Du är här: Start / Om kommunen / Kommunfakta / Kommuntidningar

Nytt nummer av Laholmaren

Den 19 och 20 april skickades Laholms kommuns egna tidning Laholmaren ut till alla hushåll i kommunen. Läs innehållet direkt här på sidan eller i tidningsformat.

 

 

 

Laholms kommun fortsätter att växa

Laholms kommun har nått visionen om 25 000 invånare och kommunen fortsätter att växa både när det gäller antal invånare och antal företag. Vad beror den starka tillväxten på och hur ser framtiden ut? Peter Andreasson, kommunchef och Elisabet Babic (M), kommunstyrelsens ordförande, talar om Laholm idag och imorgon.

  

Bild vänster: Peter Andreasson, kommunchef.
Bild höger: Elisabet Babic (M), kommunstyrelsens ordförande.

Laholms kommun har ett strategiskt läge mellan Göteborg och Köpenhamn och närhet till både Helsingborg och Halmstad. Det finns en god infrastruktur med bra järnvägsförbindelser och E6 och väg 24 som viktiga pulsådror genom kommunen.

”Det är en stor del av attraktionskraften med Laholms kommun. Dessutom lockar en attraktiv arbetsmarknad och en fantastisk miljö med både hav, slätt och skog. Och allt det toppar vi med den lilla harmoniska kulturstaden Laholm”, säger Peter Andreasson som en förklaring till den snabba tillväxten.

Tillväxten är glädjande men ställer också krav på kommunen. Om den statistik som tagits fram håller vad den lovar kommer invånarantalet vara runt 27 000 år 2030. Då krävs det att kommunen är rustad med fler förskolor, fler grundskolor, fler bostäder, utökad äldreomsorg och ytterligare etableringsklar mark för företag som knackar på dörren.

Det är varje kommuns önskan att växa, så Peter kallar det gärna för positiv växtvärk. ”Vi arbetar med att ta fram ett tillväxtprogram som inkluderar alla dessa områden och som kommer att hjälpa oss att planera smart för framtiden och för ytterligare tillväxt”, säger han.

Att bo i Laholm

Kommunen vill ha möjlighet att erbjuda både hyresrätter, bostadsrätter, radhus och villor i ett och samma område. Helt enkelt boendeformer som passar för alla. Allarp i Skummeslövsstrand, Östra Nyby i Laholm, Haga i anslutning till Skottorp och Mellbystrand är alla områden som kommer att bestå av blandad bebyggelse. Det skapar levande områden där människor kan känna sig hemma oavsett hur gammal man är eller vilken boendeform man har valt.

När det gäller skolor slår den nya Glänningeskolan upp sina portar under 2019. Det löser en del av den trångboddhet som Laholms kommun har idag. När Glänningeskolan är klar för att ta emot elever omvandlas två mindre skolor till förskolor.

”Det kommer inte att lösa allt, men vi är en bit på väg. Det tillväxtprogram som kommunen håller på att ta fram kommer hjälpa oss att fatta rätt beslut när det gäller vilka satsningar som ska prioriteras framöver”, säger Elisabet Babic.

Stort lokalt engagemang

Det lokala engagemanget i kommunen är stort. Invånardialogen mellan kommun, tätorternas alla byalag och kommuninvånarna är en nödvändighet för att politikerna ska kunna göra ett bra arbete, menar Elisabet.

”Vi ska inte erbjuda något som de som bor i kommunen inte frågar efter. Det är en självklarhet”, säger hon.

Elisabet vill gärna lyfta den frivilliga resursgruppen som finns i kommunen. En stor grupp av frivilliga som finns på plats som medmänniskor vid olyckor eller annan kris för att stötta andra i en svår stund.

”Det stora lokala engagemanget och omtanken om varandra visar på kraften som finns hos alla som bor här. Med det som utgångspunkt är det vår uppgift som politiker att skapa rätt förutsättningar för att vi som kommun ska vara fortsatt konkurrenskraftiga”, säger Elisabet.

 

 

Ännu tryggare i Laholms kommun

Invånarna i Laholms kommun känner sig tryggare och tryggare för varje år som går. Det visar de årliga trygghetsundersökningarna som genomförts sedan 2015 och som utmynnar i ett gemensamt medborgarlöfte från polisen och kommunen varje år.

  

Bild vänster: Stadsparken i Laholm.
Bild höger: ”Vi ska bli mer synliga och se till att alkoholdrickande på platser där det råder alkoholförbud stävjas", säger Kristian Nilsson och Karin Martini.

Sedan 2015 genomförs en trygghetsundersökning i Laholms kommun varje år. Resultatet omvandlas sedan till ett medborgarlöfte. Det var i samband med en ny styrmodell för polisverksamheten som detta initiativ kom upp på nationell nivå. Något som polisen och Laholms kommun därefter tagit vidare och utvecklat. Karin Martini är utredare inom trygghet och säkerhet i Laholms kommun, och ser bara positivt på samarbetet.

"Fördelen i en liten kommun är att man når rätt personer direkt. Samverkan fungerar riktigt bra här”, säger Karin.

Första året som medborgardialogen genomfördes fick de cirka 300 svarande, något som tredubblats till 2017. Under den tiden har Laholms kommun även gått emot den nationella trenden i trygghetsundersökningarna. Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning NTU har folk nationellt sett upplevt sig mer otrygga medan invånarna i Laholms kommun uppgett att de känner sig tryggare i jämförelse mot förgående år. Kristian Nilsson är kommunpolis i Laholm och är nöjd med utvecklingen. 

”Majoriteten känner sig trygga i sitt boende och i området de bor i. De känner sig även ganska så trygga i Laholm. Det tar vi som ett kvitto på att vi arbetar på rätt sätt, och att det vi gör faktiskt har en påverkan”, säger Kristian. Rent konkret arbetar polisen och Laholms kommun med att bli mer synlig, bland annat genom att genomföra hastighetskontroller och trygghetsvandringar. På en trygghetsvandring går de en vandring tillsammans med de boende i området och ser över belysning, buskage och annat som kan påverka den upplevda tryggheten i ett område.

”Ett bra exempel är belysningen i Stadsparken som var på 15 watt innan, vilket man kan kalla för en mysbeslysning, och vi fick in klagomål på att den var för mörk. När vi gjorde en trygghetsvandring hade stadsträdgårdsmästare Charlotte Fajersson med sig en dimmer, så att vi kunde åtgärda belysningen direkt”, säger Kristian.

Att polisen och kommunen ska samarbeta är egentligen inte givet, då det från början är en del av polisens uppdrag. Att kommunen valt att dela ansvaret med polisen innebär att vägen från problem till lösning blir mycket kortare, något som både Kristian och Karin tycker är viktigt. När enkäten har sammanställts kan de direkt berätta för de som är involverade på kommunen vilken förändring som efterfrågas och ta fram en handlingsplan. 

”Vi har inte själva mandat att göra förändringarna, men vi kan informera de som kan så att vi snabbare kan komma till ett beslut”, säger Kristian och Karin. 

Något som har visat sig vara något missvisande i enkätresultatet är att områden som flest upplever som otrygga, mest ses som otrygga av de invånare som aldrig befinner sig där. Därför har man bland annat gjort en minienkät bland boende i ett område som ofta utpekats som otryggt, och fick då resultatet att de boende själva känner sig trygga där. 

”Det var många som svarade på den stora enkäten som aldrig varit i området som utpekades som otryggt. De har fått den bilden från bland annat media. I och med minienkäten har vi kunnat slå hål på den bilden”, säger Kristian.

 

 

Friskt vatten är ingen självklarhet

2017 var året då svenskarna blev medvetna om att det dricksvatten vi tar för givet faktiskt kan bli en bristvara även här i Skandinavien. När bevattningsförbudet kom blev det ett uppvaknande för många. Påfyllnaden av grundvattenmagasinen där kommunen hämtar sitt dricksvatten var mycket mindre än normalt under 2015 och 2016.

”Under förra vintern hoppades vi på mer nederbörd än vi fick. Beslutet om bevattningsförbudet var en sammanvägning mellan att vi väntade så länge som möjligt på påfyllnad, samtidigt som vi ville gå ut så tidigt som möjligt till invånarna”, säger Mattias Leijon, förvaltningschef på Laholmsbuktens VA.

Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång och vårt viktigaste livsmedel. Människan kan klara sig utan det mesta, men aldrig utan vatten. Det är därför livsviktigt att vi skyddar denna resurs – nu och för framtiden. Vattenskyddsområden finns för att skydda de vattenresurser som används för framställning av kommunens dricksvatten. På det viset säkras tillgången till bra dricksvatten. De som bor i vattenskyddsområden har ett extra ansvar att se till att vattnet håller sig rent, genom att inte tvätta bilen på garageuppfarten, inte använda bekämpningsmedel eller byta olja så att spill kan hamna i grundvattnet.

”Bara för att man häver bevattningsförbudet så är det inte fritt fram att slösa. Från och med nu har vi ett livslångt ansvar att inte slösa med dricksvatten. En förändring krävs i vårt beteende kring vatten nu och för all framtid”, säger Patrik Eriksson, miljöchef på Laholms kommun. 

Även Mattias Leijon påtalar hur viktigt det är att ha vattnet på agendan för framtiden. 

”Vi jobbar med att långsiktigt skapa trygghet i vattenförsörjningen, det ska inte vara säsongstillgång på vatten. I grunden värdesätter vi vatten annorlunda nu än för tio år sedan. Vi vet att det är mycket som kan påverka tillgången och vi vet hur viktigt det är att vi skyddar vårt vatten. Genom att vara vattensmarta värnar vi vårt värdefulla dricksvatten och bidrar till ett hållbart utnyttjande av våra gemensamma resurser”, avslutar Mattias.

Samla regnvatten till trädgårdsbevattning

Genom smarta och enkla åtgärder i vardagen kan vi alla bidra på ett värdefullt sätt:

  • Diska och tvätta med full maskin och välj eco-program.

  • Diska inte under rinnande vatten.

  • Stäng av kranen när du borstar tänderna.

  • Ta korta duschar och stäng av vattnet i duschen medan du tvålar in dig.

  • Samla regnvatten till trädgårdsbevattning.

  • Ställ en kanna vatten i kylskåpet, istället för att varje gång spola länge i kranen för att få kallt vatten. 

  • Samla upp vatten i duschen i väntan på varmvatten och återanvänd till att exempelvis rengöring i hemmet, spola toaletten och tvätta trädgårdsmöbler.

  • Fyll din pool eller badtunna med regnvatten.

 

 

Tuffa stormar påverkar stränderna

Antalet stormar som drabbat den halländska kusten under de senaste åren har varit tuffa för strandlinjen. På vissa platser har erosionen varit så omfattande som en meter per år. Som väl är finns det bot. Konsultföretaget Sweco har tagit fram ett åtgärdspaket för att minska framtida stormskador på Laholms kustremsa.

Bild: Tuffa stormar på Kattegatt.

Under hösten 2017 publicerade konsultföretaget en rapport om erosionen på stränderna i Mellbystrand och Skummeslövsstrand. En rapport som beställts av Laholms kommun för att dels kartlägga nuläget och dels ge förslag till en långsiktig handlingsplan, som ska ligga till grund för framtida beslut.

Samverkan viktig

Enligt Erland Björkman, planeringschef på Laholms kommun, blir första steget i handlingsplanen att samverka med grannkommunerna.

”Vi ska träffa företrädare för Båstads och Halmstads kommun och med dem ta fram ett förslag till gemensamma mätmetoder och mätningar kring sandflykt. För det är viktigt att säkerställa att de åtgärder som vi gemensamt planerar för är de rätta”, säger han.

Först och främst undersöker man hur sanden rör sig, i vattnet och på land.

”Vi tittar på vad vi kan göra på kort sikt, hur vi kan förbereda oss inför stormar och skydda de värden vi har idag”, fortsätter Erland, och nämner att om stormarna uteblir några år kommer dynerna att återställa sig själva relativt väl.

Minskad bilkörning

Bilkörning på stranden är en del av ”kulturen” för många som sommartid kommer till Mellbystrand och Skummeslövsstrand. Konsulterna är väl medvetna om detta, men understryker ändå i sin rapport att biltrafiken bör minska.

”Ja, den bör begränsas, det håller jag med om. Men det är inte rimligt att grönytor tas i anspråk för parkering med påföljd att bilden av kustområdet förändras. Dessutom är det viktigt att tillgodose allas möjlighet att ta sig till stranden. Så möjligheten att ta sig dit med bil ska även fortsättningsvis tillgodoses. Men trafiken och parkeringen på stranden måste organiseras på ett bättre sätt för att stärka och skydda strandmiljön”, säger Erland.

I rapporten rekommenderas även att Laholms kommun minskar antalet nedfarter till stranden, då dessa i nuläget leder in vatten i dynlandskapet vid kraftiga stormar och därmed orsakar än mer skada i det känsliga området.

Med tanke på att intrång i dynlandskapet kan få stora konsekvenser, understryker Erland Björkman att grundlig utredning ska göras inför det planerade hotellbygget vid Birger Pers väg/Norra Strandvägen i Mellbystrand.

”Vi vill ha utrett fastighetens eventuella påverkan på stranderosionen och platsens naturvärden”, säger Erland.

 

 

Källsortering ger stora miljövinster

Under senhösten 2018 får kommunens sophantering ny skepnad. Utökad och fastighetsnära källsortering blir då verklighet för kommunens medborgare och det är  något som har efterfrågats av många sedan länge. 

Bild: ”Vi vill på ett konkret sätt visa hur viktigt det är att sortera sina hushållssopor”, säger Eva Aronsson avfallsingenjör på Laholms kommun.

Med dagens gröna kärl går tyvärr många förpackningar och tidningar till förbränning i stället för till återvinning. Men med de nya flerfackskärlen blir det lättare att göra rätt där man även kommer kunna källsortera matavfallet.

”Det är väldigt positivt att vi snart kommer igång med fastighetsnära källsortering i Laholms kommun. Att kunna sortera sitt matavfall till exempel innebär att avfallet går till produktion av biogas istället för att gå direkt till förbränning”, säger Eva Aronsson som är avfallsingenjör på Laholms kommun.

Innan kärlen införs i höst kommer planeringskontoret att besöka ett antal orter för att informera och svara på frågor om den nya sophanteringen. Tillsammans med renhållningsarbetare och sopbilar kommer man demonstrera och informera om hur den nya sophanteringen fungerar.

”En informationskampanj har pågått sedan våren 2017, och nu vill vi på ett mer konkret sätt informera om vikten av att sortera sitt avfall och hur hanteringen går till. Att källsortera och göra det på rätt sätt bidrar till stora miljövinster”, säger hon.

Ny omlastningsstation

Kommunen ligger i startgroparna för att under kommande sommar sätta igång bygget av en omlastningsstation. Ett logistiskt center för sophantering där sopbilarnas olika fack töms i stora containrar som sedan transporteras vidare till respektive behandlingsanläggning. Ett sätt att effektivisera logistiken och minimera transporterna för att ytterligare spara på vår miljö.

Tips

Det är svårt att hitta annat än positiva fördelar med källsortering, men om man ändå ska försöka kan en del uppleva att det är ont om plats på tomten för de två sopkärlen.

”Man kan dela kärl med en eller två grannar för att lösa eventuella utrymmesproblem. Det kan vara bra att känna till”, säger hon.

Andra tips och råd kan man hitta på kommunens hemsida och där kan man också ställa frågor direkt till kommunen. Dessutom kommer det i god tid information i brevlådan om när sopkärlen byts.

Inbjudan till besöksturné

Från den 12 maj till den 7 september kommer planeringskontoret att besöka orter runt om i kommunen för att visa upp de nya flerfackskärlen och svara på frågor från kommuninvånarna. En sopbil från Ohlssons kommer finnas på plats för att demonstrera hur tömningen går till och barnen får provsitta förarsätet. Utöver att sortera rätt finns det massor du kan göra för att bidra till en bättre miljö. Ett exempel är att inte köpa plastkassar när du handlar. Därför kommer vi dela ut rejäla shoppingbagar i klimatsmart material när vi kommer på besök.

Du träffar kommunen på följande platser och tider:

  • 12 maj, kl. 10-12 Bygdegården i Mästocka
  • 12 maj, kl 13.30-15.30 Konsum i Knäred
  • 6 juni, Nationaldagen i Laholms stadspark
  • 16 juni, kl 10-15 Mellby center i Mellbystrand
  • 14 juli, kl 10-12 ICA i Hishult
  • 14 juli, kl 13.30-15.30 ICA i Skummeslövstrand
  • 7 sep Våxtorps marknad

Läs mer på www.laholm.se/kallsortering

 

 

En digitaliserad framtid

Inför höstterminen 2018 kommer alla elever från årskurs 4 ges tillgång till en egen dator. Satsningen är en följd av ett ökat fokus på digitalisering i skolans läroplan och rådande samhällsutveckling.

Matthew Enakeyarhe är IKT-utvecklare (information, kommunikation, teknik) inom barn- och ungdom i Laholms kommun, och han ser positivt på utvecklingen.

”Med egna datorer kan barnen jobba mer flexibelt, och utföra sina skoluppgifter utifrån läroplanen om ökad digitalisering i skolan. Dessutom tränar de sina digitala kompetenser både kortsiktigt och långsiktigt vilket är mycket viktigt”, säger han.

Genom att eleverna får tillgång till egen dator från skolan får alla samma förutsättningar till utveckling och slipper begränsas av de ekonomiska förutsättningarna i hemmet. På så sätt kan måluppfyllelsen öka, och alla elever förbereds bättre inför den framtid de har att vänta. Digitaliseringen spelar en viktig roll för individ- och samhällsutvecklingen, och ställer stora krav på att utbildningen når upp till den nivå som krävs för att möta framtidens behov.

Regeringens nationella digitaliseringsstrategi för skolväsendet pekar på behovet av att skapa en likvärdig infrastruktur för användning av digitala verktyg, och ett ökat behov av digital kompetens hos barn och elever. Med detta som grund har skolans läroplan reviderats för att kunna leva upp till kraven. Det innebär bland annat fler digitala verktyg, förbättrad infrastruktur och ytterligare kompetensutveckling av lärarna i kommunen. Målet med den nationella digitaliseringen är att barnen ska få ökad förståelse för dess påverkan på samhället, och kunna förhålla sig till denna på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt.

 

 

Lovskola

Från och med 2018 är kommunen, som huvudman för grundskolan, skyldig att anordna lovskola för elever i årskurs 8 och 9. Lovskolan vänder sig till elever som riskerar att inte nå kunskapskraven för betyget E i ett eller flera ämnen och som därmed riskerar att inte bli behöriga till gymnasieskolan. I år anordnade Laholms kommun lovskola under sportlovet och i sommar är det lovskola de två första veckorna på sommarlovet (vecka 25-26).

 

 

Obligatorisk förskola

Riksdagen har beslutat att förskoleklassen ska bli obligatorisk från och med höstterminen 2018. Det innebär att barn som är bosatta i Sverige har skolplikt från höstterminen det år de fyller sex år. Skolplikt i sin tur innebär en rättighet till utbildning men även att eleven har närvaroplikt.

 

 

Tillbaka till den värld han trivs bäst i

Richard Mortenlind är sedan årsskiftet ny utbildningschef för barn och ungdom i Laholms kommun. Richard, som är lärare i grunden, har förutom sina år i yrket även varit chef för barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad. Dessutom har han hunnit med ett mellanspel på två år i Hyresgästföreningen – en intresseorganisation där han arbetade som regionchef för norra Skåne.

Bild: ”Vi ska lägga grunden för en ännu bättre grundskola”, säger Richard Mortenlind utbildningschef.

”Som mångårig föreningsmänniska lockade uppdraget i en intresseorganisation. Jag ville prova på att jobba med ledarskap utanför den kommunala världen”, säger Richard.

Men det visade sig att han hade svårt att klippa banden till skol- och kommunvärlden och nu är han tillbaka i den värld som han trivs allra bäst i.

”Jag saknade helt enkelt mångfalden i samhällsfrågorna och den närhet man har till samhällets mitt. Lite kort sammanfattat var det den stora anledningen till att jag tackade ja till jobbet som utbildningschef för barn och ungdom i Laholms kommun”, säger han.

Han tycker att det är inspirerande att få arbeta i en kommun som har en så positivtillväxt som Laholm, samtidigt som det blir tydligt att kraven på kommunen ökar.

”Tillväxten ställer högre krav på det mesta i samhället, inte minst på skolorna. Utmaningarna vid tillväxt spänner över alla områden – från skolor till äldrevård, och de måste vi se till att lösa. I princip vill alla kommuner växa så i grunden är det positivt att så många väljer att flytta just till vår kommun”, säger han.

Richard vill hitta vägar till att förbättra skolresultaten i kommunen. De är på intet sätt dåliga idag, men de kan bli bättre. Det menar Richard vars ambition är att så många elever som möjligt når målen för grundskolan.

”Vi ska lägga grunden för en ännu bättre grundskola genom våra förskolor. Även fritids har en nyckelroll med sin verksamhet som skapar trygghet för både barn och föräldrar. Det är viktigt att vi fortsätter att utveckla verksamheterna inom både förskola, skola och fritidsverksamhet så att vi når ännu bättre resultat framåt”, säger han.

 

 

Paradigmskifte för kommunikationen

Satsningen på fiber och digitalisering i Laholms kommun har gått i rekordfart de senaste åren. Innan 2018 är över ska alla ha tillgång till det nya fibernätet.

Bild: Över 100 mil fiber håller på att grävas ner på landsbygden.

”Alla har fått samma möjlighet att ansluta sig, oavsett om du bor i tätorten eller på landsbygden. Det är demokratiskt viktigt att alla har fått den här chansen”, säger Ove Bengtsson som är IT-chef på Laholms kommun.

Utvecklingen mot ett digitaliserat samhälle går i högt tempo. För ett fåtal år sedan kunde vi inte ens föreställa oss de tjänster som finns tillgängliga idag, påpekar han. ”Vi är bara i början av denna snabba utveckling. Hur framtidens tjänster kommer att se ut är det nog ingen som riktigt vet”, säger han.

Hundra mil fibrer

Satsningen på ett heltäckande fibernät inleddes för tre-fyra år sedan och fibernätet är nu installerat i alla kommunens 14 tätorter. Nu ligger fokus på landsbygden, där det är över 100 mil fiber som håller på att grävas ner.

”Många har engagerat sig i frågan, det är uppemot 3 000 personer som har deltagit på våra informationsmöten. Vi har uppmanat alla att ansluta sig, sen är det upp till var och en att ta beslut. Det är en bra investering att ansluta sig nu, digitaliseringen kräver höga hastigheter och det får man bara genom fibernätet”, säger han.

I dagens digitala samhälle finns det mycket som gör det enklare att få ordning på livspusslet. De e-tjänster Laholms kommun erbjuder utökas konstant. Exempelvis finns det redan nu digitala vägar att kommunicera med förskola och skola, söka bygglov, låna böcker, söka jobb eller boka idrottsanläggningar online.

”Alla tjänster ska ge ett mervärde för invånarna och de ska kunna få information om vad som händer, oavsett tid på dygnet”, säger Ove.

Se mer vilka e-tjänster du kan utnyttja på www.laholm.se/om-kommunen/e-tjanster-ny-sida

 

 

Den värdefulla invånardialogen

Allt startade med en allmän önskan om att höja attraktiviteten och trivseln i kommunens tätorter. Möten där diskussioner om hur man skulle gå tillväga hölls mellan de som bodde på de olika orterna och kommunen. Engagemanget var högt redan från start och sakta men säkert växte planen fram. Man kallade det för framtidsplan och året var 2003.

Bild ovan: Roland Davidsson i Knäreds samhällsförening diskuterar med planeringschef Erland Björkman bron över Krokån.

 

Bild vänster: Invigning av bron över Krokån i Knäred.
Bild höger: Byalaget i Ränneslöv tillsammans med stadsträdgårdsmästare Charlotte Fajerson har iordningställt en naturstig utmed Smedjeån.

Det var upptakten till det som idag är en mycket väl fungerande invånardialog. En dialog som är en förutsättning för att landsbygden och tätorterna inom kommungränserna ska utvecklas i den riktning vi önskar.

”Det finns ett stort lokalt engagemang i varje by och det är vi oerhört glada för. Ortsborna vet ju bäst vad som behöver åtgärdas – inte vi på kommunen. Därför är det så viktigt med den lokala förankringen så att vi från kommunens sida inte satsar på något som få eller ingen efterfrågar”, säger Elisabet Babic (M) som är kommunstyrelsens ordförande.

Mycket av invånardialogen sker genom de olika byalagen som spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen. Byalagen och kommunledningen träffas med jämna mellanrum i olika typer av forum. För att ytterligare främja samarbetet mellan invånare, byalag och kommun inrättas en ny tjänst som landsbygdsutvecklare under våren 2018.

Tätortspeng

Varje år får en av tätorterna ett extra tillskott i kassan genom den så kallade tätortspengen. Det är kommunens sätt att skapa extra utrymme för något som behöver åtgärdas på orten. Det kan handla om belysning på en motionsslinga, uppfräschning av ett grönområde eller något helt annat.

”Det är upp till invånarna på orten att komma överens om vad pengen ska användas till. Det finns en plan att förhålla sig till så att alla vet exakt när tätortspengen är aktuell för just deras ort. Även här spelar byalagen en viktig roll då de samordnar bybornas önskemål och landar i ett gemensamt beslut om vad som ska prioriteras”, säger Linda Svederberg som är översiktsplanerare på Laholms kommun.

En lokal naturvårdssatsning

Ett projekt som har genomförts under de senaste åren, och är värt att lyftas fram, är ett LONA-projekt (Lokal naturvårdssatsning) som har genomförts i Ränneslöv. Byalaget har varit fantastiskt engagerad i arbetet med att skapa en naturstig längs med Smedjeån strax söder om Ränneslöv. Spänger och stättor har byggts och nya staket har satts upp för att göra det möjligt att gå nära vattnet utan att behöva gå genom kohagarna. Förutom tätortspengen från kommunen har även länsstyrelsen bidragit med medel.

Dessa tätortsprojekt fortsätter att rulla på och förhoppningen är att det höga engagemang som finns bland de boende ska hålla i sig så att kommunens tätorter fortsätter sin positiva utveckling. Målet är att år 2021 ska samtliga tätorter i kommunen ha varit involverade i ett tätortsprojekt.

 

 

Företagen lockas av tillgång till mark, snabba beslut och ett fantastiskt läge

Peter M Larsson är nytillträdd näringslivschef på Laholms kommun. Peters uppdrag är att leda, utveckla och hålla samman kommunens näringslivsarbete, där kommunens goda företagsklimat är en prioriterad del.

 

Bild vänster: Innan Peter M Larsson började sitt arbete på Laholms kommun arbetade han som vd/näringslivschef för Tillväxt Lidköping AB från 2012. Peter har sina rötter i försvarsmakten och har haft ledande befattningar inom både företag, stiftelser och skola.
Bild höger: Nya Nyby industriområde växer fram.

”Med ena foten i Öresundsregionen och den andra i det expansiva Halland ligger vi väl till för alla typer av företagande. Det perfekta läget kombinerat med ett bra företagsklimat där vi har nära till beslut, en stor förståelse för företagandet och gott om mark att etablera sig på, gör att vi har fantastiska förutsättningar.”, säger Peter.

Laholms kommun räknas som en av Sveriges mest företagsvänliga kommuner – det visar resultaten från bland annat Svenskt Näringslivs och Sveriges kommuner och landstings undersökningar år efter år. Med 7,5 miljoner potentiella kunder inom 30 mils radie och ett fantastiskt skyltläge längs E6:an är det inte så svårt att förstå.

Halland har generellt sett en bra infrastruktur och goda kommunikationer när det gäller både vägar och järnväg samt tillgång till närliggande hamn och flygplats. För Laholms kommun betyder närheten till E6:an och väg 24 mycket. Företagen ser stora fördelar med att kunna marknadsföra sig vid högtrafikerade vägar där tusentals fordon passerar varje dag.

Budskapet till alla företagare

”Byggklar mark i bästa läget”. Det är budskapet till alla företagare. Just tillgången på mark och det strategiska läget anser Peter vara kommunens styrka. Tillsammans med snabba beslut lockar det många företag att etablera sig i Laholm.

”Alla nyetableringar hamnar inte i storstäderna, långt därifrån. Företag som exempelvis arbetar med lager, logistik och handel har kundernas krav på snabba leveranser att förhålla sig till. Då krävs det en fungerande logistik som storstäderna, med sina oftast stora trafikproblem, inte kan erbjuda”, säger Peter.

På Laholms kommun fortsätter man att arbeta proaktivt för att möta behovet av mark för nya företagsetableringar och för företag som behöver ytterligare plats att växa på. Nyby, Ängstorp, Mellby Park, Mellbystrand och Allarp är alla delar av den satsning som görs inom kommunen och drygt 40 företag har visat intresse om en framtid i Laholms kommun. Det skapar arbetstillfällen och öppnar bland annat upp för instegsjobb för ungdomar. Det kommer att ha stor effekt på sysselsättningen i kommunen, menar Peter.

 

 

Nya Nyby lockar företag till Laholm

Nyby industriområde växer söderut och utökas med ytterligare 205 000 kvm (nära nog 30 fotbollsplaner) etableringsklar mark. Det nya området kallas med logisk självklarhet för Nya Nyby industriområde. Här har tidigare jordbruksmark iordningställts till industrimark i syfte att locka fler företag till kommunen.

Bild: Det nya industriområdet ligger söder om och i direkt anslutning till Nyby industriområde.

På området är det tillåtet med industri, kontor och handelsetableringar och just nu jobbas det hårt med att bygga ut infrastrukturen. Till sommaren är det tänkt att man ska kunna köra in på det nya området.

”Arbetet pågår för fullt och intresset från olika företag är stort. Elent AB, Glänninge Återvinning AB och Byggsystem Direkt är tre företag som redan har reserverat mark i området”, säger Mikael Lennung som är mark- och exploateringsstrateg på Laholms kommun.

Snabb tillgång till mark viktigt

På kommunen arbetas det proaktivt för att få företagandet i kommunen att fortsätta växa. Dels genom att se till att de företag som redan finns i kommunen får plats att växa på, dels genom att skapa gynnsamma förutsättningar för nyetableringar. Den snabba tillgången till mark kan vara den skillnad som gör att företag väljer att etablera sig just i Laholms kommun och inte någon annanstans.

”Det finns förberedd mark för företag att etablera sig på redan idag, och genom Nya Nyby får vi tillgång till ytterligare. Tillgången till mark gör att företag snabbare kan komma igång med sin verksamhet. Det är en viktig tillväxtfaktor för en kommun med ambitioner”, säger Mikael Lennung.

 

 

På cykel genom kommunen

I Laholm har du aldrig långt till naturen. Och väljer du att se kommunen från cykelsadeln kommer du snart få större möjligheter än någonsin. Laholms kommun har inlett en satsning för att bli en självklar cykeldestination för besökare från hela världen. Initiativet att öka cykelturismen i kommunen skapar möjligheter för såväl näringslivet som landsbygdsutvecklingen. Fler ska kunna använda cykeln för rekreation och motion och på så sätt få uppleva kommunens underbara natur på två hjul.

Bild: Det finns något för alla, både landsvägscyklisten, cykelturisten och den som väljer mountainbike. Nellie Larsson, projektledare kultur och utveckling.

Initiativet att utveckla Laholms kommun som cykeldestination började med ett medborgarförslag från 2015. Kultur- och utvecklingsnämnden bedömde att rätt förutsättningar fanns i kommunen och nu är arbetet med att expandera cykelturismen i full gång.

Det finns ett växande intresse för cykling både i Sverige och internationellt, något Tillväxtverket konstaterat i en ny rapport. Att just näringslivet kan gynnas beskrivs i utredningen:

”Om företagen inser potentialen och vågar satsa kan cykelturism på̊ lite sikt bidra med nya intäkter, arbetstillfällen ”året-runt” och en utveckling av landsbygden på̊ ett hållbart sätt.”

Både flackt och brant

I Laholms kommuns satsning ingår mountainbike, landsvägscykling och rekreationscykling. För Nellie Larsson som projektleder initiativet känns satsningen självklar.

”Det finns jättefina förutsättningar för cykling och vi kan verkligen möta förväntningarna från de som älskar att cykla. Det finns något för alla; landsvägscyklisten, cykelturisten och den som väljer mountainbike. Vi har såväl de flackare delarna i inlandet som Hallandsås med sina backar, vilket är en enorm tillgång”, säger hon.

Nellie är själv en van cyklist, då hon bytte fotbollsskorna mot en mountainbike i vuxen ålder och idag tävlar i elitklassen i maratondistans.

”Numera reser vi Sverige runt för att träna och tävla och det har också blivit några tävlingar utomlands. Det är ett speciellt liv, men vi tycker att det är så himla roligt, både jag och övriga familjen”, säger hon.

Mountainbike är en sport som växer explosionsartat. I till exempel Våxtorp, Knäred och längs kusten finns det fina naturområden som lämpar sig för mountainbikecykling men det saknas välskyltade leder. Därför har kommunen inlett dialog med näringslivet för att tillsammans se vilka möjligheter som finns att utveckla markerade cykelleder i området. Inom kommunen finns också ett rikt nätverk av asfalterade vägar och grusvägar som lämpar sig väl för både rekreations- och motionscyklister. Cyklister som kommer från Kattegattleden ska smidigt kunna ta sig inåt landet via nya leder, och på så sätt ges chansen att upptäcka Laholms kommun på ett helt nytt sätt.

Exempel på etablerad cykelverksamhet som finns i dag:

• Vallåsen Bike Park
• Hawkhills biketrial
• Laholmscyklistens etapplopp Motions 6-dagars
• Cykla med Korpen
• Den nationella cykelleden Kattegattleden, mellan Göteborg och Helsingborg, passerar genom Laholm, vilket innebär att många cyklister hittar hit.

Kattegattsleden – årets cykelled 2018

På årets cykel- och vandringsmässa “Fiets en Wandelbeurs” i Nederländerna, blev Kattegattleden utsedd till ”Årets cykelled 2018”. Kattegattleden – som passerar Skummeslövsstrand och Mellbystrand – är 39,5 mil lång och sträcker sig mellan Helsingborg och Göteborg. Leden är Sveriges första nationella cykelled. Kattegattleden är en satsning som ska utveckla cykelturismen och besöksnäringen längs leden. I Laholms kommun arbetar vi med att maximera effekten av Kattegattleden, bland annat genom att:
• Skapa lokala leder som lockar cyklisterna in i kommunen.
• Uppmuntra till en ännu mer cykelvänlig besöksnäring.
• Medverka i utveckling och marknadsföring av leden.

Läs mer om cykling i Laholms kommun på www.visitlaholm.se

 

 

Att börja prata är ett första viktigt steg

Alla barn får lära sig att man ska ringa 112 om det börjar brinna hemma. På samma sätt måste barn som växer upp i miljöer med psykisk ohälsa eller missbruksproblem få veta att det finns hjälp att få och vart de ska vända sig för att få den hjälpen.

 

Bild höger: ”Vi måste våga ventilera psykisk ohälsa”. Ingrid Gustavsson, enhetschef socialkontoret.

Ingrid Gustavsson är enhetschef för barn och unga i Laholms kommun, och är mycket engagerad i det kommunala projektet ”Börja prata”. Ett projekt som ska hjälpa barn som lever i familjer som drabbats av psykisk ohälsa.

”Vi måste våga ventilera psykisk ohälsa, och visa att det inte är något konstigt. Många känner någon som har varit deprimerad eller befinner sig i en utmattningsdepression. Barnen måste få veta att det är ganska vanligt och vi kan hjälpa barnen genom att avdramatisera så att de kan ställa de frågor de behöver få svar på”, säger hon.

Barnen tar på sig skulden

Barn som inte får hjälp riskerar att ta på sig skulden för att föräldrar eller anhöriga mår dåligt, något som Laholms kommun vill motverka. Parkskolan i Laholm har varit med i pilotprojektet ”Börja prata” och involverade vuxna har fått utbildning i ämnet. Personal från socialtjänsten har därefter haft lektioner med eleverna där de visat film och pratat med barnen om vad psykisk ohälsa innebär.

Projektet tog sin början när Ingrid kom i kontakt med två unga kvinnor som växt upp i familjer med psykisk ohälsa och som saknade stöd från vuxenvärlden under sin uppväxttid. De båda kvinnorna hade i samverkan med Film i Väst producerat en film om ämnet. En film som Laholms kommun nu använder i sitt förebyggande arbete på skolorna.

”Vi vill öka kunskapen och medvetenheten om psykisk ohälsa och prata mer om detta på skolorna. Målet är inte att öka anmälningarna till socialtjänsten utan att ge barnen de verktyg som de behöver för att kunna prata om sina problem och tillsammans med stödfunktioner i kommunen hitta vägar att lösa dem. De ska veta att de inte är ensamma”, avslutar Ingrid.

Ett STARKT projekt

I vår startar ett projekt på elevens val på Lagaholmsskolan för tjejer i årskurs 8. Projektet heter ”Stark” och står för Stresshantering genom reflektion och kunskap. Under våren berörs olika teman som exempelvis stress, självkänsla, relationer och avslappning. Projektidén kommer från fritidsledaren Emma Vinterstjärna som har arbetat fram materialet. Hon samarbetar med Ungdomsteamet från Familjeenheten i Laholm.

 

 

Med plats för alla

En spännande blandning av människor i alla åldrar – unga studenter, barnfamiljer och äldre, men också en mix av olika behov. Bostadsområden med blandad bebyggelse som lockar människor i olika faser i livet och där kommunal service samsas med restauranger och affärer som passar de flesta. Det är något som Laholms kommun eftersträvar.

Bild: Christel Sundberg, socialchef.

Socialnämnden är bara en av många aktörer i kommunens samhällsplanering, men en mycket viktig sådan. Med stort fokus på tillgänglighet, trygghet, inkludering och generationsöverskridande planering medverkar kommunen till att skapa bostadsområden med plats för alla.

”Vi bidrar med kompetens om vilka specifika behov som exempelvis funktionsnedsatta och äldre har så att vi skapar områden där alla kan känna sig hemma, oavsett ålder och behov”, säger Christel Sundberg, socialchef Laholms kommun.

Ett tillgängligt boende

Att vi själva till stor del kan välja var vi ska bosätta oss ser vi som en självklarhet. Samma frihet bör gälla när man känner att det är dags för ett mer tillgängligt boende. Det kan handla om ett större badrum, ett boende utan trösklar eller tillgång till hiss.

För den som har behov av ett mer tillgängligt boende finns i dag ett antal servicelägenheter förutsatt att en så kallad biståndsbedömning har gjorts och beviljats av socialtjänsten. Inom socialnämnden pågår ett arbete med att tillgängliggöra dessa servicelägenheter genom den allmänna bostadskön, där pensionären själv bestämmer när det är dags att ställa sig i kö.

Ett samlat grepp

Idag saknas det äldreboenden längs kommunens kustremsa, där många äldre bor idag. Människor vill ha möjlighet att bo kvar i närområdet även när de har behov av ett mer anpassat boende. Det är dessutom brist på bostäder och korttidsplatser i Laholm, så även här behöver man se över situationen. Kommunen genomför därför en grundlig genomlysning av hur det ser ut i kommunen idag innan man planerar för framtiden. Var vill människor bo, hur utvecklas de olika orterna, hur ser åldersfördelningen ut?

”Vi måste ta ett samlat grepp om behovet – idag och imorgon. Med det kartlagt kan vi fatta rätt beslut om vilka satsningar som behöver göras inför framtiden”, säger Christel.

 

 

Psykisk hälsa barn och unga

Laholms kommun arbetar ständigt för att förbättra hälsan för barn och unga. En viktig del av detta arbete är nätverket Föräldrar Emellan som finns till för föräldrar som vill utveckla sitt föräldraskap.

Bild: ABC föräldrargrupp.

Nätverket Föräldrar Emellan har funnits i Laholms kommun sedan 2014 och vänder sig till föräldrar med barn i åldern 0-19 år. Genom nätverket erbjuds kostnadsfria föreläsningar och föräldragrupper där man kan få stöd och råd i sin föräldraroll. Det behöver inte vara ett specifikt problem som gör att man söker sig till aktiviteterna, utan alla som vill reflektera över sin föräldraroll är välkomna. Här får föräldrarna lära mer om varför relationen mellan barn och föräldrar är så viktig. Forskning visar till exempel att en bra relation mellan barn och föräldrar bidrar till en bättre hälsa för barnet.

”Det är att lätt känna sig ensam i sin föräldraroll. Här kan man utbyta erfarenheter med andra föräldrar och med utbildade ledare som känner till de senaste forskningsresultaten”, säger Linda Erlandsson som är föräldrasamordnare på Laholms kommun.

Läs mer om Föräldrar Emellan på www.laholm.se/foraldraremellan

 

 

Funktionshinderlotsen - den snabba och enkla kontaktvägen

Att snabbt kunna få råd, stöd och hjälp med de problem som funktionshindrade möts av kan vara skillnaden mellan en fungerande och en icke-fungerande vardag. Den enkla kontaktvägen för den som är funktionshindrad och för deras anhöriga är det som kännetecknar Funktionshinderlotsen.

Laholms kommun startade Funktionshinderlotsen i slutet på 2017. Insikten som många upplevde, att det var svårt att hitta bland de olika verksamheterna och förstå den information som fanns, skapade grunden för lotsen som är en kostnadsfri kommunal service. Genom den får man snabbt svar på sina frågor och blir guidad till rätt verksamhet.

Barbro Jönsson på preventionsenheten har varit med att starta lotsen och välkomnar kontakt från både funktionshindrade och anhöriga som kan behöva hjälp. Hon säger att det är många som söker sig till lotsen för att få någon att prata med, någon som lyssnar och hjälper till att bena upp problem. För det är alltid den enskilde själv som söker kontakt med lotsen.

”Det är enkelt att kontakta oss och alla frågor är lika välkomna. Vi vill nå ut med stöd och råd och kunna hjälpa till med de problem som man stöter på i sin vardag”, säger hon.

Lotsen har tystnadsplikt och samtalen dokumenteras inte. Däremot för man statistik över antal kontakter samt innehållet i dem för att få en överblick över de behov som finns bland de som har någon typ av funktionshinder. Lotsen fattar inte heller några beslut utan är endast en vägledande funktion i kommunen.

”Vi ska ge råd och tips och informera om olika kontaktvägar. Vi vill förebygga att saker och ting blir krångliga och svåra i onödan. Vi vill göra skillnad för den enskilde individen”, säger Barbro.

Lotsen svarar på frågor om:

• Olika myndigheter/verksamheters ansvarsområden
• Olika brukarorganisationer
• Råd, stöd och hjälp på vägen
• Social service
• Tillgänglighet
• Boende
Öppetider: tisdagar kl.16-18 och torsdagar kl. 10-12
Tel: 0430-266 88
E-post: funktionshinderlots@laholm.se
Postadress: Funktionshinderlots, Laholms kommun, 312 80 Laholm

 

 

Missbruk och beroendevård i Laholms kommun

Samarbete mellan psykiatrin och halländska kommuner har gjort att personer med missbruksproblem har bättre möjligheter att få hjälp med sitt beroende. Detta är ett resultat av den regionala utvecklingen och den gemensamma vårdkedjan man byggt upp.

I dag finns en avdelning inom psykiatrin på sjukhuset i Varberg, som efter remiss tar emot personer som behöver läggas in på en slutenvårdsavdelning. Det är ett samarbete mellan psykiatrin och alla Hallands kommuner som gjort avdelningen möjlig och från ett fåtal platser vid starten 2016 finns det i dag tolv platser. Peter Simerholt är kvalitetsutvecklare i Laholms kommun och var med och byggde upp den gemensamma vårdkedjan. ”Klienter från Laholm som är i stort behov av att läggas in för sitt missbruk och beroende ska via remiss få möjlighet komma till avdelning 24 för stabilisering och påbörja behandling, säger Peter.

Efter behandling på den slutna avdelningen ska klienten fångas upp och erbjudas stöd av en lokal behandlare på hemorten. Här kommer också Södra Hallands Beroendeteam in i bilden som har funnits sedan våren 2017 och som är ett resultat av samarbete mellan psykiatrins beroendemottagning och de kommunala behandlingsenheterna i Laholm, Hylte och Halmstad. På beroendeteamet arbetar sjukvårdspersonal inom psykiatri och närsjukvård tillsammans med en brukarrepresentant från det regionala brukarrådet. Att brukarrådet är inblandat är väldigt viktigt påpekar Peter, då de bevakar vårdkedjan utifrån brukarperspektivet. Teamets uppdrag är att koordinera insatser, konsultera personal, utreda och behandla vuxna med beroendeproblematik.

”Alla träffas varje tisdag och en gång i månaden har man handledning där de brukare med mest komplex problematik tas upp i teamarbetet. Därefter bryts arbetet ner till lokal nivå så att de från Laholm tas om hand av våra behandlare på den lokala behandlingsenheten Humlan", avslutar Peter.

Brukarrevision genomförd

Missbruksvården i Laholms kommun har setts över. Sammanställningen, där brukarna själva har fått komma till tals, kan läsas på www.laholm.se/stod-och-omsorg/Missbruk-ochberoende/

 

 

En bra start gynnar alla

För många asylsökande har det varit en lång väntan på besked om uppehållstillstånd, och många väntar fortfarande på svar från Migrationsverket. En väntan som är svår att föreställa sig för oss som är vana vid våra trygga svenska hem.

Bild: Moustafa Abdulghani kom till Sverige från Syrien 2014 och arbetar idag som ansvarig pedagog på Samhällsorienteringen på Campus Laholms  vuxenutbildning.

Mycket har hänt sedan 2015 när den så kallade flyktingkrisen kulminerade i Europa och antalet asylsökande i Sverige nästan fördubblades på ett år. Alla förändringar som har skett inom lagstiftningen fram till i dag har påverkat såväl individer som kommunala verksamheter och samhället i stort. Omställningarna har dessutom skett i hög takt vilket har ställt tuffa krav, inte minst på de nyanlända, att förhålla sig till de förändrade förutsättningarna.

”Vi som kommun har ett ansvar att få människor som kommer till vår kommun att känna sig välkomna och delaktiga redan från dag ett”, säger Anna Maria Mårtensson som är inkluderingsstrateg i Laholms kommun.

En väg in i det svenska samhället

Moustafa Abdulghani kom till Sverige från Syrien 2014. Han är universitetslärare i engelska, men arbetar idag som ansvarig pedagog på Samhällsorienteringen på Campus Laholms vuxenutbildning. Samhällsorienteringen är en lagstadgad utbildning för nyanlända som ska främja etablering i det lokala samhället och arbetslivet. Moustafa berättar att han relativt snabbt fann sig tillrätta i sitt nya hemland Sverige.

”Jag har arbetat med kollegor från olika delar av världen när jag arbetade på universitet i Syrien så för mig var det inte så märkvärdigt”.

Att mångfald gynnar utveckling och innovation är något som många företag tagit till sig och arbetar aktivt med.

”Det är ganska logiskt, när människor med olika perspektiv möts kan vi hitta fler alternativa lösningar, säger Anna-Maria.

Matcha kompetens mot behov

Moustafa är gift och har tre barn – två av dem är födda i Sverige. Han berättar att hela familjen trivs bra i Sverige och i Laholm. Hans fru är tandtekniker och läser just nu svenska för att kunna återuppta sitt yrke.

Att komma i arbete är viktigt både för individen och för Sveriges tillväxt. Något som Anna Maria Mårtensson gärna poängterar.

”Vi har en svensk arbetsmarknad som utvecklas starkt och är i behov av arbetskraft där vi behöver hitta de bästa sätten att skapa en bra kompetensförsörjning på”, säger hon.

Tid att lära

Anna-Maria Mårtensson understryker vikten av olika mötesplatser. Vi behöver skapa utrymme, plats och tid för att kunna reflektera och diskutera kring exempelvis värdegrundsfrågor. Genom att få kännedom om föreningar och andra sociala sammanhang ges också möjlighet att bygga ett rikt socialt nätverk.

När man kommer till ett nytt land behöver man få tid på sig att förstå den nya kulturen. Något som Moustafa bekräftar.

”Man behöver tid för att anpassa sig i samhället, lära sig vad som är okej och inte. Små saker som är självklara för en svensk, men som man behöver lära sig som nyanländ”, säger han.

När Moustafa kom till Sverige, var han med i en ideell förening i Halmstad. Han gav läxstöd till elever på Östergårdsskolan och hjälpte även till med klädsortering på en secondhand-butik i Halmstad. Något han upplevde som en bra start på sitt nya liv.

”Jag är en social människa så när jag kom till Sverige försökte jag göra allt möjligt för att komma in i samhället. Jag var med på språkcaféer och annat som gjorde att jag lärde mig språket och fick en bättre förståelse för hur livet i Sverige fungerar”, säger han.

Moustafa känner stor tacksamhet till såväl kommuninvånarna som till sina kollegor.

”Laholms kommun har gett mig en jättebra start i arbetslivet. Jag vill säga tack till mina kollegor som stöttat mig här på kommunen och framförallt vill jag tacka de underbara laholmarna för allt de gör och ha gjort för oss nyanlända”, säger Moustafa.

 

 

Östra Nyby – Laholms nya stadsdel

Strax söder om riksväg 24 kommer snart en ny stadsdel att växa fram. När den är klar ger den en möjlig befolkningsökning på närmare 700 personer, ett starkt tillskott till Laholms förhållandevis lilla invånarantal på 6 500 personer. Samhällsbyggnadskontoret har tagit fram ett detaljerat planprogram för området med redan genomförda arkeologiska och geotekniska undersökningar. Arbetet med detaljplanen för den norra delen har inletts och fortsätter under 2018 med förhoppningen att området kan börja bebyggas 2020.

Bild: Skiss Östra Nyby

Varierat boende

Inte sedan slutet av 1980-talet har ett så stort område exploaterats i Laholm. Men till skillnad från den då aktuella Trädgårdsstaden får Östra Nyby ett mer varierat boende.

”Med flerbostadshus, friliggande villor, radhus och parhus uppnås såväl generationsboende som social integration i boendet”, säger planarkitekt Cecilia Lindgard.

Uppdraget var också att skapa en stadsdel för en bred målgrupp där plånboken i mindre utsträckning skulle vara avgörande för boendet. Stor vikt har lagts på att ge området mycket sammanhängande naturmark, som knyts ihop av den gamla banvallen. Det finns även ett centralt torg omslutet av byggnader, på upp till fyra våningar där mindre verksamheter kan etablera sig, samt en rejält tilltagen lekplats omgiven av en park. Mitt i området placeras en förskola medan skolgången för F-6 elever blir i den nya Glänningeskolan.

Exploatering i etapper

Området exploateras etappvis med start i norr. Samhällsbyggnadschef Charlotta Hansson uppger att kommunen ganska omgående börjar med läplantering för att ge mer liv åt det i dag platta landskapet.

”Östra Nyby har förutsättningar att bli en mycket attraktiv stadsdel i Laholm med dess varierande boendeformer. Och det blir nära till mycket; två kilometer till centrum, 2,5 kilometer till järnvägsstationen och Campus Laholm med bland annat skolor och Folkhälsocentrum på gångavstånd. Ett framtida boende som säkerligen fäster mångas blickar på Laholm”, säger hon.

 

 

Kreativ samverkan på Campus

I september 2017 invigdes officiellt Campus Laholm, ett projekt som pågått under flera år. Idag är det en mötesplats där utbildning och arbetsliv samverkar på ett helt nytt sätt.

Här finns Folkhälsocentrum, Kulturskolan, Vuxenutbildningen, Arbetsmarknadsenheten, Vägledningscentrum, Osbecksgymnasiet och Näringslivenheten. I samband med att sista etappen blev klar finns här bland annat nya utrymmen för de tekniska yrkesförberedande programmen, ett laboratorium med 3D-teknik och en så kallad Black box avsedd för föreställningar och teaterverksamhet.

”Människor och företag kommer hit för att de vill vara en del av den utveckling som sker i Laholm idag. Här samsas verksamheter inom utbildning och utveckling av förenings- och näringsliv på ett och samma ställe”, säger Ulf Bergström, tillförordnad avdelningschef för utbildning på Campus Laholm.

Att Campus Laholm ska ha en internationell prägel är Ulf tydlig med och ett samhälles förmåga att ta tillvara den kraft som internationellt engagemang bidrar med är nyttig både för ortens verksamheter och invånare.

”Vi jobbar aktivt med att öka det internationella samarbetet. Vi vill starta upp värdskap för andra aktörer inom utbildning och hitta vägar till samverkan som gynnar Laholm”, säger han.

 

 


Bättre rustade inför arbetslivet

Att få en inblick i arbetslivet medan man fortfarande går i skolan ökar förståelsen för hur arbetslivet fungerar. Dessutom ger det insikter som bidrar till tryggare val inför framtiden.

Bild: Badie Zobaide, elev på Teknikprogrammet praktiserade på DIAB.

Laholms kommun har beslutat att alla gymnasieelever ska ha kontakt med arbetslivet under sin gymnasietid, oavsett om man studerar vid ett yrkes- eller högskoleförberedande program.

”Det är viktigt att alla elever får näringslivskontakt på ett eller annat sätt. Möjligheten ska ges oavsett programval, teoretiskt eller praktiskt”, säger Carina Bruzell som är rektor på Osbecksgymnasiet. Hon menar att kontakten med näringslivet bidrar till att eleverna får möjlighet att känna efter om de är inne på rätt spår när det gäller framtida studier eller arbete. Hon pekar även på vikten av att bygga sina kontaktnät inför den dag när man ska ut på arbetsmarknaden.

Handledarna är viktiga inspiratörer

För yrkesprogrammen är minst 15 APL*– veckor obligatoriskt för att man ska uppnå kursmålen och samverkan med berörda branscher är väl uppbyggd sedan lång tid tillbaka. På Osbecksgymnasiet samverkar man i nuläget med cirka 250 arbetsplatser i Laholm och närliggande kommuner, såväl i det privata näringslivet som inom den offentliga sektorn. Mats Franzén arbetar som samordnare för skola och arbetsliv, och är den som hjälper eleverna att etablera kontakt med arbetslivet.

”Vi har nio gymnasieprogram och alla elever ska få näringslivskontakt, oavsett om det handlar om yrkes- eller högskoleförberedande program”, säger han.

Mats är den som skriver utbildningskontrakt, kontrollerar arbetsmiljön, ser till att kompetenta handledare finns på plats och att det är tryggt för eleverna att komma ut på arbetsplatserna.

”Genom sina praktikplatser ska eleverna komma bättre förberedda till sitt kommande yrkesliv, och därför är handledarna viktiga som både kunskapsförmedlare, vägledare och inspiratörer”, säger han.

* APL = arbetsplatsförlagt lärande

 

 


Flytt gynnar utbildningsprogrammen

Nu får fler yrkesförberedande program chansen att leva kvar då vuxna ges möjlighet att fylla upp tomma platser om intresset från ungdomarna tryter.

Det var under våren 2017 som beslutet togs att de yrkesförberedande gymnasieprogrammen skulle flytta från Osbecksgymnasiet till vuxenutbildningen, och under hösten skedde flytten.

Ulf Bergström, tillförordnad avdelningschef med ansvar för utbildning, anser att det är ett steg i rätt riktning.

”Det innebär att vi kan ha kvar programmen även om det tillfälligt svänger i elevantal. Vi har en bredare elevgrupp att utbilda än om vi bara riktar oss till gymnasieelever. Dessutom får näringslivet en starkare partner att rekrytera från vilket gynnar oss alla”, säger han.

De program som omfattas av flytten är:

• El- och energiprogrammet
• Fordons- och transportprogrammet
• Industritekniska programmet
• Vård- och omsorgsprogrammet

 

 

Vi ska bli ännu bättre på företagande

Att Laholms kommun har ett starkt och välmående företagsklimat styrks av alla gånger man plockat hem utmärkelsen ”Bästa företagsklimat i Halland”. För att ytterligare stimulera kommunens tillväxt finns Entreprenörsskolan som Laholms kommun driver tillsammans med NyföretagarCentrum och företagsrådgivaren Coompanion.

Bild: Daniel Nylander och Patrik Rolfsson jobbar vidare med sin affärsidé.

”Utbildningen uppskattas av många. Det är allt från de unga som precis har gått ut gymnasiet och vill starta eget, till dem som har gått i pension och vill förverkliga sin dröm”, säger Anna-Lena Karlsson som är näringslivsutvecklare på kommunen.

Och det är precis så det ska fungera. Det är mellan 160 och 200 nya företag som etablerar sig i kommunen varje år. Entreprenörsskolan fungerar som en samarbetspartner för alla som känner behov av stöd och hjälp under den första tiden.

Från affärsidé till marknadsföring

Patrik Rolfsson är en av många som har fått hjälp av Entreprenörsskolan. När Patrik tillsammans med kollegan Daniel Nylander gjorde slag i saken och startade Fönstercompaniet Syd under sommaren 2017 var stödet från skolan värt mycket. Det var genom Patriks sambo som de fick nys om skolan och både Patrik och Daniel deltog i de seminarier och workshops som erbjöds.

”Vi fick hjälp med allt från affärsidé till marknadsföring. Utbildningen var intensiv och innehöll det mesta av det rent praktiska som man behöver känna till när man startar en verksamhet. Det var skönt att få hjälp och det är härliga människor som jobbar där så man känner verkligen stor trygghet i att de bara finns ett telefonsamtal bort”, säger Patrik.

Tankar om eget

Tveka inte att kontakta Entreprenörsskolan om du är en av dem som går i starta-eget-tankar. Varje höst drar skolan igång en ny entreprenörsutbildning som innehåller sex olika utbildningstillfällen.

Kontaktuppgifter:

Laholms kommun, Näringslivsenheten
Direktnr: 0430-152 50
E-post: anna-lena.karlsson@laholm.se
Besöksadress: Skottegränd 3
Postadress: 312 80 Laholm

 

 


Kulturskolan

Håll utkik efter Kulturskolans katalog i april. Nyheten Digital verkstad (F-3) ger eleverna möjlighet att lekfullt skapa på iPad och dator. Det blir bilder, filmer och podcasts. Parallellt finns Bildverkstaden kvar som vanligt. Digitalt skapande (6-G) är även det en nyhet vilket ger möjlighet att experimentera med foto, digital musik, blogg, grafisk design och mycket mer. Gymnasieelever kan ta med ett eget projekt som utvecklas tillsammans. Ett estetisk gymnasieprogram börjar ta form i ett samarbete mellan Osbecksgymnasiet och Kulturskolan. Inriktningen blir Film/tv, foto och animation. Läs mer i katalogen.

 

 

Snabbare väg till försörjning

Entreprenörsprofilen på Campus Laholms vuxenutbildning är en utveckling av svenska för invandrare (SFI) som Laholms kommun nu genomför. Syftet är att ge verktyg till de nyanlända för att de snabbare ska komma i egen försörjning efter att de genomgått SFI.

Bild: SFI-elever på Entreprenörsprofilen på väg till studiebesök.

”De nyanlända ska få kunskaper om svensk arbetsmarknad och hur det går till att skaffa ett jobb, eller hur man går tillväga för att starta egen verksamhet”, säger Mats Franzén som är samordnare för skola/arbetsliv.

Profilen innehåller en rad aktiviteter som är obligatoriska för alla som går SFI. Företagarskolan på lätt svenska är däremot frivillig.

”Utbildningen är viktig och jag tror att den betyder mycket för dem som går den. Förhoppningsvis kan vi hjälpa många på vägen”, säger Mats.

Profilen är fortsatt under utveckling, men alla SFI-elever ska gå den i syfte att komma i egen försörjning så fort som möjligt.

 

 

Nya arbetstillfällen & närhet till handel

Laholm är en attraktiv ort med ett stort upptagningsområde. Placeringen av det nya handelsområdet Ängstorp är därför inte en slump. Det strategiska läget in till stadens västra infart med närhet till järnvägsstation, bostäder och annan befintlig handelsverksamhet har noga vägts in i beslutet. Arbetet med handelsområdet startade redan 2011 och efter många års planerande blir snart Ängstorp verklighet.

Bild: Idéskiss handelsområdet Ängstorp

”I Laholm vill vi bli fler och bättre för en boende och som besökare. starkare framtid. Här förenas livskvalitet och tillväxt för en hållbar tillväxt.” Det är kommunens mål och vision och etableringen av det nya handelsområdet är ett av stegen på vägen. Satsningen innebär att många får närmare till både affärer och service. Tillsammans med en bra kollektivtrafik bidrar det till att fler kan minska sitt beroende av bil. En hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv, men också för den egna plånboken.

”Handelsetableringen i Ängstorp är en satsning kring järnvägsstationen. Vi vill förtäta området och utnyttja det bättre”, säger Cecilia Lindgard som är planarkitekt på Laholms kommun.

Hon berättar vidare att detaljplanen har varit på samråd och att kommunen nu tittar på inkomna yttranden och ser hur de kommer att påverka planen och vilka ändringar som ska göras av planförslaget. ”Därefter går vi in i nästa skede, granskningen, då vi ännu en gång frågar grannar, myndigheter, föreningar med flera om vad de tycker om planförslaget”, säger hon.

Att bo och arbeta

Ängstorp bidrar också till att fler får möjlighet att inte bara bo, utan även arbeta inom kommungränsen.

”Handelsområdet kommer att generera nya arbetstillfällen, vilket är glädjande. Dessutom kommer Ängstorp ge ett större utbud för kommuninvånarna vilket också kommer gynna de lokala handlarna. Det är viktigt för en kommun som vill växa av egen kraft”, säger Caroline Bengtsson som är handelsutvecklare i Laholms kommun.

Privat exploatör

Carsten Krebs och hans företag CT Development står bakom satsningen på Ängstorp som totalt handlar om en byggnation i tre etapper. Den första etappen blir en handelsyta på cirka 9 000 kvadratmeter fördelad på 100 000 kvm mark, som förutom butiker och parkeringsplatser även innehåller grönytor. CT Development kommer att äga lokalerna och hyra ut till butikskedjor. Och butikskedjorna är intresserade. Ett antal har redan tecknat avtal; Willys, Jysk, Dollarstore samt Jem och Fix.

 

 


En stad full av liv

Laholms stadskärna ska sprudla av liv och rörelse. Fler människor ska vilja vistas här, både oftare och längre. Laholmarna ska vara stolta över sin stad. Det är delar av visionen för Laholms stadskärna 2025.

Bild ovan: Stadsfesten på Laholms torg.

Bilder höger: idéskisser kvarteret Hästen.

Laholm är Hallands äldsta stad. Smala gator, gränder och torg vittnar om stadens ålder och gör den både personlig och charmig. De centrala delarna bär på kulturminnen som berättar mycket om vår historia. Ett kulturarv som vi ska värna om.

Men man kan inte leva enbart på gamla meriter. Därför arbetar kommunen tätt tillsammans med invånare, handlare och fastighetsägare för att skapa en mer attraktiv stadskärna. En levande stad där människor trivs att vara, med unika butiker, mysiga caféer och restauranger som fin inramning.

En stad att bo i

Staden ska vända sig mot vattnet och oavsett om du vill promenera, cykla eller ta bilen ska du enkelt kunna ta dig till Lagan. Ett grönskande område där människor kan promenera, jogga, fiska och umgås i en härlig mix av aktiviteter och lugn och ro. På Stortorget ska man mötas av liv och rörelse och ett utbud av butiker, caféer och torghandel. Men staden ska också vara en plats där människor kan bo.

”Idag har vi brist på centrala bostäder, men genom Klarabäcksområdet, kvarteret Humlan, kvarteret Bocken och kvarteret Hästen kommer Laholms stadskärna att få ett välbehövligt tillskott”, säger Linda Svederberg som är översiktsplanerare på Laholms kommun.

Byggnaderna i kvarteret Hästen kommer dessutom kunna rymma fler butiker och caféer och ge hantverkare en möjlighet att skapa sig en verksamhet mitt i staden. Det ger ytterligare liv åt Laholm.

Mathias Nilsson från Gunnohus äger fastigheter som rymmer både bostäder, kontor och butikslokaler.

”Just nu bygger jag 30 centrala hyresrätter som kommer att vara inflyttningsklara i början av 2019. Jag tror på Laholms utveckling, annars hade jag inte gjort de investeringar jag gör”, säger han.

En annan fastighetsägare som väljer att fortsätta sina satsningar i Laholm är exploatören Staffan Påhlsson, som genom sitt bolag Påhlsson Fastigheter AB, just nu bygger 24 mindre lägenheter i centrum.

”Jag har även ett planerat framtida projekt i kvarteret Hästen med 60 centrala lägenheter samt lokaler för näringslivet att etablera verksamhet i”, säger han.

Laholm ska erbjuda mycket till många

”Laholm är en gemytlig kulturstad och stadskärnan ska vara en självklar mötesplats både för invånare och besökare”, säger Linda.

På sommaren är staden på många sätt turisternas stad. Nästan hälften av sommarens besökare är turister som är här för att upptäcka Laholm. Turister som vi vill ska stanna länge och gärna återvända nästa år igen. Laholm ska erbjuda mycket till många – här ska man trivas både som boende och som besökare.

Vill du veta mer? Läs mer om utvecklingen av Laholms stadskärna.

 

 

Attraktiva Allarp växer så det knakar

Det nya bostadsområdet Allarp i södra Skummeslövsstrand har plats för närmare 1 000 personer. Med närhet till kommunikationer, bad, golf, cykling och andra sporter håller det snabbt på att bli ett av västkustens mest attraktiva områden.

Bild ovan: Idékiss bostadsområdet Allarp i Skummeslöv.

”Skummeslövsstrand med Allarp är en av kommunens största inflyttningsorter. Skälet till det är främst strandnära boende med ett rikt och unikt växt- och fågelliv in på knuten, bra kommunikationer och bra service med ny förskola och snart även vårdcentral”, berättar Erland Björkman som är planeringschef på Laholms kommun.

Kommunen planerar också för ny entré till stranden med informationstavla och en liten utsiktsplats, varifrån dynlandskapets fågelliv kan studeras.

Bra kommunikationer

För boende i Allarp är det nära till kommunikationerna; en tågstation några kilometer från dörren och E6:an några hundra meter bort. Dessutom har man Kattegattleden runt husknuten för dem som vill uppleva kusten från cykelsadeln. Närheten till naturen är nog det som lockat många till området, men även närheten till många större städer är viktig, menar Erland.

”Innan flyttade man dit jobben fanns, nu flyttar man dit livskvaliteten är högst, därför är kommunikationsmöjligheterna i Allarp viktiga”, säger han.

För barnfamiljen finns ännu ett lockbete, en ny förskola som stod klar i augusti 2017 och med plats för 80 barn.

Boende på dina villkor

Området erbjuder blandade boendeformer. Privata bolag bygger radhus och bostadsrätter, kommunens bostadsbolag, Laholmshem, har nyligen byggt 48 fullt utrustade hyreslägenheter och många bygger villor i egen regi. Ett blandat boende som Erland ser många fördelar med.

”När man planerar och bygger ett område med vitt skilda boendeformer blandas åldersgrupper med varandra vilket ger livskvalité för en hållbar utveckling. Blandningen gynnar också samhällsutvecklingen”, avslutar Erland.

 

 

Efterlängtad badbrygga

Badbryggor skapar en ökad tillgänglighet till vattnet för alla – inte minst för de som är funktionshindrade. Nu kan Skummeslövsstrands badortsförenings mångåriga dröm om en badbrygga gå i uppfyllelse, förhoppningsvis är den på plats innan årets slut.

Bild ovan: Målning av badbrygga i Skummeslövsstrand av Nils E Nilsson.

Något som Fredrik Nilsson på Laholms kommun är mycket glad över.

”Vi har länge velat ha en brygga här, och den lokala föreningen har samlat in pengarna. Kommunen har tagit fram en skiss på en 110 meter lång brygga som ska vara handikappanpassad och med en ramp för dem som har svårt att gå”, säger han.

Projektet om en brygga i Skummeslövsstrand tog sin början redan 1995, men det var först 2014 som arbetet tog verklig fart. Då tillsatte Skummeslövsstrands Badortsförening en arbetsgrupp på tio personer för att aktivt samla in namnunderskrifter. Bo Brink är med i Bryggruppen och har bott i området sedan 1969.

”Vi samlade in namnunderskrifter utanför affären, på midsommarfirandet, på julmarknaden, ja överallt där människor samlades. Ett år senare hade vi över 1 000 namnunderskrifter som vi gick till kommunen med”, säger Bo.

Bryggruppen har samlat in nära en halv miljon för bryggplankor med namnskyltar på, och lika mycket i sponsring från företag. Nu är drömmen på väg att bli verklighet, efter många års kämpande.

”Det är helt fantastiskt, hela bygden lever upp. Det är oerhört positivt”, säger Bo.

Bild ovan: Idéskiss på badbrygga och hotelletablering i Mellbystrand.

I Mellbystrand lever drömmen

Men det är inte bara i Skummeslövsstrand som man önskar sig en badbrygga. I Mellbystrandsföreningen har man samma dröm. Ariel Striim är ordförande i föreningen men enligt honom dröjer det ett tag innan en brygga kan finnas på plats i Mellbystrand.

”Det planeras för ett nytt hotell i området och det kommer att byggas precis ovanför den tänkta platsen för badbryggan. Förmodligen kan hotellet vara en del av finansieringen av bryggan, så i avvaktan på mer information har vi tillfälligt pausat projektet. Men drömmen är en badbrygga som kan bära ett kallbadhus längst ut”, säger han.

Inspirerats av Falkenberg

I Skummeslövsstrand har man hämtat inspiration till bryggan från olika platser i södra Sverige, innan man slutligen fastnade för bryggan i Falkenberg.

”Vi har gjort en jämförelse med 17 befintliga bryggor, men modellen vi fastnade för finns i Falkenberg. Likheterna med en öppen bukt mot väst och långgrunt vatten bidrog till beslutet”, avslutar Bo.

 

 

Välkommen till nya Mellbystrand

Det händer mycket spännande i Mellbystrand just nu. Stora förändringar står inför dörren. Målet är att skapa ett Mellbystrand som både besökare och boende kan njuta av året om. Ett helt nytt centrum med både bostäder, verksamheter och service planeras. I planerna ingår även ett kustnära större konferenshotell.

 

Bilder: Idéskisser Mellbystrand centrum.

Ett centrum med torg, lekplatser, boulebanor, restauranger, butiker och servicemöjligheter kommer att samsas med grönområden där människor i alla åldrar kan mötas. Ett ställe där man kan stanna länge och trivas, men också ett naturligt stopp på vägen till stranden. Det handlar om att så många som möjligt ska få njuta av det som Mellbystrand kan erbjuda.

”Vi vill skapa ökad tillgänglighet för fler och göra Mellbystrand till ett självklart utflyktsmål”, säger Cecilia Lindgard som är planarkitekt på Laholms kommun. 

I Mellbystrand har man alltid nära till naturen. Hav och skog lockar och naturreservatet Hökafältet erbjuder fina naturupplevelser. Här finns grillplatser för en måltid med familj och vänner ute i naturen och goda parkeringsmöjligheter för dem som tar bilen.

”Vår ambition är att skapa så bra områden som möjligt för så många som möjligt. Självklart kommer det innebära en del förändringar för de som redan bor här, men det är förändringar som för de flesta är övervägande positiva”, säger Charlotta Hansson som är chef för samhällsbyggnadskontoret.

Bo i Mellbystrand

Att bo i Mellbystrand lockar många, och det nya Mellbystrand kommer att erbjuda olika typer av boenden. I anslutning till centrum kommer det att byggas på höjden med verksamheter i bottenplan och lägenheter med havsutsikt någon eller ett par våningar upp. Här planeras också för småhus som passar för barnfamiljer och nya seniorbostäder när man har behov av en mer tillgänglig bostad.

”Vi behöver komplement till villor och stugor i kustnära områden i kommunen. Idag ligger det enbart villor och stugor här”, säger Cecilia Lindgard.

 

 

Klimatsmarta nya Glänningeskolan

Den nya Glänningeskolan och idrottshallen i Laholm byggs som ett så kallat passivhus på initiativ från Laholms kommun. Det innebär lägre driftskostnader, inte minst för energiförbrukningen, och en minskad miljöpåverkan. Just nu pågår byggnationen för fullt i det natursköna området vid Glänninge sjö. F-6 skolan kommer att kunna ta emot 475 elever och dessutom rymma särskola.

 

Bilder ovan: Idéskisser nya Glänningeskolan.

Bild ovan: Pågående byggnation av nya Glänningeskolan.

Ett passivhus värmer i princip upp sig själv. Det krävs inga pannor eller aggregat med dyr energiförbränning. Allt som alstrar värme i ett hus tas tillvara och används till uppvärmning. Genom ventiler leds överskottsvärmen till en pump där den värmer upp den friska luften som hämtas utifrån. Därefter reglerar pumpen luften jämnt i byggnaden via ventilationen i väggarna.

”Det finns inga nackdelar med passivhus. Byggkvaliteten är hög vilket påverkar livslängden på huset positivt. Även luftkvaliteten är hög och i lokalerna är det svalt på sommaren och varmt på vintern. Att passivhus dessutom har en låg energiförbrukning är bara ytterligare en fördel”, säger Stefan Lundström, VD på Laholmshem.

Då arkitekturen av passivhus ibland får stå tillbaka för att få ett mer energieffektivt resultat, byggs nya Glänningeskolan med fokus på ljusinsläpp. När eleverna kommer in genom huvudentrén ska rummet lysas upp av ljuset i söder.

Vi bygger för tillväxt

Bygget av skolan inleddes under 2017, och är det största bygget i Laholms kommun sedan Stadshuset byggdes för drygt 30 år sedan. Utöver skolbyggnaden med tillagningskök, trä- och textilslöjd och hemkunskapsundervisning för eleverna byggs även en intilliggande idrottshall.

”Vår kommun har en stadig tillväxt och nya bostadsområden planeras för att ge plats åt dem som vill flytta hit. På samma sätt måste vi se till att vi har tillräcklig kapacitet i skolan för att ta emot nya elever. Nya Glänningeskolan blir en av två F6-skolor i staden och är ett välkommet tillskott till kommunen”, säger Fredrik Nilsson som är enhetschef strategi på Laholms kommun.

Höstterminen 2019 beräknas de första eleverna kunna ta plats i klassrummen.

 

 

Äpplet 7 - ny detaljplan för gamla shellmacken

Om du kör in till Laholm från riksväg 24 ser du den gamla Shellmacken som snart kommer att ersättas av flerfamiljshus med plats för både bostäder, butikslokaler och kontor. Men först måste marken saneras efter macken som står där i dag. För att kunna bygga nya bostäder på platsen krävs också att den nya bebyggelsen ligger på tillräckligt avstånd från Ängelholmsvägen som är en huvudväg för tung trafik med farligt gods. Byggnaden måste bland annat skyddas av en mur för att förhindra att läckage av farliga vätskor kan nå bostadshusen.

Planarbetet påbörjades i början på 2016 och är nu i sluttampen av planprocessen. Byggnation kommer sannolikt att påbörjas under 2018.

 

 

Gångbro över Lagan

Mycket är på gång runt området vid Lagan i Laholm. Snart iordningställs husbilsplatser vid Gröningen samtidigt som kommunen jobbar med en förstudie för området med syftet att ”närma” Lagan till centrummiljön.

Ett vanligt önskemål är bredare promenadstråk utmed åkanten för att undvika trängsel med sportfiskarna. Länge har det också pratats om tillgång till den norra åkanten. Laholms laxfiske förde nyligen frågan på tal, och har börjat undersöka möjligheterna att förverkliga denna förbindelse.

”Vår bärande tanke är att Lagan ska bli en del av stadsmiljön. Att staden vänder sig mot Lagan, så som innerstan i Halmstad vänt sig mot Nissan. Vi har ett unikt vattendrag som vi kan göra så mycket mer av. Med promenadstråk, bättre belysning och en gångbro över vattendraget ökar vi tillgängligheten och får fler att dras till denna del av stan”, säger Erland Björkman, planeringschef på Laholms kommun.

 

 

Tågstopp skapar nya möjligheter

Två nya tåghållplatser kan bli aktuella längs Markarydsbanan mellan Halmstad och Hässleholm. Det handlar om nya stationer i Veinge och Knäred och det är politikerna i Laholms kommun som tillsammans med Region Halland och Trafikverket har öppnat upp för en dialog.

Markarydsbanan började trafikeras i slutet på 1800-talet, och har sedan dess varit öppen för både person- och godstrafik mellan Halmstad och Hässleholm. Persontågen slutade stanna i Veinge och Knäred 1976. Sedan Hallandsåsen invigdes har här inte heller passerat persontåg, utan stopp. Pågatågen har sedan 2013 trafikerat från Hässleholm upp till Markaryd.

Nu kan det alltså vara dags för två nya hållplatser längs banan inom kommungränsen och på de berörda orterna är engagemanget högt. ”På kommunen tittar vi på vilka fördelar stationsetableringarna kan innebära för Veinge och Knäred, utöver att de som bor där får tillgång till kommunikation med tåg”, säger Linda Svederberg som är översiktsplanerare på Laholms kommun.

Trafikverket i sin tur utreder var mötesspåret kan ligga, och hur stationsplaceringen i Knäred och Veinge skulle kunna se ut. Under våren 2018 kommer förhandlingar att ske mellan Laholms kommun, Trafikverket och Region Halland för att planera ett eventuellt genomförande och titta på hur kostnaderna skulle kunna fördelas.

”Invånarna är mycket positiva till stationsetableringarna och ser det som en positiv tillväxtfaktor för orterna. Bättre kommunikationsmöjligheter ökar orternas attraktivitet, vilket skulle kunna bidra till att fler väljer att flytta dit”, säger Linda.

 

 

Vi bygger för framtiden

Laholms kommun utökar verksamheten på reningsverket i Ängstorp under 2018. Syftet är att möta befolkningsökningen i kommunen och målet är att göra det på ett sätt som sparar på vår gemensamma miljö.

 

Bild vänster: Michael Carlsson, teknisk koodinator på Laholmsbuktens VA framför pågående byggnation.
Bild höger: Idéskiss reningsverket i Ängstorp.

Reningsverket i Ängstorp kommer att gå från en belastning på 13 000 anslutna personer till cirka 26 000 personer, med en sommarbelastning på 40 000 personer. Den utökade verksamheten beräknas vara klar under våren 2019. En stor del av den ökade belastningen beror på att avloppsvatten från reningsverken i Veinge och Hedhuset i Skummeslövsstrand kommer att behandlas vid Ängstorps reningsverk och anläggning av överföringsledningar pågår parallellt.

Reningsverket i Ängstorp omfattar idag mekanisk, biologisk och kemisk behandling. Den ökade kapaciteten på reningsverket kommer att kräva vissa om- och tillbyggnader. Det rör sig bland annat om en ny intagsdel samt en ombyggnad av det biologiska reningssteget och slambehandlingen.

Michael Carlsson, som är teknisk koordinator på Laholmsbuktens VA, ser positivt på utvecklingen.

”Laholmsbuktens VA bygger för framtiden och säkerställer att vi växer i takt med den förväntade befolkningsökningen i kommunen. Med utbyggnaden når man ett mer effektivt reningsresultat”, säger han.

Som en följd av utbyggnaden kommer utsläppen av renat vatten till Lagan att öka, men den totala effekten av lukt och buller från anläggningen förväntas bli marginell. Bedömningen är att den blir knappt märkbar, enligt Michael.

”Anläggningen kommer att få en mer effektiv behandlingsprocess, så detta är definitivt ett steg i rätt riktning. Vi når en högre driftskontroll och får en bättre uppföljning än tidigare. Man kan räkna med ett antal bra miljövinster i och med denna förändring”, sammanfattar Michael.

 

 

En trygg uppväxt för ett barn

Vill du ge ett barn en trygg uppväxt? I Laholms kommun finns det alltid behov av trygga och stabila familjer som kan öppna sina hem för barn och ungdomar som har behov av en trygg vuxenvärld, både på kort och lång sikt.

 

Det finns många anledningar till att barn behöver bo i familjehem. Gemensamt för dem är att de ofta saknar tillräckligt med stöd från sina föräldrar. För att kunna erbjuda barnen en fungerande vardag och en stabil uppväxt är kommunen beroende av att det finns familjer som kan ta emot och ge dessa barn trygghet.

”Det handlar inte om krångliga barn, vilket ofta är uppfattningen. Det här handlar om anhöriga som har det svårt och om barn som kommer i kläm. Detta är barn som behöver få rätt förutsättningar och samma chans som andra barn” påpekar Ingrid Gustavsson, enhetschef för barn och unga.

Familjer som blir familjehem får utbildning, möjligheter att delta i föreläsningar och handledning av en familjehemssekreterare.

”De som söker kan vara ensamstående eller par i olika åldrar. Vår uppgift är att matcha barn och familjehem på bästa sätt. Vi försöker till exempel undvika att placera barn i familjer där det finns andra barn i exakt samma ålder. Anledningen är att vi vill undvika jämförelser mellan barnen, som kan vara svårt för ett barn som har extra behov av uppmuntran och stöd”, säger Ingrid.

Läs mer om familjehem och anmäl ditt intresse på www.familjehemsverige.se

 

 

Tre snabba frågor på stan

1. Vilket är ditt smultronställe i världen?
2. Vilket är ditt smultronställe i kommunen?
3. Vad ser du mest fram emot i sommar?

Veronica Karlsson
Bokhandelsmedhjälpare, 46 år
Boende i Laholm

1. Jag älskar London. Jag var au-pair där och då förälskade jag mig i staden.
2. Jag älskar att gå längs med Lagan, där är det vackert. Man kommer bort från trafiken och kan hämta mycket energi.
3. Att det ska vara fint väder, så det blir sol och salta dopp.

Catarina Ekman
Sjukpensionär, 48 år
Boende i Skottorp

1. Västindien med alla härliga naturupplevelser och fina vattenfall.
2. Hallandsåsen med sina bokskogar och vitsipporna på våren.
3. Umgås med min son och campa, det älskar vi.

Pia Olofsson
Arbetsgivare, 62 år
Boende i Laholm

1. Grekland. Människorna där är härliga, det är fin natur och maten är jättegod.
2. Mellbystrand med havet, stranden och naturen.
3. Träffa mitt lilla barnbarn.

Lars Thäng
Pensionär, 69 år
Flyttade från Göteborg till Storgatan i Laholm 2000

1. När jag inte fiskar lax i Lagan reser jag gärna till Hitra i Norge för havsfiske efter torsk.
2. Glänninge fotbollsplan eftersom jag älskar fotboll. Håller på LFK och IFK Göteborg.
3. Fint sommarväder med bad i Mellbystrand och hälsa på barnbarnen förstås.

Lotta Agerklint
Resurspedagog, 48 år
Boende i Helsingborg med stuga i Mästocka

1. Solängen i Mästocka där vår stuga är, den har varit i familjen sedan 1961.
2. Flammabadet i Knäred, det är inte sommar utan ett besök där.
3. Att det ska bli en varm sommar.

 

 

Att göra skillnad

Ett genuint intresse av att hjälpa andra, ett sunt förnuft och ett gott ekonomiskt sinnelag. Det är egenskaper som en god man bör ha. En god man kan vara helt avgörande för en annan persons trygghet i tillvaron.

”Som god man gör du en insats för en person som inte har möjlighet att bevaka sina egna intressen och som behöver hjälp med ekonomiska och juridiska frågor”, säger Christina Walldén­Andersson som är handläggare på Överförmyndarkansliet. I ­Laholms kommun finns det stöd att få genom Hallands godmans- och förvaltar­förening som träffas regelbundet. Där får man också möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra.

Christina berättar att det alltid finns behov av fler gode män. ”Många tror kanske att en god man även hjälper till i det dagliga, men en god man är mer av en administratör. Du ska inte gå och handla eller följa med på läkarbesök, utan sköta det rent ekonomiska som ­exempelvis betala räkningar, ansöka om bidrag och annat”, säger Christina.

Om fler anmäler sig som god man skulle det ge ökade möjligheter för Överförmyndaren att få till en bättre matchning mellan den som behöver stöd och den gode mannen. Uppdraget innebär ett visst arvode och kostnadser­sättning, men är även till viss del ett ideellt uppdrag.

Kontakta Överförmyndare i samverkan för ett förbehållslöst möte på Stadshuset i Laholm. Du når det gemensamma överförmyndarkansliet i Laholm, Halmstad och Hylte på 035-13 70 00, måndag-torsdag klockan 8-17, fredag 8-16, eller via e-post: overformyndaren@halmstad.se. Besök även www.laholm.se/stod-och-omsorg/overformymdarenhet

 

 

Sveriges mest samtida operafestival

2018 års upplaga av Halland Opera & Vocal Festival arrangeras vecka 27 i Laholm och Halmstad. Temat är ”People and Creatures”. Med fokus på det nyskrivna, nytänkande och nyskapande sätter Halland Opera & Vocal Festival strålkastarljuset på dagens kreatörer och på aktörer med utpräglad profil. I ett internationellt program presenteras ledande artister och ensembler i kammarkonserter, musikdramatik i mindre format, artistiska performances och utforskande ljudexperiment. Målet är att utgöra en betydande scen för den samtida vokalkonsten samt skapa möten mellan dagens upphovs­personer, scenkonstnärer och publiken. Samtliga konserter kommer att förläggas i Halmstad i år, men festivalen utökas med en så kallad Academy Week, vilket innebär en hel vecka med kurser (2–7 juli) på ­Laholms teater och Campus Laholm. Utbudet kommer rikta sig till såväl amatörer som studenter och kulturutövare verksamma inom det musikdramatiska fältet. Redan nu är det klart att det blir en högskolekurs på 7,5 hp som riktar sig till sångareoch tonsättare. Mer information om aktiviteterna under Academy Week kommer under våren. Se hallandopera.se för mer information!

 

 

Läsupplevelse på biblioteket

Att gå till biblioteket ska vara en upp­levelse, något Laholms stadsbibliotek tagit fasta på. Där finner du boktips för alla åldrar, men även aktiviteter som Lördagskul för alla barn, Biblioteket bjuder, Poetry slam, författarbesök, dansande ballerinor och annat spännande. Biblioteket ska vara en mötesplats att umgås på, att fika med vänner, läsa böcker, släktforska, lyssna på ljudböcker, läsa tidskrifter eller surfa på internet. Här finns också utländska tidskrifter att läsa och en iPad att låna. Läs mer om utbudet, filialbiblioteken och bokbussen på www.laholm.se/bibliotek

 

 

Teckningsmuseet

Vid Hästtorget i centrala Laholm ligger Teckningsmuseet i Laholm, Nordens enda museum för teckningskonst. Museets ambition är att lyfta fram teckningen som konstart och vara ett forum för såväl nya strömningar som historiska återblickar. Här visas utställningar av nordiska och internationella konstnärer, samt verk ur den egna samlingen. Den publika verksamheten bjuder även på workshopar, föredrag, konserter och pedagogisk verksamhet för skolan. I museets butik finns presentartiklar och centralt i huset ligger ett café. På den nedre våningen finns en tecknarateljé med konstnärsmaterial för stora och små. Här kan man skapa fritt, eller efter de instruktioner museets pedagoger tagit fram. Den 20 januari till den 20 maj visas ”Tillstånd” – en utställning med Love Lundell och Johan Björkegren samt verk från museets samling.

 

 

Studentveckan

Studentveckan, som i år äger rum under vecka 23, är ett uppskattat initiativ på Osbecksgymnasiet, och planeras med hjälp av studentkommittén och en projektledare. Det är en stor angelägenhet för kommunen, och ska ske med högtidlighet, vördnad och vara ett minne för livet. Den inleds med klasskampen, en tävling som planeras av elever i åk 1 och 2, och avgör vem som får springa ut först på studentdagen. Studentveckan fortsätter med studentbalen på Strandhotellet i Mellbystrand, där eleverna får gå på röda matten inför stor publik. Dukning och servering står eleverna i årskurs 1 och 2 på hotell- och turismprogrammet för. Studentdagen avslutar veckan med studentmarsch till kyrkan och betygsutdelning (i skolan) innan det är dags för utspring. Allt avslutas med fordonskortege på studentflak genom Laholms centrum.

 

 

Olle och Lottens grillade lax med potatissallad och dillsås

För 4 personer

  • 4 bitar laxfilé à 150 g
  • 1 msk olivolja
  • salt, peppar

Färskpotatissallad

  • 800 g kokt färskpotatis
  • 200 g sockerärtor
  • 1 knippe vårlök
  • 1 msk olivolja
  • 100 g mangoldskott eller annan sallad
  • salt, peppar

Dillsås

  • 2 dl créme fraiche, gärna lätt
  • 3 msk finhackad dill
  • 1 msk grov senap

Gör så här:

  1. Pensla laxen med olja. Stek eller grilla laxbitarna. Krydda med salt och peppar.
  2. Skär potatisen i skivor. Strimla sockerärterna. Ansa och skiva löken.
  3. Fräs potatis, sockerärter och lök hastigt i oljan några minuter tills det är genomvarmt. Ta från värmen och vänd ner salt och peppar.
  4. Rör samman crème fraiche, dill och senap. Servera laxen med den varma salladen och en klick dillsås.

 

 

Medborgarservice – din väg in i kommunen

Medborgarservice finns i Stadshuset i Laholm. Till oss är du välkommen för att enkelt få snabb service och information i kommunala frågor. Du får även hjälp med övrig samhällsinformation, och har du allmänna frågor så vägleder vi dig vidare.

Bild: Allmänhetens vägledare. Medborgarservice ligger i Stadshusets foajé. Hit är du välkommen för att få information om allehanda kommunala spörsmål.

Här får du hjälp med mycket

Med hela kommunens serviceutbud samlat på ett enda ställe får du snabbt svar på dina frågor samt hjälp med olika blanketter och ansökningar. Du behöver inte boka tid, det är bara att komma in. Brev, telefon och e-post är andra vägar att få kontakt. Vår verksamhet är främst inriktad på kommunala frågor, men du kan även få information, blanketter och broschyrer som rör andra delar av det offentliga Sverige.

Välkommen till Medborgarservice

Medborgarservice, Stadshuset 312 80 Laholm
Telefon: 0430-150 00
E-post: medborgarservice@laholm.se

 

 

Texter: Mecs reklambyrå

Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Lars Ingemarson
Sidan uppdaterad den 18 april 2018

Kontakt

Medborgarservice

Medborgarservice
Växel: 0430-150 00
Humlegången 6
312 80 Laholm

Medborgarservice öppettider:

  • Måndag-onsdag klockan 07.45-17.00
  • Torsdag klockan 07.45-17.30
  • Fredag klockan 07.45-17.00

 

Laholms kommuns telefonväxel öppnar klockan 08.00

Utgåvor