JavaScript är avstängt! För att laholm.se ska fungera korrekt behöver er webbläsare stödja JavaScript.
Du är här: Start / Stöd och omsorg / Barn, unga och familj / Familjehem / Information till dig som är barn i familjehem

Information med anledning av coronavirus och covid-19

Här samlar vi allt publicerat material om hur coronaviruset påverkar Laholms kommuns verksamheter, till exempel förskola, skola, gymnasiet, vård och omsorg. Här finns också länkar till myndigheter. 

For all information published on the page, the "translate" function can be used (see top right). للحصول على كافة المعلومات المنشورة على الصفحة، يمكن استخدام وظيفة "الترجمة" (انظر أعلى اليمين).

Länk till sidan

Information till dig som är barn i familjehem

Du har, precis som alla andra barn och ungdomar rätt att må bra och känna dig trygg, även om du inte kan bo tillsammans med dina föräldrar. Har du frågor och funderingar, om stort som smått, så kan alltid vända dig till din socialsekreterare. Din socialsekreterare finns där för att hjälpa och stötta dig så att det blir så bra som möjligt för dig där du bor just nu.

Om något inte fungerar i ditt boende och du kanske känner att ingen lyssnar på dig, så kan du också kontakta Inspektionen för vård och omsorg (IVO), som är den myndighet som har tillsyn över socialtjänsten. IVO har upprättat en barntelefon dit du kan ringa, telefon 020-120 06 06. Det är helt gratis och syns inte på telefonräkningen. Du kan även maila till dem på beratta@ivo.se.
Mer information om bland annat dina rättigheter när du är placerad i familjehem, HVB-hem och särskilt ungdomshem, hittar du på IVO´s hemsida.

På Barnombudsmannens hemsida kan du läsa mer om vilka dina rättigheter är enligt barnkonventionen.

Varför bo i familjehem?

Alla barn har rätt till ett tryggt hem och det är dina föräldrar som har ansvar för att se till att du har det. Men det finns vuxna (föräldrar) som av olika anledningar inte klarar av att ta hand om sina barn på ett bra sätt. Det kan också vara så att du själv gör saker som inte är bra för dig.

Det finns flera anledningar till att du kan behöva flytta från din familj. Om dina föräldrar är sjuka, om dina föräldrar dör, mår dåligt eller missbrukar alkohol eller droger, om du blir slagen eller utsatt för sexuella övergrepp. Det kan också vara så att du själv är sjuk, att du skadar dig själv, använder alkohol eller droger, har problem med skolk eller brottslighet till exempel.

Socialtjänsten ansvarar för att alla som bor i kommunen får det stöd och skydd de behöver. Om det finns en allvarlig risk för att din hälsa eller utveckling skadas, om dina problem fortsätter kan det ibland vara bäst för dig att bo någon annanstans. Det kallas för att bli placerad. Gemensamt för alla barn som bor i familjehem är att socialtjänsten kommit fram till att de inte kan bo kvar hemma. Oftast sker detta i samråd och med samtycke från dig och din familj och då kallas det för en frivillig placering och att man är placerad enligt SoL, socialtjänstlagen. Det kan också vara så att socialtjänsten kommit fram till att det bästa för dig är att bo i ett familjehem, men du och dina föräldrar inte samtycker till det. Då kan en placering enligt LVU, lagen om vård av unga bli aktuell.

Vad är ett familjehem?

Familjehem är den vanligaste lösningen om ett barn inte kan bo kvar hemma hos sina föräldrar.

Ett familjehem är ett hem hos en annan familj, med en eller flera vuxna med eller utan barn. Att bo i familjehem är att bo som en familjemedlem i en annan familj. Familjehemmet ska ta hand om dig, ge dig den vård och omsorg du har rätt till och har behov av. Ett familjehem ska bland annat hjälpa dig med skolan, se till att du får gå till läkaren och tandläkaren när du behöver det, stötta dig i din relation och kontakt med dina föräldrar, syskon och andra viktiga personer. Familjehemmet ska respektera dig och dina värderingar, till exempel din religion.

Det är Socialtjänsten som ska se till att du kommer till ett familjehem där du kan känna dig trygg och säker. De ska ta hänsyn till vad som är bäst för dig.

Familjehem kan kallas olika saker beroende på vilka som bor där:

  • Släktinghem - här bor du, precis som det låter, tillsammans med dina släktingar. Kanske hemma hos mormor och morfar, ett storasyskon eller fasters familj.
  • Nätverkshem - här bor du tillsammans med människor du känner sedan tidigare, kanske i en kompis familj eller hemma hos vänner till dina föräldrar.
  • Familjehem - om du inte känner dem du ska bo hos eller om de inte är släkt med dig kallas det för familjehem.

Hur går det till?

Det kan börja med att någon hör av sig till socialtjänsten för att han eller hon är orolig för hur du mår eller hur du har det hemma och gör en orosanmälan. Till exempel din lärare, polisen eller en granne. Ibland är det föräldrarna själva som hör av sig till socialtjänsten för att de behöver hjälp. Det kan också vara någon som hör av sig till socialtjänsten anonymt, alltså utan att berätta vem det är.

Du kan också höra av dig till socialtjänsten om du inte tycker att du har det bra eller funderar på hur det är hemma i din familj.

Innan frågan om ett familjehem kan bli aktuellt prövas nästan alltid flera andra sätt att hjälpa dig och din familj. Alla familjer är olika och ibland räcker det inte med exempelvis kontaktperson eller familjebehandling för att du ska få det så bra som du har rätt till.

Du kan själv föreslå för din socialsekreterare om det är någon särskild familj du skulle vilja bo i. Socialtjänsten ska lyssna på dig och på varför du vill bo där, men kan ändå föreslå att du flyttar till en annan familj.

Info om hur placering kan gå till. Socialtjänsten utreder, föreslår ett lämpligt hem. Ibland sker ett gemensamt besök.

Kontakt med mamma, pappa, syskon, vänner och andra viktiga

När du bor i familjehem är det socialtjänsten, ibland tillsammans med dig och dina föräldrar som bestämmer hur kontakten mellan dig, dina föräldrar och andra ska se ut. Detta kallas för umgänge. Det vanligaste är att du och dina föräldrar träffas regelbundet, det kan också vara telefonsamtal, via internet och andra sociala medier.

Det kan också finnas olika skäl till att socialtjänsten inte anser att barn och föräldrar ska någon kontakt under en kortare eller längre tid.

Ibland kan det vara så att du vill träffa din förälder mer än det går. Det kan bero på att din förälder inte mår tillräckligt bra för att kunna träffa dig. Det kan också vara så att du inte vill eller orkar träffa dina föräldrar.

Det ser väldigt olika ut hur mycket barn och unga kan träffa sina föräldrar, syskon, familj och vänner. Din socialsekreterare kan svara på vad som gäller för just dig.

Flytta hem

Tiden ett barn bor i familjehem är olika lång, vissa kan bo där en vecka, andra får bo där tills de blir vuxna. Socialtjänstens försöker alltid jobba för att barn och unga ska kunna flytta hem till sina föräldrar. Men ibland går inte det.

Vad händer när jag blir myndig

Du kan fortfarande bo kvar i ditt familjehem och få hjälp och stöd från socialtjänsten när du har fyllt arton. Du kan få hjälp med var du ska bo, få stöd för att hitta något som känns meningsfullt att göra på dagarna – plugga eller jobba, få lära dig att ta ett vuxenansvar. För som 18-åring blir du myndig och ses som vuxen. Då är det du själv som har ansvar för att be om hjälp om du behöver det. När du är 18 år är det du som bestämmer om dina föräldrar ska få veta något om din kontakt med socialtjänsten.

Om det inte fungerar i familjehemmet, Om du inte är nöjd

Du kan berätta för din socialsekreterare om det känns jobbigt eller om det är så att du inte är nöjd med din socialsekreterare kan du vända dig till enhetschefen eller avdelningschefen

Du kan också kontakta Inspektionen för vård och omsorg (IVO) på deras barntelefon, dit du kan ringa, telefon 020-120 06 06. Det är helt gratis och syns inte på telefonräkningen. Du kan även maila till dem på beratta@ivo.se

Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Malin Carlsson
Sidan uppdaterad den 9 mars 2020