Fyra nattpatruller

Trots den korta inställelsetiden skulle livsuppehållande hjälp eller ingripande för att förhindra att små eldsvådor blir stora kunna sättas in ännu tidigare. Där kommer undersköterskorna i kommunens fyra nattpatruller in i bilden. Nattetid rullar bilarna åtskilliga mil, allra mest i kommunens östra delar med ibland närmare 25 mil per natt. Många gånger är de nära en akut sjuk människa eller olycksplats och skulle då kunna göra en första insats, så kallad semiprofessionell första insats. Nu är det på gång.

30-tal utbildas

I början av 2019 påbörjar Jonatan Green och Tobias Evertsson på räddningstjänsten i Laholm utbildningen av ett 30-tal undersköterskor, inklusive vikarier, knutna till hemtjänstens nattpatruller. Varje grupp tilldelas ett utbildningspass på tolv timmar samt praktik. Därefter kan de hjälpa till vid bränder, trafikolyckor, drunkningar och sjukvårdslarm.

– Statusen för vårt yrke höjs avsevärt med denna påbyggnad, därmed blir det också lättare att rekrytera ny personal. Samtidigt ökar tryggheten för kommuninvånarna med våra insatser. Utrustade med defibrillator (hjärtstartare i allmänt tal) kan vi rädda liv. Åtgärder inom de fyra första minuterna kan vara livsavgörande, säger Sara Unosson. Personalen i nattpatrullerna ser en hel del under sina pass. I somras hade förmodligen någon av bilbränderna i Laholm fått mindre spridning om nattpatrullerna haft tillgång till brandsläckare i bilarna. Nu har bilarna denna utrustning.

Vet var bilarna är

När verksamheten drar igång förfogar nattpatrullerna över fem fyrhjulsdrivna bilar som SOS-alarm har full koll på och kan därmed snabbt leda dem till en olyckplats. Till skillnad från dagens enkla sjukvårdsväska kommer personalen utöver brandsläckare att ha tillgång till släckgranat, hjärtstartare, utrustning för att hjälpa till vid drunkning samt skyltar och ljusmarkering för att markera en olycksplats.

– Vi är verkligen taggade för uppgiften och ser fram emot att komma igång, säger Malin Karlsson. Samtidigt understryker hon att de nya åtagandena inte kommer att gå ut över brukarna. De kommer alltid först. Efter en olycksinsats har personal från räddningstjänsten briefing. Här ska också personal från nattpatrullen vara med om de varit delaktiga i händelsen.

– Alla behöver prata av sig, understryker Tobias Evertsson. På sikt planerar socialtjänsten att även hemtjänstpersonal på dag- och kvällstid ska vara en del av systemet. Därmed skapas än större trygghet för kommuninvånarna.

 

 

Barn- och ungdomsnämnden

tre frågor till Maria Bronelius (C) ordförande:

Vad gör just dig till en bra ordförande i barn- och ungdomsnämnden?
Jag tror att jag är ganska bra på att jämka ihop olika viljor. Dessutom har jag varit ordförande för nämnden i fyra år och är insatt i de aktuella frågorna.

Kommunen har fyra målområden (se sid 3). Hur kommer du att bidra till att de uppfylls?
Jag vill att Laholms kommun ska vara en bra arbetsplats för pedagoger i skolan och förskolan, och därmed locka de bästa att vilja arbeta med våra barn och ge barnen de bästa förutsättningarna för ett bra liv.

Vilken är kommunens största utmaning de kommande åren och vad brinner du själv för?
En stor utmaning är att hinna med att bygga ut skolor och förskolor i samma takt som antalet barn ökar i verksamheterna, men det allra största är att kunna anställa bra och behörig personal. Min hjärtefråga är att ”Alla barn ska kunna känna att de lyckats i skolan”.

 

Verksamheter Barn- och ungdomskontoret

Verksamheten ansvarar för förskola, fritidshem och den obligatoriska skolan. I kommunen finns 18 kommunala förskolor, åtta enskilda förskolor och två familjedaghem. I våra 14 kommunala grundskolor går cirka 2 700 elever. I kommunen finns även tre friskolor.

Förskolorna och grundskolorna är uppdelade i tre geografiska områden; Veinge-, Våxtorp- och Lagaholmsspåret. Barn- och ungdomskontoret prövar även ärenden om tillstånd till fristående förskole- och fritidshemsverksamhet och har tillsyn över dessa.

Verksamhetschefchef: Richard Mortenlind
Antal årsarbetare: 620 (varav 19 chefer)
Nettobudget 2019: 504 miljoner kronor

 

Större fokus på lärmiljön i skolan

41 lärare på fyra olika kommunala skolor genomgår just nu en fortbildning för att utveckla sin pedagogiska verktygslåda. Målet är glasklart – fler elever ska nå de uppsatta målen i grundskolan.

DEN SVENSKA skolan genomgår just nu stora förändringar där stort fokus ligger på att utveckla undervisningen och lärmiljön för att möta olika elevers behov och förutsättningar. För att öka måluppfyllelsen går sedan i höstas 41 kommunala lärare utbildningen ”specialpedagogik för lärande” - en verksamhetsnära fortbildning i skolverkets regi.
– Skolverkets syfte med hela den här satsningen är att stärka den specialpedagogiska kompetensen bland lärarna eftersom vi vill få med alla elever i undervisningen så att de kan nå målen, säger Marianne Sjöstedt, specialpedagog på Elevhälsan och Veingespåret.

Omvänt synsätt

Det har funnits en tradition inom specialpedagogiken att ”plocka ut” de elever som inte klarar målen ur klassrummet. Man har så att säga velat ”rätta till dem” för att sedan föra tillbaka dem i klassrummet, vilket inte alls visat sig lyckosamt. Det nya specialpedagogiska synsättet bygger i stället på inkludering och delaktighet. Genom att förbättra och utveckla lärmiljön talar man numera om att det är miljöns fel om eleven har bekymmer av olika slag och inte uppnår målen.
– Vi talar inte längre om elever ”med svårigheter” utan ”i svårigheter”. För när blir det ett problem? Jo, när miljön runtomkring eleven inte är anpassad, säger Marianne. Sjöstedt och exemplifierar med en elev som har dyslexi.
– Dyslexi är en funktionsnedsättning, men när blir det ett problem? Jo, när man måste läsa en bok med ögonen och inte kan det. Men kan man lyssna på samma bok är det inte längre ett problem, och det är dit vi vill komma, menar Marianne.

Allt stöd i klassrummet

Målsättningen är att eleverna, med rätt ledning och stimulans i lärmiljön, inte ska behöva tilldelas åtgärdspaket som innefattar särskilt stöd utanför klassrummet.
– Alla elever och grupper är olika och som lärare kan man inte ha samma planering och undervisning hela tiden. Man får känna sig för och ändra i lärmiljön så att alla blir inkluderade och delaktiga, säger Marianne.
Rent konkret handlar det nu om att överföra och implementera detta nya synsätt i skolorna och bland lärarna.
– Alla är inte med i satsningen i den här omgången, men vi hoppas att det söks ytterligare statsbidrag, och det vore fantastiskt om alla lärare får ta del av det här, säger Marianne.

 

”Vi får världens bästa skola”

I höst slås entrédörrarna till Nya Glänningeskolan upp på vid gavel. Skolans blivande rektorer, Eva Borefur och Anitha Tillman, närmast brinner av längtan till skolstarten när de beskriver skolans utformning som en dröm för pedagogiskt lärande i en unik miljö.

Bygget av Laholms kommuns största skolinvestering någonsin har pågått sedan juni 2017. Steg för steg har invånarna kunnat följa skolbygget som nu närmar sig upploppet. Skolpersonal har varit delaktiga under processens gång och de blivande rektorerna är eld och lågor över skolan.
– Det kommer bli helt fantastiskt. Det är faktiskt en dröm att få vara med i processen att öppna en helt ny skola, säger Eva Borefur, rektor för F-6-skolan. Trots att skolan ännu inte tagits i bruk är Borefur och kollegan Anitha Tillman (rektor för grundsärskolan) övertygade om dess många förtjänster.
– Skolan blir unik i sitt slag och det är oerhört inspirerande att skapa och utveckla den pedagogiska tanken i en miljö som blir otroligt barnvänlig, säger Anitha Tillman.

Rektorerna Anitha Tillman och Eva Borefur längtar till hösten då Nya Glänningeskolan öppnar.

Skola utan korridorer

Skolans invändiga karaktär är unik på det sätt att den helt saknar korridorer och öppenheten lovordas.
– Det finns inget som är bra med korridorer- det är dödytor. Men framförallt är korridorer en yta som skapar konflikter med mobbning och kränkande handlingar, säger Anitha. En helt öppen planlösning är det dock inte tal om. Istället byggs hemvister, där personal i olika arbetslag arbetar tillsammans med eleverna. I hemvisterna finns klassrum, grupprum, kapprum och toaletter. Med alla funktioner samlade inom en begränsad yta skapas trygghet och arbetsro för eleverna.

Lyssnat på skolpersonalen

Rektorerna talar varmt om arkitekternas förmåga att omvandla skolpersonalens önskemål om utformning från idé till praktiskt utförande.

– Byggnadsarkitekten och inredningsarkitekten har tillsammans med skolans ledning och personal under hela 2018 samverkat och samarbetat för att få till stånd den bästa lärmiljön. De har verkligen lyssnat på pedagogerna och vi får världens bästa skola, säger Eva. Vid huvudentrén uppförs en gigantisk trappa som enklast kan beskrivas som en halv amfiteater.
– Den blir skolans hjärta. Istället för en aula, som finns i äldre skolor, får vi en öppen miljö med möjlighet för olika aktiviteter, säger Eva med framtidsoptimism i rösten.

Specialsalar och uteklassrum

I skolans bottenplan inryms även specialsalar utformade för undervisning i bild, textil- samt trä- och metallslöjd, hemkunskap och NO/teknik. Dessutom utrustas skolan med ett rejält bibliotek/mediatek där eleverna kan insupa och hämta kunskap.
– Men det ska inte vara ett knäpptyst ställe utan en levande och kreativ miljö, säger Eva.
Även utemiljön erbjuder pedagogiska inslag med uteklassrum - små bodar med framdraget vatten och el - och en mini-amfiteater, där Eva och Anitha ser möjligheter till ett brett användningsområde.
– Det betyder att en hel del av undervisningen kan flyttas ut till skolgården, vilket är viktigt med tanke på att många barn sitter mycket stilla i dag, säger Anitha. Skolgården rymmer även fotbollsplan, multisportarena, parkourbana, lekplats, mini-fotbollsplan och ett jättestort grönområde.
– Jag hade tänkt att gå i pension, men det här är alldeles för spännande och inspirerande för att jag ska sluta. Jag måste bara få jobba några år till och få vara med om det här, säger Anitha.

 

 

Miljö och byggnadskontoret

Tre frågor till Knut Slettengren (M) ordförande:

Vad gör just dig till en bra ordförande i miljö- och byggnadsnämnden?
Jag är samarbetsvillig och vill se helheten innan beslut klubbas. Kommunen har fyra målområden (se sid 3). Hur kommer du att bidra till att de uppfylls? Genom att vara med och utveckla en aktiv och långsiktig samhällsbyggnad så att alla ska kunna leva och bo i hela kommunen.

Vilken är kommunens största utmaning de kommande åren och vad brinner du själv för?
Vi måste styra och planera för en bra integration. Och framtiden ska mötas med nytänkande och utveckling. Det är också angeläget att vi som bor i kommunen trivs och känner oss trygga samt att fler flyttar till kommunen.

  

Verksamheter Miljökontoret

Verksamhetens huvuduppgift är att på uppdrag av miljö- och byggnadsnämnden bedriva tillsyn, prövning och rådgivning med stöd av livsmedelslagen och miljöbalken. Som tillsynsmyndighet möter miljökontoret ett stort antal företag och enskilda. En bra kontakt, med allt vad det innebär, är naturligtvis viktig. Kontoret gör årligen cirka 800 tillsynsbesök exempelvis hos skolor, lantbruk, industrier, livsmedelsverksamhete och andra företag. Dessutom handläggs ett stort antal ärenden som prövning av värmepumpsanläggningar, enskilda avlopp, renhållningsärenden, prövning av industriverksamhet och offentliga lokaler samt klagomål på exempelvis buller och lukt. En viktig uppgift för kontoret är att delta i kommunens planeringsprocess så att miljöfrågorna, exempelvis buller och andra störningar, kommer med i planeringen och att kommunens mål och vision uppnås.

Verksamhetschef: Patrik Eriksson
Antal årsarbetare: 12
Budget 2019: 5 miljoner kronor

  

Uppdraget – att skydda framtiden

Miljökontoret – en viktig samarbetspartner

För att medverka till en giftfri och hållbar värld för framtida generationer spelar miljökontoret en viktig roll genom att kontrollera och trygga miljön.

– I LAHOLMS kommun har vi inga stora problem men vi måste ändå utveckla och tänka på framtiden, säger miljöchef Patrik Eriksson. Hälsa, hög livskvalitet och tillväxt som bygger på långsiktigt hållbar utveckling är nyckelord som kommunen sätter i första rummet.
– Det är väldigt mycket positivt som händer i vår kommun och många vill flytta hit. Det finns så mycket gott och vi har en väldigt bra dialog med företagen och det är många som vill ha ett bra samarbete med oss, säger Patrik Eriksson, som framhåller att Laholms kommun är en bra levnadsplats.

Brett verksamhetsområde

Tillsynen är ett viktigt verktyg och årligen gör miljökontoret 800 företagsbesök och hanterar 2 000 tillsynsärenden. De kontrollerar industrier, skolor och lantbruk. Tjänstemännens uppdrag är att se till att företag och allmänhet följer den lagstiftning som finns. Det kan vara allt från buller och ventilation till avloppsrening och kvalitetssäker kemikaliehantering.
– Vårt uppdrag är att skydda människa och miljö. Vår tillsyn bäddar också för konkurrens på lika villkor för företagen. Vi gör likvärdig tillsyn och väljer aldrig sida utan följer miljölagarna, säger Patrik.

Skyddar det ofödda barnet

Patrik Eriksson och hans kollegor vill att miljökontoret ska vara och uppfattas som en samarbetspartner. Hela tiden med ambitionen, att genom dialog hjälpa och stötta företagen och allmänheten till att vilja åstadkomma lite mer än minimikraven i lagstiftningen.
– Vårt uppdrag går inte ut på att störa och förstöra för människor och företag. Vi vill göra gott och vara allmänhetens och företagens tjänare och hjälpa dem att tänka och göra rätt. Därför vill jag trycka på att vi skyddar det ofödda barnet – framtiden.
En av Patrik Erikssons hjärtefrågor är vattnet. Utan rent vatten går det inte att skapa liv och odla mat. Ett av hoten mot rent vatten är förekomsten av mikroplaster och kemikalier
– Plastproblemet är väldigt allvarligt. Men vi jobbar aktivt med att minska plast och kemikalier i barn och ungas närvaro, och prioriterar skyddet av vattenskyddsområden och att avloppsvatten tas om hand på ett bra sätt, säger Patrik Eriksson.

 

Verksamheter Samhällsbyggnadskontoret

Verksamheten inom samhällsbyggnadskontoret är en av miljö- och byggnadsnämndens två verksamheter. Huvuduppgifterna är att på nämndens uppdrag utföra plan och bygglagens uppgifter, vilket innebär att kontoret svarar för kommunens fysiska planering, kart- och mätverksamhet samt bygglovshantering. Kontorets plangrupp arbetar främst med detaljplaner. Planerna kan handla om allt från att skapa möjligheter för ett nytt bostadsområde eller verksamhetsområde till att justera förutsättningarna för en enskild bostadsfastighet. Mätgruppen framställer kommunens alla kartor, utför husutsättningar och svarar för adressättningen inom kommunen. Kontorets bygglovgrupp handlägger bygglov, rivningslov, marklov, startbesked, bostadsanpassningsbidrag och svarar för tillsynen enligt plan- och bygglagen.

Verksamhetschef: Charlotta Hansson
Antal årsarbetare: 16
Nettobudget 2019: 10 miljoner kronor

 

Från idé till Inflyttning

Samhällsbyggnadskontoret förklarar bostadsbyggandet från ”ax till limpa”

Att bygga ett nytt flerbostadshus tar längre tid än vad många tror. Det är inte bara att söka bygglov, smälla upp ett hus och flytta in.
– Framförallt när det krävs en ny detaljplan. Då är det oerhört viktigt att vi som kommun tar hänsyn till allas intressen, och det tar och måste få ta tid, säger Cecilia Lindgard, planarkitekt på Laholms kommun. 

BEHOVET och efterfrågan på nya lägenheter i Sverige är stor. Att få tillgång till en hyresrätt kan i värsta fall ta åratal. Laholm utgör inget undantag. I centrala Laholm har det på senare tid byggts flera privata flerbostadshus. Till ett drygt 50-tal lägenheter i kvarteret Humlan, mellan Stadshuset och Trädgårdsgatan, står familjer nu i begrepp att flytta in.
Bostadsfrågan har varit framträdande i politiken under lång tid och många människor ställer sig frågan varför det tar så lång tid att få fram bostäder.

Mycket att tänka på

Planarkitekt Cecilia Lindgard redogör för processens många steg och exemplifierar med bostadshusen som S Påhlsson Fastigheter AB och Gunnohus AB byggt i kvarteret Humlan.
– Förfrågan om att bygga husen kom ungefär samtidigt och vi konstaterade direkt att det behövde göras en helt ny detaljplan för området. På grund av att området låg centralt och mitt bland redan befintliga byggnader, fanns det väldigt många olika intressen att ta hänsyn till. 

I augusti 2014 lämnades en ansökan om att skapa en ny detaljplan, och i november samma år gav kommunstyrelsen i uppdrag till miljö- och byggnadsnämnden att påbörja arbetet.
– Först ville vi veta vad exploatörerna ville göra och vad områdets förutsättningar medgav. Allt från gatustruktur, VA-ledningar och p-platser till mjuka delar som hur området skulle gestaltas och miljön utformas för dem som skulle bo där, säger Cecilia Lindgard.

Förorenad mark

Eftersom Laholm är en gammal stad och området bestod av befintliga byggnader kopplades Kulturmiljö Halland in i ett tidigt skede för att få grepp om vilka byggnader som var värda att bevara.
– Först togs det fram en grundkarta, vilken blev basen för den nya planen. Eftersom det fanns befintliga byggnader så var det rätt mycket jobb att få fram korrekta fastighetsgränser, säger mätingenjör Bo Lennartsson. Plankartan färdigställdes vintern 2016 och därefter var det dags för samråd. Där stötte processen på sitt första storahinder.
– Under samrådet framkom det uppgifter och misstankar om att marken var förorenad, berättar Cecilia Lindgard. Markundersökningar gjordes hösten 2016 vilket ledde till att den förorenade marken fick saneras.
– Det gick att åtgärda med vissa utgrävningar, men i den här planen valde man att lägga saneringen i nästa skede under bygglovsprocessen. Saneringen vilar mycket på exploatören och man måste få den godkänd av miljökontoret innan man får ett startbesked, säger bygglovshandläggare Mickael Abrahamsson.

Samråd – alla parter tycker till

I arbetet med detaljplanen, berättar Lindgard, är samrådet en extremt viktig del där hänsyn ska tas till alla inblandade parters intressen. Myndigheter, grannar och fastighetsägare tillfrågas hur de ser på planen.
– Det framkom inga större synpunkter på exploatörernas förslag utifrån deras ursprungsidéer, säger Cecilia Lindgard.
– Det är faktiskt rätt ovanligt att varken privatpersoner eller myndigheter hade åsikter som föranledde någon förändring, inflikar Bo Lennartsson. Just möjligheten att överklaga detaljplaner och bygglov är en bidragande orsak till att bostadsbyggen fördröjs. I kvarteret Humlan gick emellertid planen igenom utan tidsspillan.

4,5 år en snabb process

I slutet av 2016 inleddes granskningen av detaljplaneförslaget och i april 2017 klubbades detaljplanen av kommunfullmäktige. Sommaren och hösten 2017 lämnade Gunnohus och S Påhlsson Fastigheter in bygglovsansökan och efter kompletteringar kom bygget av bostadshusen igång under 2018.
– I den bästa av världar går det snabbt, men ansökningarna är mycket sällan kompletta och det saknas handlingar. Dessutom vill man göra avvikelser från detaljplanen, vilket skedde i båda fallen. Då går ärendet ut på nytt grannhörande vilket tar ytterligare tid, berättar Bo Lennartsson.
– Det är byggnader som ska finnas kvar under lång tid, och då måste man ha ett underlag som är både korrekt och långsiktigt hållbart. Det är extremt viktigt, säger Mickael Abrahamsson. Processen med flerbostadshusen på Humlan – från ansökan om ny detaljplan till inflyttning – tog cirka 4,5 år. En väldigt snabb process jämfört med genomsnittstiden på 10 år, som Dagens Nyheter berättade om i en stor nationell kartläggning för ett par år sedan.

 

2012–2014 | Tanken väcks om att bygga nya flerbostadshus i kvarteret Humlan.

AUG 2014 - DEC 2015

Ta fram ett första planförslag
Ansökan om en ny detaljplan lämnas in. Kommunstyrelsen ger miljö och byggnadsnämnden i uppdrag att påbörja detaljplanen som blir helt central i bostadsbyggandet. Där anges hur ett område ska och får bebyggas och användas.

DEC 2015 - MARS 2016

Samråd
Detaljplanen tas fram av tjänstemän och beslut om samråd tas av politiker. Under samrådet har myndigheter, fastighetsägare och andra berörda möjlighet att yttra sig om förslaget. Beslut om samråd togs i december 2015 och samrådet genomfördes i februari-mars 2016 i samband med att grundkartan färdigställdes.

MARS 2016 – SEP 2016

Markundersökning
Under samrådet framkom misstankar om att marken i området var förorenad. Prover togs och analyserades och det konstaterades att marken behövde saneras.

OKT 2016 – DEC 2016

Granskning av detaljplan
Miljö och byggnadsnämnden beslutar om granskning av detaljplanen. Här säkerställs att alla synpunkter som inkommit under samrådet har bemötts.

JAN 2017 – MAJ 2017

Detaljplaneförslaget ändras efter granskningen och kan sedan antas av kommunfullmäktige i april, detaljplanen vinner laga kraft den 18 maj.

MAJ 2017 – AUG 2017

Bygglovsansökan
Gunnohus AB och S Påhlsson Fastigheter AB ansöker om bygglov för total 54 lägenheter i området.

SEP 2017 – OKT 2017

Bygglov beviljas för Gunnohus efter grannhörande om detaljplaneavvikelser. Marksaneringen godkänns av miljökontoret och därefter ges startbesked för byggnation.

JAN 2018 – MAJ 2018

Bygglov beviljas för S Påhlsson Fastigheter och efter ansökan om detaljplaneavvikelser och ändringar i bygglov ges startbesked för byggnation efter avslutat grannhörande.

JAN 2019 – APRIL 2019

Inflyttning sker, först hos Gunnohus och sedan hos S Påhlsson Fastigheter.

 

 

Laholmshem och Kommunfastigheter

Två frågor till Roland Gottfridsson (C) styrelseordförande: 

Vad gör just dig till en bra ordförande i Laholmshem och Kommunfastigheter?
Vet ej, det får andra avgöra. Men jag har lång kommunal erfarenhet och var ordförande i tekniska nämnden i 14 år och under dessa år hade vi hand om kommunfastigheters lokaler.

Vilken är Laholmshems och Kommunfastigheters största utmaning de kommande åren och vad brinner du själv för?
Det är viktigt att lyssna på våra samarbetspartner och hyresgäster, och ta fram kalkyler som är riktiga så att det finns ett bra och trovärdigt beslutsunderlag när beslut skall fattas.

 

Verksamheter Laholmshem med Dotterbolaget Kommunfastigheter

Laholmshem och Kommunfastigheter tillhör samma koncern och har gemensam vd, Stefan Lundström. Han ansvarar för den dagliga ledningen och styrelsen för den strategiska. Bolagsstämman, som hålls under våren, är det högsta beslutande organet. Ägarrepresentationen vid stämman utses av kommunfullmäktige. På kommunfullmäktiges decembermöte 2018 utsågs Roland Gottfridsson (C) till ordförande i de båda bolagen och tillträder ordförandeposterna i styrelserna efter bolagsstämman våren 2019. På fullmäktiges årliga aprilmöte presenteras årsredovisningen. Samma församling beslutar om större förändringar i bolagens verksamheter, exempelvis försäljning och större byggnation. Beslut om bolagsordning och ägardirektiv är viktiga instrument för fullmäktige för att styra bolagets verksamhet och inriktning. Under verksamhetsåret genomförs också ägardialog i form av planerade möten mellan bolagens ledning och kommunledning.

VD: Stefan Lundström
Nettobudget Laholmshem 2019: 136 miljoner kronor
Antal årsarbetare: 33 (varav 7 chefer)
Nettobudget Kommunfastigheter 2019: 122 miljoner kronor
Antal årsarbetare: 57 (varav 1 chef)
Investeringar i båda bolagen 2019: 210 miljoner kronor

  

Laholm får en skola i världsklass

Låg energiåtgång sparar miljoner åt kommunen

Nya Glänningeskolan är inte bara byggd för framtiden. Den är även byggd med en ny klimatsmart teknik som tros dominera framtidens byggnadssätt.
– Det är roligt att sätta Laholm på kartan med den här skolan, säger Stefan Lundström, vd på Laholmshem och Kommunfastigheter.

NYA GLÄNNINGESKOLAN är den största enskilda byggnadsinvesteringen någonsin i kommunen och har fått stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt. En delegation av kinesiska beslutsfattare från 14-miljonersstaden Chengdu var imponerade när de ifjol besökte bygget.
– Kineserna vill bygga klimatsmart och superekonomiskt. De säger att de vill bygga alla sina hus på det här sättet för att de tror att det här är framtiden. Och det tror vi också, säger Stefan Lundström, som redan fått indikationer på att skolbygget kommer att bli nominerat till Årets bygge 2019.

”Som en termos”

Lundström erkänner att han förr om åren varit motståndare men nu abdikerat för de argument som talar för konceptet. Passivhustekniken skapar nämligen ett väldigt homogent inomhusklimat, då det bland annat byggs med tjockare väggar än tidigare standard.
– Ett passivhus vill du vara i oavsett om det är 30 grader varmt eller 30 grader kallt ute. Du får inget kallras från väggarna och ytskikten håller en önskad temperatur och fungerar ungefär som en termos, säger Stefan Lundström. Lundström sticker dock inte under stol med att den nya byggnadstekniken är något dyrare, två procent. Men det man ”förlorar på gungorna tar man igen på karusellerna”
- skolan kommer att bli oerhört energieffektiv. Energiåtgången förväntas endast bli 10-15 procent jämfört med snittet på Kommunfastigheters fastighetsbestånd och 20 procent jämfört med dagens byggnormer.

Sparar miljoner

Det betyder att Laholms kommun med åren kommer att spara miljontals kronor i uppvärmningskostnader, helt enligt huvuduppdraget; att leverera verksamhetsanpassade lokaler till lägsta möjliga kostnad över tid.
– Med dagens energipriser blir det en årlig besparing på 650 000 kronor för kommunen för skolan och idrottshallen. Dessutom är de flesta övertygade om att energipriserna kommer att öka snabbare än andra priser i framtiden, säger Stefan Lundström. Lundström, som också är vd för moderbolaget Laholmshem, berättar att det kommunala bostadsbolaget står inför en expansiv fas. I företagets femåriga investeringsplan planeras för 428 lägenheter till en kostnad av nästan en miljard kronor. Närmast väntar 12 ungdomslägenheter i Laholm som följs av 16 lägenheter i Våxtorp och 18 i Hishult.
– Den kommun som har självförtroende och vågar satsa på sitt bostadsföretag kommer att gynnas i framtiden. Flyttar människor in så kommer företag och jobb, och ju fler bostäder det byggs desto bättre för kommunen, säger Stefan Lundström. 

 

 

Laholmsbuktens VA-nämnd

Två frågor till Roland Norrman (M) ordförande

Vad gör just dig till en bra ordförande i Laholmsbuktens va-nämnd?
Jag är lyhörd och pragmatisk.

Vilken är LBVA:s största utmaning i Laholms kommun de kommande åren och vad brinner du själv för?
Dagvattenproblematiken i kustområdet måste lösas, kompetens- och kunskapsnivån måste bibehållas och utvecklas i takt med framtida utmaningar. Dessutom måste vattenförsörjningen framöver säkerställas.

 

Verksamheter Laholmsbuktens VA

Sedan 1 januari 2011 ansvarar en gemensam nämnd för vatten- och avloppsförsörjningen i Laholm och Halmstad. Målet är att abonnenterna ska ha en trygg, säker och kostnadseffektiv vatten- och avloppsförsörjning. Förvaltningen för LBVA svarar för drift, underhåll, förnyelse och utveckling av kommunernas va-anläggningar och va-ledningssystem. Förvaltningen ansvarar också för de fastigheter och byggnader som ingår i verksamheten, varav merparten är processanläggningar. Medarbetarna är fördelade på tre avdelningar: Drift, Kundnära tjänster samt Utredning och projekt. LBVA har under senaste året varit föremål för en utvärdering och utredning av organisationens framtida utveckling och inriktning, där bolagisering är ett spår man arbetat utifrån. Beslut om framtida organisation tas i de båda kommunernas kommunfullmäktigeförsamlingar i april.

Förvaltningschef: Mattias Leijon
Budget 2019 för Laholms kommun: 55 miljoner kronor i omsättning
Planerade investeringar 2019, Laholms kommun: 43,1 miljoner kronor.
Antal årsarbetare: 94

 

Viktigt att vara vattensmart

Laholms kommun växer och därmed ökar förbrukningen av vårt viktigaste livsmedel, dricksvatten. Men att använda dricksvatten till mycket mer än livsmedelshantering och hygien är inte optimalt och hållbart. Därför är det viktigt att fler och fler funderar över hur annat vatten än dricksvatten kan användas för olika ändamål och att vatten återanvänds.

FÖR ATT SÄKERSTÄLLA tillgången till dricksvatten till kommuninvånarna och samhällsviktiga funktioner har Laholmsbuktens VA periodvis under de senaste fyra av fem åren infört bevattningsförbud. Men det var först under 2017 som vattenfrågan blev en ”snackis”. Extremt låga grundvattennivåerna ledde då till ett rekordtidigt bevattningsförbud. Under 2018 var orsaken en annan. Med sommartemperaturer redan i maj steg dricksvattenproduktionen till oroande nivåer. För att minska denna informerade LBVA om olika insatser som hushållen kunde göra för att minska sin förbrukning. Med gott resultat.
– Det är viktigt att vi året om håller fast vid vårt förändrade beteende med en förnuftig vattenanvändning. Det är en förutsättning för att säkerställa en hållbar vattenförsörjning på kort och lång sikt, säger Mattias Leijon, förvaltningschef på LBVA.

Nå fram via barnen

En som inte behöver övertalas om vattnets betydelse är Bo Brink, som beskriver sig som en ”vattenskadad pensionär” som vill öka takten med Laholms kommuns vatten- och klimatarbete. Vatten- och miljöfrågor upptog en stor del av hans yrkesliv. Som pensionär är han minst lika aktiv i dessa frågor med engagemang i såväl föreningsliv som miljögrupp. Ett resultat av detta är arbetet med att kranmärka Laholms kommun, det vill säga att man väljer kranvatten istället för flaskvatten.
– Den absolut bästa vägen att gå för att nå framgång är via barnen. Nu ska vi ut till kommunens skolor och prata med eleverna om vattnets betydelse, säger Bo Brink.

Möta befolkningsökningen

Med allt fler invånare i kommunen ökar vattenförbrukning. Nya grundvattentäkter skulle kunna vara ett sätt att möta efterfrågan. Förvisso pekar en del undersökningar på att det finns outnyttjade vattentäkter, men de bedöms inte vara av större omfattning. Bättre hushållning med dricksvattnet är därför ett sätt att möta behoven. Men oaktat detta krävs tillgång till mer vatten. Därför har användning av ytvatten kommit allt mer i fokus under senare år. Så möjligen kommer vatten från Bolmen även att ledas till Laholms kommun. Ytvatten kan också användas för att fylla på befintlig grundvattentäkt. Så sker i Skottorp. Vatten från Smedjeån leds in till en närbelägen infiltrationsbädd i anslutning till grundvattentäkten, så kallad konstgjord grundvattenbildning.

 

 

Utöver Laholmsbuktens VA ingår i Laholms kommun i ytterligare tre regionala samverkansnämnder: Nämnden för överförmyndare i samverkan, Nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel i Halland samt Patientnämnden i Halland.

Patientnämnden

Patientnämnden är en gemensam nämnd, mellan Hallands kommuner och regionen, dit man som patient eller anhörig kan vända sig för att få stöd i kontakten med vården. Patientnämndens tjänstemän lyssnar, svarar på frågor och hjälper till så att synpunkter och klagomål förs fram till berörda verksamheter i vården.

 

Läs mer om patientnämnden: www.regionhalland.se/vard-halsa/regler-och-rattigheter/patientnamnden/

Nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel

Kommunerna i Halland och Region Halland har kommit överens om en gemensam modell för hemsjukvården i Halland. Den innebär att kommunerna har ansvaret för hemsjukvården dygnet runt, och att det därför nästan alltid är kommunens personal som ger dig sjukvård hemma. En gemensam politisk nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel har till uppgift att följa upp kommunernas tillhandahållande av en likvärdig hemsjukvård i Halland, säkerställa och tillse att medborgarna erbjuds en god vård och hjälpmedelsförsörjning. Nämnden som representeras av kommunerna och regionen arbetar också tillsammans med kvalitetsfrågor samt utveckling av den gemensamma modellen.

Läs mer om nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel: www.regionhalland.se/kontakta-oss/enhet/?hsaid=-SE2321000115-O36068

 

Vi behöver fler gode män

– vill du bli en av oss?

SOM GOD MAN hjälper du en annan människa att bevaka sina intressen och sköta sin ekonomi. Nu behövs det fler gode män i Laholms kommun. Hör av dig till Överförmyndare i samverkan redan idag så bokar vi ett förbehållslöst möte på Stadshuset i Laholm. Gode män och förvaltare har rätt till ett arvode. Arvodet betalas ut årligen efter att redovisning och redogörelse granskats av överförmyndaren.

Fakta | God man

Sedan 2015 ingår Laholms kommun i Nämnden för överförmyndare i samverkan tillsammans med Halmstads och Hylte kommun. I januari 2019 anslöt sig även Båstads kommun till samverkansnämnden. Nämndens uppgift är att kontrollera det arbete som gode män, förvaltare och förmyndare utför.

 

 

Fiber – helt avgörande för framtiden

Allt fler tjänster blir digitaliserade. För att möta denna förändring satsar Laholms kommun på att alla hushåll ska ha tillgång till fiber.

– DET ÄR VÅR AMBITION och vår målsättning. Kraven är stora på att kunna arbeta mobilt både i skolor, kommun, företag och bland invånare, säger IT-chef Ove Bengtsson.
Digitaliseringen pågår mitt ibland oss och oavsett hur man förhåller sig till den, är den här för att stanna. Allt talar dessutom för att den kommer att växa snabbt.
– Ur ett kommunalt perspektiv vill vi att alla invånare ska vara anslutna och uppkopplade. Det är bråttom med utbyggnad av fibernätet för inom fem år är nog hela kopparnätet borta, spår Ove Bengtsson. Det 100 år gamla kopparnätet, som försett invånare både med tele- och datatrafik, monteras ner bit för bit. Flera områden i kommunen har redan drabbats och fler väntar till hösten. För invånarna i Mästocka, Svenshult och Körsveka försvinner då möjligheten till ADSL via kopparnätet.
– Det här är snart inte bara är ett faktum på landsbygden, säger Ove Bengtsson, som oroas över att det statligt delägda Telia släcker kopparnätet utan att ta hänsyn till fiberutbyggnaden.

Krokig resa

Fiberutbyggnaden i Laholms kommun är dock förhållandevis god även om det finns mycket arbete kvar. De 14 tätorterna är utbyggda och på landsbygden har runt 1 500 anslutits till IP-Onlys fiberprojekt. Ytterligare 1 000 har fått apparatur installerad på fastigheten, men väntar på uppkoppling eftersom schaktningsarbete och kabeldragning ännu inte är gjord. För ytterligare 1 000 kontrakterade hushåll är fibern dessvärre rätt långt borta.
– Resan har varit krokig och IP-Onlys tidsplan var alldeles för optimistisk. De har haft bråttom och haft en svag och dålig projektering. Men enligt den information vi och Region Halland fått ska projektet genomföras och alla som skrivit på kontrakt ska få fiber, berättar Ove Bengtsson, och säger att företaget även kommer att gå ut med erbjudande till dem som ännu inte nappat.

Kraven ökar

Orsaken till det långa dröjsmålet är att det på landsbygden är betydligt fler markägare att hålla kontakt med. Dessutom har grävarbetena här och var skadat bland annat elledningar, dräneringar och åkermark.
– Det är mer komplext att arbeta på landsbygden än i tätorten. Fler att skriva avtal med och dessutom är terrängen mycket mer svårarbetad, särskilt i inlandet, säger Ove Bengtsson, samtidigt som han poängterar att 100 mils schaktning är respektingivande.

Varför är det så viktigt med en bredbandsuppkoppling till alla?
– Allt fler krav ställs på oss och andra myndigheter. Människor vill använda våra tjänster på ett digitalt sätt och vi på kommunen vill också utveckla och förenkla servicen gentemot medborgarna. Samtidigt kan det göra vårt arbete mer effektivt, säger Ove Bengtsson.
Han exemplifierar med vården, där man vill skapa flera nya trygghetslösningar för gamla och sjuka.
– Tanken är inte att digitaliseringen ska minska personalstyrkan utan om att omfördela resurser och använda dem effektivare.

 

 

Kommunen rustar inför klimathotet

Forskarnas bild är lika skrämmande som tydlig. Människans påverkan på vårt jordklot är inte långsiktigt hållbar och i Laholms kommun planerar och rustar man för att möta de till synes oundvikliga klimatförändringarna.

DE SENASTE ÅRENS stormar och förra sommarens långvariga torka är med största sannolikhet en effekt av mänsklighetens påverkan. Inom klimatforskningen pekar mycket på att Sverige kommer att drabbas av fler perioder av extremväder och det är något som Laholms kommun tar höjd för. Sedan 2015 har Laholm, som enda kommun i Halland, en klimatanpassningsplan där tanken är att miljö- och klimatfrågorna ska vara i fokus och genomsyras i alla politiska beslut för att sänka utsläppen av växthusgaser.
– Vi tog fram vår klimatanpassningsplan på grund av de hot som finns och som ett resultat kring de diskussioner om klimatförändringar som varit på tapeten i 10-15 år, säger miljöstrateg Torsten Kindt.
Laholm antog ifjol en miljöpolicy där man arbetar efter att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål (Agenda 2030), nationella miljömål och Sveriges Ekokommuners hållbarhetsprinciper. Ett av policyns fyra fokusområden är att kommunens nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 ska vara noll och att fordonsflottan senast 2030 ska vara fossiloberoende.

Oro för översvämningar

Ett allvarligt orostecken för Laholms kommun är de forskningsprognoser som talar om havsnivåhöjningar på över en meter fram till 2100. Kanske ännu mer. Om och när de farhågorna blir verklighet riskerar stora delar av kommunens kustband att översvämmas.
– Enligt scenarier som gjorts kan flera hundra fastigheter drabbas, särskilt i södra Skummeslövsstrand. Det kommer bli stora ekonomiska och miljömässiga skador och det här måste vi planera för, men det är inte lätt för det är många intressen som ska samsas. De intressen Kindt syftar på är att man vid kusten samtidigt vill utveckla attraktiva boendemiljöer, turistnäringen och rekreationsområden. Han betonar särskilt vikten av samarbete och samverkan för att lyckas och menar att det är olyckligt om varje kommun ska hitta på egna lösningar.

Samarbete över kommungränsen

– Det är ett nationellt och internationellt problem. Därför är det väldigt positivt att vi sedan ett tag tillbaka arbetar fram gemensamma strategier med kommuner i Skåne och Halland, säger Kindt och påtalar omöjligheten att valla in hela syd- och västkusten som skydd mot havsnivåhöjningen.
Viktiga faktorer som påverkar utsläpp av växthusgaser är våra transporter, vårt boende och vad vi äter. Alla dessa delar kan vi som enskilda personer påverka. Men kommunen har ett ansvar för att underlätta våra val, exempelvis som sker nu genom införandet av flerfackskärl för sortering och återvinning av avfall. Dessutom kan det göras biogas av insamlat matavfall. Förutom minskade resursuttag är återvinning en av många pusselbitar för att begränsa växthusutsläppen. 

 

 

Tåget populärt bland pensionärer

I december 2023 öppnas entimmes persontrafik på sträckan mellan Hässleholm och Halmstad med efterlängtade stopp i Knäred och Veinge. Men redan i dag kan man ta Pågatåget på halva sträckan, kliva på i Markaryd och en knapp halvtimme senare kliva av i Hässleholm. Då har tåget också stannat på ”mellanstationerna”, Vittsjö och Bjärnum.

STRAX FÖRE JULEN 2013, efter drygt 35 års uppehåll, återupptogs persontrafiken på järnvägssträckan mellan Hässleholm och Markaryd. Hur har det gått sedan dess? Har tåget delvis ersatt bilen för kortare eller längre resor? Vi åker till Vittsjö för att ta reda på saken där vi stämt träff med Jan-Erik Tidblad, som är lite av spindeln i nätet för pensionärernas träffpunkt på orten.

Tåg till Malmö

– Välkomna, säger han, och visar oss in i bostaden, en hyresrätt mitt i Vittsjö med några minuters promenadväg till järnvägsstationen, och fortsätter:
– Idag är jag ensam hemma. Hustrun har åkt till Malmö och tog givetvis tåget. Allt som oftast styrs också Jan-Eriks steg till stationen mitt i samhället.
– Det är ett suveränt sätt att ta sig till Hässleholm; miljövänligt, bekvämt, säkert och bekymmerslöst. Och jag behöver inte leta p-plats i stan. Kan det bli bättre? Om allt går som på räls införs entimmes persontrafik på hela sträckan Hässleholm-Halmstad i december år 2023. Då blir det också tågstopp i Knäred och Veinge, något som Knäreds samhällsförening och lokala politiker vurmat för i många år. Stöd i sin uppfattning har de numera också från Region Halland, men inte förbehållslöst. Tågstopp måste mötas med planering. Likt synsättet i Sverigeförhandlingen (gäller de framtida höghastighetstågen) har Region Halland avkrävt planer från Laholms kommun gällande orternas förväntade utveckling med tågstopp. Så har också skett samtidigt som Laholms kommun avsatt pengar för perronger och vindskydd i sin ekonomiska plan för kommande år.

Inflyttad malmöbo

Att kunna ta tåget till Halmstad, det lockar också Jan-Erik.
– Halmstad är en trevlig stad. Men ska det verkligen dröja fem år innan det blir möjligt. Trafik varannan timma är väl okej, i vart fall till att börja med. År 2 000 lämnade han och hustrun Anita storstaden Malmö för Vittsjö. Ett beslut som de delar med en handfull andra malmöbor. När suget efter storstadspulsen tränger sig på tar tåget dem snabbt och bekvämt till hemstaden. På knappt en och halv timme är de där.

Åker gratis

Som lite av spindeln i nätet för pensionärernas träffpunkt på orten, har Jan-Erik Tidblad pratat sig varm för tågresande. Alla som bor i Hässleholms kommun och är över 70 år åker dessutom gratis med kollektivtrafiken på sitt så kallade Jojo-kort inom kommunens gränser. Det har givetvis också bidragit till att ortens pensionärer flera gånger i veckan tar tåget till Hässleholm för att handla, ta en fika, träffa vänner eller gå på något arrangemang. Ungdomar som går på gymnasieskolor i Hässleholm är en annan betydande resandegrupp. Däremot har inte förväntad arbetspendling med tåg till Vittsjö eller Bjärnum fått genomslag. Bilpendlandet till orternas större företag är i stort sett detsamma som tidigare.

Beteendeändring tar tid

– Men det kommer att ändra sig, säger Richard Heingard trosvisst, projektledare för infrastruktursatsningar i Hässleholms kommun. Att ändra beteende, gå från bil till tåg, tar tid, det har vi erfarit från andra orter. Därför är det oerhört viktigt att marknadsföra fördelarna med tågpendling visavi bilpendling. Han använder begreppet mobility managemanget, ett slags perspektiv på hela resan. Möjlighet att jobba under resan är ett argument. Ett annat att kollektivresenärer har avsevärt mycket bättre hälsa jämfört med bilpendlare. Promenader eller cykling till och från hållplatsen ger viktig vardagsmotion. Trygghet är en annan komponent i Heingards perspektiv. Det är tryggt att åka tåg. Samtidigt understryker han behovet av trygghetssatsningar i och runt stationerna.
– Platserna ska vara belysta, det får inte finnas snåriga buskage och cykelförvaringen ska vara säker ur stöldsynpunkt.

Visst missnöje

Allt var dock inte frid och fröjd när tågtrafiken drogs igång mellan Hässleholm och Markaryd. Ty i samma veva minskade Skånetrafiken bussarnas turtäthet på sträckan. Och i Emmaljunga, norr om Vittsjö, fanns viss besvikelse över uteblivit tågstopp. Nu förs emellertid diskussioner i Hässleholms kommun om tåguppehåll även på denna ort med många pendlare till Emmaljunga barnvagnsfabrik.

Samma resandevolym

Antalet resenärer mellan Hässleholm och Markaryd har varit i stort sett konstant sedan den första helårsmätningen 2014, cirka 1 100 per vardag. Men den dag tågtrafik öppnas med timmestrafik på hela sträckan till Halmstad är Carl Björklund, trafikstrateg på Skånetrafiken, övertygad om att resandevolymen ökar avsevärt.
– Då blir det attraktivt att arbetspendla med tåg eftersom arbetsmarknaden också vidgas. Exempelvis blir det möjligt att arbetspendla från Vittsjö och Bjärnum till Halmstad. Trafik varannan timme bedömer han emellertid inte som attraktivt för arbetspendling mellan Skåne och Halland. Däremot kan det vara ett alternativ för dem som ska åka längre sträckor med anslutningståg. Trafiken ska förstås också bära sig. – Vår trafik finansieras delvis av biljettintäkter. Därför är det viktigt att en tåglinje blir tillräckligt attraktiv för resande för att vår driftekonomi ska gå ihop, säger Carl Björklund.

 

 

Kommuninvånare Så kan du påverka

Möjligheterna till påverkan är många i Laholms kommun. De politiska partierna kan vara en kanal, att lämna in en synpunkt, idé eller vara aktiv i något av de råd/forum som finns är andra exempel. Och kommunen vill att många är med och påverkar utvecklingen. Så greppa möjligheten och gör din röst hörd.

Kontakt med dina politiker

Elva partier har plats i kommunfullmäktige. Vill du diskutera eller ställa frågor till de förtroendevalda hittar du kontaktuppgifter till politikerna på webbsidan Dina politiker.

Allmänhetens frågestund

Genom allmänhetens frågestund har du som invånare i Laholms kommun tillträde till kommunens högsta beslutande organ – kommunfullmäktige. Under frågestunden har du möjlighet att ställa frågor direkt till ledamöterna. Frågestunden är alltid den första punkten på varje fullmäktigemöte.

Ungdomsforum, funktionsrättsrådet och pensionärsråd

Via ungdomsforum, funktionsrättsrådet och kommunala pensionärsrådet står dörren också öppen för att påverka beslut och ställningstaganden i kommunen. Ungdomsrådet har 15 representanter som träffas minst fyra gånger om året. Representanterna utses av elevråden på högstadieskolorna i Våxtorp, Laholm och Veinge samt på Osbecksgymnasiet. En gång per termin anordnas även ett ungdomsforum som är öppet för fler ungdomar. Kommunala funktionsrättsrådet är ett forum där representanter från handikapprörelsen och kommunen kan diskutera och söka gemensamma lösningar (samråda) i olika frågor. Motsvarande funktion har Kommunala pensionärsrådet där representanterna istället kommer från pensionärsorganisationerna och kommunen.

Byalagen och samhällsföreningarna

Bakom kommunens kontinuerliga utvecklingsarbete med tätorterna finns en viktig kraft – byalagen och samhällsföreningarna. Därför värderar kommunen en löpande dialog med dessa. Vill du påverka hur det ska se ut i din tätort kan ett sådant lokalt engagemang vara en väg. Ett led i det arbetet är att du kan lämna synpunkter, idéer, göra felanmälan och ställa frågor. På så sätt kan vi förbättra vår verksamhet. Du kan göra det direkt på www.laholm.se på sidan för synpunkter/idéer, felanmälan eller frågor genom vår e-tjänst. Där finns också länkar till synpunkter och klagomål inom skola/förskola samt inom socialtjänsten.

Samråd

Den enskilda medborgaren kan påverka beslutsunderlag genom aktiv medverkan i samrådsprocesser. Framtagandet av en detaljplan är ett exempel på en process med samråd som regleras formellt i plan och bygglagen (PBL). I en planprocess skall allmänna och enskilda intressen vägas mot varandra. Under plansamrådet får de närmast berörda, allmänheten, myndigheter, organisationer, företag med flera möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Den eller de som under granskningen kommit in med synpunkter på ett planförslag har sedan möjlighet att överklaga kommunens beslut att anta planen.

Invånardialog

Dialog med invånarna är alltid viktigt. Invånardialog är ett av flera verktyg i arbetet med den lokala demokratin och ett stöd i politiska beslut. Metoden bygger på ett utbyte där målgruppers delaktighet och möjligheter att kunna påverka politiska beslut, rörande samhällsutveckling, processer och förändringar, tas tillvara under ordnade former.

Brukarundersökningar – enkäter

För att utveckla service, utbud och kvaliteten genomför många av våra verksamheter olika brukarundersökningar. Vartannat år görs även en medborgarundersökning. Blir du en av de 1 200 som väljs ut, vill vi gärna att du tar dig tid att fylla i enkäten. För ju fler som deltar desto bättre bild får vi av invånarnas upplevelse av service, kvalitet och utbud.

Evenemang

Nationaldagsfirandet den 6 juni är exempel på återkommande evenemang när kommunen finns på plats för att träffa kommuninvånare.

 

 

Företagare Så kan du påverka

DIALOG är kittet mellan näringsliv, tjänstemän och politiker i kommunen. För att involvera så många företag som möjligt anordnar kommunen tillsammans med bland annat Offensiva Laholm flera olika träffar och dialogmöjligheter. Här möter företagare kollegor, politiker och tjänstemän från kommunen.

Företagsbesök

En gång i månaden besöker de tre kommunråden, kommunchefen och näringslivschefen företag i kommunen för en fördjupad dialog. Detta är en chans för företagare att träffa kommunens ledande politiker och tjänstemän på hemmaplan, med fullt fokus på deras frågor. Allt från kommunens största arbetsgivare till enmansföretag inom alla branscher besöks. Därmed får politikerna bred insikt i företagens problemställningar och möjligheter. Vill du som företagare ha besök, kontakta näringslivschef Peter Severin Larsson (kontaktuppgifter hittar du på www.laholm.se).

Dialogmöten

Dialogmöten genomförs kontinuerligt mellan politiker och tjänstemän när det gäller tillstånd och tillsynsfrågor med syfte att öka förståelsen och insikten för varandras olika roller och situation.

Näringsrika luncher

Varannan månad bjuder Offensiva Laholm tillsammans med ett värdföretag in till näringslivslunch med föreläsare och miniexpo. Näringslivsenheten, kommunchef och politiker är alltid på plats. Näringslivsenheten kan också vara en aktiv part på miniexpon med presentation av nyheter och intressanta saker som på olika sätt kan beröra företagen och näringslivet.

Frukostmöte

Denna populära klassiker har funnits i många år och kommer troligtvis att finnas i många år till. Sista fredagen varje månad bjuder Offensiva Laholm in till frukostmöte med små korta föredrag om aktuella ämnen. Det hålls även temafrukostmöten några gånger per år i samverkan med Teknik- och Kompetenscentrum (TEK). Sist men inte minst anordnas möten för företag inom olika branscher för att diskutera deras specifika frågeställningar.

 

 

Inflyttad entreprenör rekommenderar lots

Familjen från Uppsala valde Våxtorp framför Skåne för att förverkliga sina drömmar – att öppna en handelsträdgård och bli självhushållande. Och från kommunen fick de snabbt stöd via företagslotsen.

JENNY MALM från Älvkarleby har prickat av Gävle och Uppsala för att landa i Våxtorp, där hon nu bor med sin familj sedan ett och ett halvt år tillbaka. Laholms kommun var mer eller mindre ett blankt papper för Jenny innan flytten. I jakten på att förverkliga sin dröm om att bli självhushållande och starta handelsträdgård och gårdsbutik var siktet först inställt på Skåne. Men när gården i Våxtorp dök upp och Jenny insåg att de sydliga breddgraderna som lämpar sig för odling och djurhållning även omfattar Laholm var valet enkelt.
– Det här var verkligen en lyckolott för här fanns även en nedlagd handelsträdgård som låg ute till försäljning. När jag såg det kändes det som att det här är min dröm som slår in, säger Jenny.

 

En träff istället för 40 samtal

Även om Jenny visste att hon ville starta handelsträdgård och gårdsförsäljning hade hon ingen aning om vem hon skulle vända sig till på kommunen. Att det skulle finnas något som en företagslots till tjänst hade hon inte kunnat föreställa sig.
– I Gävle får du klara dig själv som företagare, där finns ingen som hjälper dig. Men här fick jag ett helt annat bemötande, berättar Jenny.
När Jenny fick tips om att vända sig till företagslotsen fyllde hon i ett formulär på hemsidan. Därefter dröjde det en dag eller två innan hon kontaktades av en tjänsteman på näringslivsenheten och ett första möte bokades in.
– Det var helt underbart. Istället för att ringa fyrtio samtal och vänta flera veckor fick jag träffa flera olika personer på kommunen samtidigt som kunde hjälpa mig med mina frågor, berättar Jenny.

Kan även hjälpa etablerade företag

Även om Jenny anser att hon just nu inte behöver hjälp av företagslotsen, tycker hon att man som företagare borde ta vara på möjligheten att löpande få hjälp av lotsen.
– Även om man är en etablerad företagare uppstår ju nya behov längs vägen som man kan behöva hjälp med. Men har man aldrig tagit hjälp innan så kanske man inte ser möjligheterna, säger Jenny, som vill uppmana alla företagare att utnyttja företagslotsen.

Kostnadsfri utbildning

Utöver företagslotsen vill Jenny även slå ett slag för Entreprenörsskolan som hon började på i höstas. Entreprenörsskolan är kostnadsfri för den som funderar på att starta, eller nyligen har startat företag. Utbildningen består av åtta utbildningstillfällen och genomförs av Laholms kommun tillsammans med stiftelsen Nyföretagarcentrum och kooperativet Coompanion.

 

 

Storsatsning på Glänningebadet

Glänningebadet har fått sig en rejäl ansiktslyftning och bättre blir det. Efter stort rabalder när det förra hopptornet revs hösten 2017 kan nu alla hopptornsvänner glädjas åt att ett nytt 5-meters hopptorn i trä står på plats i början av sommaren.

BADPLATSEN vid Glänninge sjö är en oas som laholmarna vallfärdat till genom åren och till sommaren finns det all anledning att besöka området. Uppfräschningen består i att det byggts en ny brygga, grillplatser, picknickbord, gungor och nya handikappanpassade toaletter. Samtidigt har stranden jämnats till och fått ett nytt lager med sand. Tillgänglighetsanpassningen var tidigt i fokus med Kommunala funktionsrättsrådet som högst delaktigt i utformningen av badplatsen. På den närbelägna parkeringen finns två p-platser för handikappade, som via en asfalterad gång kan ta sig ner till en rullstolsramp som fortsätter ut i sjön.
– De har varit inblandade i hela processen och är nöjda med utfallet. Det är också alla andra. Förra sommaren var det otroligt mycket folk vid badplatsen. Med det nya hopptornet på plats så blir badet än mer attraktivt, säger fritidschef Christer Johansson.

Ruttet hopptorn

Ja, så var det ju det här med hopptornet. När det gamla riks- och TV4-kända hopptornet revs rörde det upp starka känslor bland laholmarna. Protesterna lät inte vänta på sig och en facebookgrupp skapades som snabbt fick över 1 000 medlemmar.
– Det gjordes en renovering ovanpå ytan av det gamla hopptornet för åtta-tio år sedan, men 2017 konstaterade vi att det i stora delar var ruttet. Pålarna under vattnet var dock friska men samtidigt har de funnits där i 60 år. Det säger något om vad de innehöll, menar fritidschefen och påtalar att virke på den tiden behandlades med det mycket giftiga ämnet arsenik.
– Giftiga halvmetaller ska definitivt inte finnas på en badplats. Så det nya hopptornet i trä är tillverkat på ett miljövänligt sätt och fäst på stålrör som kommer att pålas fast i botten av sjön.

Donationspengar

Ursprungligen beräknades kostnaden till drygt 1 miljon kronor men önskemålet om ett specialtillverkat hopptorn fördyrade satsningen med 500 000 kronor. Pengarna saknades i budgeten för 2018, men i november ifjol beslutade kommunfullmäktige att skjuta till resterande belopp via Stiftelsen Lundgrenska räntefonden.
– Förhoppningsvis står det nya hopptornet klart i maj, säger fritidschefen, som är övertygad om att Glänningebadet blir en samlingsplats och en oas för år framöver.

 

 

Planer, idéer och visioner

Utvecklingen står aldrig still, det är alltid förändringar på gång i Laholms kommun. Här presenteras ett axplock av vad som nyligen gjorts och vad som planeras på kort och lång sikt. Allt kanske inte blir precis som det presenteras men det får framtiden utvisa.

Östra Nyby – Laholms nya stadsdel

Ett förslag till detaljplan har tagits fram för det nya bostadsområdet Östra Nyby som planeras strax söder om väg 24, på cykelavstånd till tågstationen och Laholms innerstad. Detaljplanearbetet fortsätter under våren 2019. I den första etappen planeras 150-200 bostäder där det första huset planeras stå klart 2020. Den nya stadsdelen ska präglas av blandad bebyggelse med flerbostadshus, villor, radhus, kedjehus och parhus. I förslaget finns även en större park, lekplats, förskola samt ett mindre område för kontor, handel och lager.

Läs mer på www.laholm.se/bo_miljo_trafik/planer-och-utredningar/planprogram/ostra-nyby/

Bostadsområdet Haga i Skottorp

I sydöstra Skottorp, öster om Plöjarevägen och norr om Väg 585/Stensåvägen, planläggs just nu för bostadsområdet Haga. Planförslaget omfattar bostäder och andra verksamheter i byggnader upp till tre våningar. Tillsammans med planerad förskola, samlingslokal och grönytor kommer det nya området till nytta för hela orten.

Mycket på gång i Mellbystrand

I tätorten Mellbystrand pågår flera planärenden. Nya mindre bostäder som parhus och radhus ska komplettera det befintliga beståndet av villor och fritidshus. Ett stenkast från Mellbystrands centrum, i anslutning till Birger Pers väg och Birgittavägen, planeras det nya hotellet där det i dag ligger en grusparkering. Arbetet med detaljplanen för hotellet kommer fortsätta under våren 2019. Enligt planprogrammet ska de centrala delarna av Mellbystrand, mittemot Strandhotellet mellan Kustvägen och Sibyllavägen, förvandlas till ett centrum med en blandning av bostäder och servicemöjligheter. Samtidigt ska det finnas utrymme för grönytor där både barn och vuxna kan nyttja aktivitetsytor som till exempel lekplats och boulebanor.

Läs mer på www.laholm.se/bo_miljo_trafik/planer-och-utredningar/planprogram/planprogram-for-mellbystrands-centrum/

Ängstorps handelsområde

Ängstorps nya handelsområde med fyra stycken butikskedjor beräknas stå klart under 2019-2020. Jem och Fix, Dollarstore, Jysk och Willys har tecknat avtal med exploatören CT Development. Etableringen av butikskedjorna uppskattas ge 100-150 arbetstillfällen inom handelssektorn. Området ligger norr om Västerleden i nära anslutning till den rondell som sammanlänkar riksväg 24 och Västerleden med stationsområdet.

Nära bryggbygge i Skummeslöv

I skrivande stund håller bryggan i Skummeslöv på att upphandlas av kommunen. Om allt går som det ska är förhoppningen att bryggan står klar till badsäsongen 2019. Bryggan ska vara fyra meter bred och så lång som möjligt inom budget. Längst ut påbryggan ska det anläggas en plattform. En ramp på bryggan ska göra det enklare för personer med rörelsehinder att bada.

Nya lekplatser

Under 2019 kommer nya lekplatser att anläggas i:
• Laholm Trädgårdsstaden (6.1)
• Lilla Tjärby (6.2)
• Genevad (6.3)
• Knäred (6.4)

Villatomter i Våxtorp

Under 2019 kommer 27 nya villatomter att färdigställas i östra delen Våxtorp, söder om Hishultsvägen och öster om Dalgången. Tomterna är avsedda för traditionell villabebyggelse i max 1,5 plan. Innan tomterna kan bebyggas behöver infrastrukturen byggas ut i området. Husbygge på platsen kan förhoppningsvis påbörjas under 2019/2020.

Nytt ansikte till stationsområdet

Ombyggnationen av stationsområdet vid väg 24 innebär att antalet parkeringsplatser utökas från 70 till nästan det dubbla och bättre förutsättningar för busstrafiken. Busshållplatserna utökas från en till två stycken. Vid den ena busshållplatsen blir det nya bänkar, nytt vind-/regnskydd och nya träd. En ny bussfil underlättar för bussarna att svänga och stanna till vid hållplatserna. Utöver det blir det ny belysning i området, plattläggning och inte minst ett cykelgarage där resenärerna kan låsa in sina cyklar. Asfalteringen kommer ske till våren.

Reningsverket i Ängstorp – klart under våren 2019

En av kommunens största byggsatsningar är i slutskedet. Ombyggnaden av Ängstorps reningsverk som har pågått under 2018 beräknas bli klar under våren 2019. När ombyggnaden står klar kan avloppsvattnet, som idag går till Veinge och Hedhuset i Skummeslöv, pumpas vidare till Ängstorp för rening. I samband med det kan reningsverken i Veinge och Skummeslöv börja avvecklas.

Läs mer på Laholmsbuktens VA:s hemsida www.lbva.se/aktuellaprojekt/ombyggnadangstorp

Företagsetablering

Mellby företagspark planeras att utökas och i november invigdes 200 000 kvadratmeter på Nya Nyby för etablering av industri, handel och kontor. Men det är inte bara vid E6:an och tågstationen som företag kan etablera sig. Sedan kommunen köpte in och förberedde stora mängder mark för några år sedan finns det möjlighet för etablering på flera orter runt om i kommunen.

 

 

Campus Laholm en mötesplats av rang

Campus Laholm har gett kommunen en mötesplats av rang med utbildningsverksamhet, arbetsmarknadsinsatser, aktivitetshus och massor av fritidsaktiviteter.

CAMPUS LAHOLM är det samlade begreppet för Folkhälsocentrum (simhall, idrottshallar, uteanläggningar), Lagaholmsskolan (högstadieskola), Osbecksgymnasiet, vuxenutbildning, kulturskola, aktivitetshus och Jobb Laholm med vägledningscentrum. Här möts såväl studerande ungdomar som studerande vid vuxenutbildningarna och kulturskolan, besökare till studie och yrkesvägledare, de som tar del av Jobb Laholms tjänster, unga och gamla som kommer till aktivitetshuset, de som styr stegen till lokalerna för evenemang av olika slag och alla som tränar, motionerar och umgås i eller runt Folkhälsocentrums lokaler.

Samlokalisering ger nya möjligheter

För drygt ett år sedan invigdes den del av lokalerna som tidigare hyste enbart ungdomsgymnasium. Förutom denna verksamhet ligger numera bland annat kulturskola och vuxenutbildning under samma tak. Med samlokaliseringen har nya möjligheter öppnats för samarbete.
– Nu samspelar enheterna på ett framgångsrikt sätt samtidigt som den egna verksamheten har utvecklats, säger Carina Bruzell, rektor på Osbecksgymnasiet. Och blivit populärare. Inför läsåret 2018/2019 sökte så många som närmare tre av fyra niondeklassare från kommunens tre högstadieskolor till något av gymnasieskolans elva nationella program.
– Vårt långsiktiga arbete med att skapa en skola där undervisningen är kvalitetssäkrad, och där eleverna äger sitt lärande, börjar ge resultat, säger rektorn. Skolan erbjuder också lärlingsanställning med lön för eleverna under halva utbildningstiden.

Snabbare svenska

Varje år har vuxenutbildningen cirka 750 kommuninvånare i sin verksamhet.
– Nu kan vi också erbjuda snabbare svenska för nyanlända. Därmed kortas startsträckan in i arbetslivet, säger Ulf Bergström, rektor på vuxenutbildningen. Flera av utbildningsinsatserna bedrivs med nära koppling till arbetslivet och kommunens näringsliv i form av arbetsplatsförlagd uppdragsutbildning. För arbetsgivare som efterfrågar kompetensutbildning finns ett särskilt utbildningskoncept. Kulturskolan, indelad i de tre spåren konst och media, scenkonst samt musik, har också fått ett lyft; fler elever och fler kurser, totalt 46.

Blick mot Europa

Samtliga verksamheter på Campus Laholm, så när som Lagaholmsskolan med barn- och ungdomsnämnden som huvudman, drivs av kultur- och utvecklingsnämnden. Verksamhetschefen, Andreas Meimermondt, hoppas att de samlade utbildningssatsningarna ska förse näringslivet med efterfrågad kompetensutveckling, även på högskolenivå.

– Vi ska också jobba vidare med att stärka de studerandes anställningsbarhet med blicken vänd mot Europa, samt utveckla våra europeiska kontaktnät och göra Campus Laholm till en aktiv del av Europa, säger han.

 

 

Medborgarservice – din väg in i kommunen

Medborgarservice finns i Stadshuset i Laholm. Till oss är du välkommen för att enkelt få snabb service och information i kommunala frågor. Du får även hjälp med övrig samhällsinformation, och har du allmänna frågor så vägleder vi dig vidare.

Bild: Allmänhetens vägledare. Medborgarservice ligger i Stadshusets foajé. Hit är du välkommen för att få information om allehanda kommunala spörsmål.

Här får du hjälp med mycket

Med hela kommunens serviceutbud samlat på ett enda ställe får du snabbt svar på dina frågor samt hjälp med olika blanketter och ansökningar. Du behöver inte boka tid, det är bara att komma in. Brev, telefon och e-post är andra vägar att få kontakt. Vår verksamhet är främst inriktad på kommunala frågor, men du kan även få information, blanketter och broschyrer som rör andra delar av det offentliga Sverige.

Välkommen till Medborgarservice

Medborgarservice, Stadshuset 312 80 Laholm Telefon: 0430-150 00 E-post: medborgarservice@laholm.se

Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Lars Ingemarson
Sidan uppdaterad den 21 februari 2019

Kontakt

Medborgarservice

Medborgarservice
Växel: 0430-150 00
Humlegången 6
312 80 Laholm

Medborgarservice öppettider:

  • Måndag-onsdag klockan 07.45-17.00
  • Torsdag klockan 07.45-17.30
  • Fredag klockan 07.45-17.00

 

Laholms kommuns telefonväxel öppnar klockan 08.00.

Laholmaren 2019