Lokal elhistoria

Sydkrafts (numera Eon) vagga stod i Knäred, två mil öster om Laholm. Idén till att bilda bolaget, Sydsvenska kraftaktiebolaget, presenterades i Stockholm i mars 1905, men det var i Knäred som företagets första kraftverk byggdes. Ortsborna var dock ytterst tveksamma till det gigantiska projektet att bygga fyra kraftverk i Lagan: Knäred nedre, Knäred övre, Bassalt och Majenfors. Ty när något ansågs omöjligt hette det "det är lika omöjligt som att dämma Lave." Man stötte också på många oväntade problem som försvårade arbetet och ökade kostnaderna.

Sätet i Halmstad

Sydkraft bildades i slutet av januari 1906. Bolaget säte blev Halmstad. Ett drygt halvår tidigare bildades en interminstyrelse med den halländske landshövdingen Axel Asker som ordförande. Inititivtagaren var dock en annan, professor Johan Gustaf Richert, en framstående ingenjör som hade en framträdande roll i den svenska vattenkraftindustrin. Styrelsen bestod också av representanter för de fem städerna Halmstad, Helsingborg, Lanskrona, Lund och Malmö. Städerna gick in i bolaget för att köpa ström till sina elverk och satsade pengar i proportion till sitt elbehov.

 

Hårt arbete. Med hackor, skyfflar, spadar och skottkärror byggdes de första kraftverken i Lagan. Arbetstiden var ofta 12 timmar per dag, sex dagar i veckan.

 

Tanken var att bygga tio kraftstationer varav åtta i Lagan. Energin skulle matas in på en gemensam ledning och från den skulle förgreningar dras till samtliga städer och småsamhällen mellan Halmstad och Malmö. Till verkställande direktör utsågs chefen för Malmö Yllefabrik, August Schmitz. Han satte sin prägel på bolaget och ledde detsamma fram till 1930. Redan under hans livstid restes en byst över honom. Från Knäreds övre kraftverk blickar han ut över vattnet och kraftstationen.

Byggde fyra kraftstationer

Snart färdigbyggt. Knäreds övre kraftstation under slutfasen av arbetet. 

Interimstyrelsen tog ett stort lån och köpte följande vattenfall i Lagan: Karsefors, Knäred, Bassalt, Majenfors och Skeen. De tre förstnämnda ligger i nuvarande Laholms kommun.

 

1906 påbörjades arbetet. På fyra platser, två i Knäred, i Bassalt och i Majenfors sattes spadarna i jorden med Skånska cementgjuteriet - nuvarande Skanska - som entreprenör.

Fyra år senare invigdes de fyra kraftstationerna med en ceremoni som överträffade det mesta orten varit med om. 400 personer var inbjudna. Kung Gustaf V, statsminister Arvid Lindman och berörda landshövdingar invigningstalade vid Knäreds övre kraftverk, dit huvudceremonin förlagts.

Tusentals människor satt på kullarna runt anläggningen vid detta historiska ögonblick. Slutnotan för projektet, inklusive marklösen och maskinutrustning, löd på 5,8 miljoner kronor.

Drog spår. Tillfällig järnväg byggdes mellan Knäred och Bassalt.

Tryggad elproduktion

Elproduktionen var dock långtifrån tillräcklig. 1922 invigdes Sydkrafts dittills största kraftverk när anläggningen i Skogaby började leverera el. Med det stora regleringsmagasinet uppströms anläggningen bildades det i dag så attraktiva Hjörneredsområdet. Med detta kraftverk ansågs elproduktionen tryggad för åtskilliga decennier framöver. Trodde man. För det dröjde inte länge förrän nästa stora projekt stod för dörren, att göra sig till herre över vattenfallen i Karsefors och Laholm. Fallet i Laholm var dock fortfarande i statlig ägo. Sydkraft tilläts exploatera fallet mot att företaget åtog sig att leverera el till staten när statsjärnvägarna elektrifierades. Avtalet slöts på 55 år.

Störst i södra Sverige

Fallet i Karsefors var mäktigt och så högt att lax sällan lyckades ta sig upp för det strida vattnet. Med en effekt på 32 000 kilowatt blev kraftstationen den största i södra Sverige. Anläggningen var precis färdig när Laholmsverket började byggas 1930. Även detta verk lät tala om sig. En turbin - en så kallad kaplanturbin - slukade allt vatten. Då var den en av världens största. Kraftverket i Laholm skilde sig också från övriga verk med sin arkitektoniska utformning. Hittills hade anläggningarna byggts med bärande konstruktion av tegel. I Laholm användes natursten som fasadmaterial och byggnaden gavs en utpräglad nationalromantisk karaktär.

Med kraftverket i Laholm avslutades utbyggnaden i Lagan inom nuvarande kommuns gränser. En bit in i Småland, i Majenfors, Ängabäck och Traryd, uppfördes emellertid nya anlägningar. De byggdes under senare hälften av 1940-talet och början av 1950-talet och gavs en modernistisk stil med ett rakt formspråk.

Kärnkraft tog vid

Med kärnkraftens framväxt svalnade intresset för vattenproducerad el. Men det var ytterst nära att ytterligare ett kraftverk byggts i Lagan. I mitten av 1960-talet fanns långt framskridna planer på att uppföra ytterligare en anläggning i Knäred. Om planerna förverkligats hade denna blivit den största i Lagan med en effekt på drygt 60 000 kilowatt. En gigantisk damm skulle lägga stora områden under vatten och en underjordisk kanal skulle leda ut vattenmassorna från kraftstationen till en plats strax uppströms det tempererade utomhusbadet Flammabadet i Knäred. Kärnkraften kom dock emellan och planerna lades på hyllan.

Fotnot: Sydkraft, numera Eon Sverige, ingår sedan maj 2001 i den tyska Eon-koncernen.

Källor:

Sydkraft, ett kraftföretags utveckling under femtio år, Alf Åberg
Sydkraft - samhälle, Oscar Bjurling
Nationalencyklopedin
Muntliga berättelser