Du är här: Start / Stöd & omsorg / Barn, unga och familj / Barn som far illa

Barn som far illa

Om du är orolig för att ett barn eller en ungdom far illa

För att skydda barn och ungdomar i Sverige har det lagstiftats om anmälningsplikt vad gäller barn och ungdomar som kan misstänkas fara illa och där socialnämnden kan behöva ingripa till den unges skydd. Anmälningsplikt vad gäller barn och ungdomar regleras i Socialtjänstlagen 14 kap 1 §. Det är skillnad på allmänhetens och tjänstemäns anmälningsplikt.

Alla barn och ungdomar har samma rättigheter och lika värde. Alla barn och ungdomar har rätt till en trygg och säker miljö och ska skyddas mot alla former av utnyttjande, övergrepp, kränkningar och diskriminering.

Du måste inte ha konstaterat att barnet far illa. Det räcker med att du misstänker att så är fallet. Socialtjänsten har utredningsansvaret. Är du tveksam till om du ska göra en anmälan kan du kontakta och rådfråga om hur du ska göra utan att nämna vem det gäller.

Om du känner akut oro för något barn eller ungdom kan du kontakta mottagningsgruppen på socialkontoret för att diskutera din oro och/eller göra en anmälan. Vid akut oro kan anmälan göras muntligt för att sedan kompletteras skriftligt.

Handlar din oro om misstanke om att något barn eller ungdom utsätts för våld eller andra övergrepp eller att barnet den unge bevittnar våld eller andra övergrepp inom familjen bör du kontakta mottagningsgruppen omgående.

Allmänhetens anmälningsplikt

Var och en som i sitt vardagliga liv kommer i kontakt med barn och ungdomar, bör anmäla misstanke om barn som far illa till socialtjänsten.

Tjänstemäns anmälningsskyldighet

Du som yrkesmässigt arbetar med barn och ungdomar och i din yrkesverksamhet kommer i kontakt med barn och ungdomar är skyldig att anmäla misstanke om att barn far illa till socialnämnden. Exempel på verksamhet: socialtjänst, förskola, skola, fritidsförvaltning, hälso- och sjukvård, tandvård.

Vare sig verksamheten är offentlig eller privat tjänst omfattas den av skyldigheten att anmäla och lämna uppgifter till socialnämnden till skydd för barn och ungdomar.

Du kan be om återkoppling. Detta innebär att du får veta om utredning inleds eller inte. Utifrån rådande sekretess kan annan information endast lämnas med vårdnadshavares samtycke.

Vill du vara anonym?

Du kan välja att vara anonym när du gör en orosanmälan. Om du däremot i ditt yrke arbetar med barn och unga kan du enligt lag inte vara anonym.

Om du vill vara anonym så har du rätt till detta och socialtjänsten måste ändå ta din anmälan på allvar. Vill du vara anonym är det viktigt att du inte talar om ditt namn eftersom att huvudregeln är att den som anmälan gäller och dess vårdnadshavare har rätt att få veta vem anmälaren är.

Om socialsekreteraren känner till vem du är ska socialsekreteraren ta reda på om det innebär fara för dig att bli röjd. Om socialtjänsten beslutar att inte röja ditt namn kan detta överklagas till förvaltningsrätten.

Hur gör jag en orosanmälan?

Det finns inga regler för hur en orosanmälan ska göras eller se ut. En anmälan kan vara muntlig eller skriftlig. På kommunens hemsida finns en förtryckt blankett som heter, Anmälan om oro för barn och unga till socialtjänsten, 14 kap 1 § SoL. Blankettens rubriker är framtagna som hjälp till dig som gör anmälan.

Viktigt att tänka på när du gör en skriftlig anmälan är att det tydligt framgår vem anmälan gäller och en beskrivning av oron samt när den uppkom. Namn och kontaktuppgifter till vårdnadshavare och om det finns behov av tolk är viktiga uppgifter för socialtjänstens fortsatta arbete. Om socialsekreteraren eventuellt behöver ställa några kompletterande frågor är det bra om namn och kontaktuppgifter till dig som anmälare framgår i anmälan. Är du anonym kan du själv föreslå en tid när du ringer till mottagningsgruppen.

Vad händer efter att jag har gjort en orosanmälan?

Samma dag som vi tar emot din orosanmälan gör socialsekreteraren en skyddsbedömning för att se om barnet/den unge är i behov av omedelbart skydd eller inte. Beroende på uppgifternas karaktär avgörs det om utredning ska inledas samma dag. Socialsekreterare har annars fjorton dagar på sig att besluta om utredning ska inledas eller inte. Under denna tiden kallas familjen till möte på socialkontoret, s.k. förhandsbedömning. Om det bedöms lämpligt bjuds även du som är orolig in till detta möte.

En utredning pågår fyra månader. Därefter fattas beslut om eventuella insatser. Insatser kan även beviljas under utredningstiden om det finns behov. Viktigt att tänka på är att göra en ny orosanmälan om det tillkommer nya uppgifter sedan anmälan gjordes även om det pågår utredning.

Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Malin Carlsson
Sidan uppdaterad den 20 mars 2019

Kontakt

Mottagningsgruppen

Socialkontoret
Växel: 0430-150 00
Direkt: 0430-265 59
Fax: 0430-711 41

Mottagningen har telefontid: måndag-fredag 08.30-12.00 övrig dagtid måndag-fredag hänvisas akuta ärende till kommunens växel, 0430-150 00
eller receptionen på Socialkontoret 0430-265 68.

SoS Alarm

Socialjour i Halland
Direkt: 112

Är det utanför våra öppettider, ring 112 SoS alarm och be att bli kontaktad av socialjouren. Socialjouren kan kontaktas vardagar efter klockan 17:00 samt på helger. Dag före röd dag samt dag före julafton, midsommarafton och nyårsafton nås socialjouren från klockan 15:00 gäller även så kallade klämdagar.

Dokument