Du är här: Start / Uppleva & göra / Besöksmål / Knäredsområdet
Den interaktiva kartan fungerar inte utan Javascript

Knäredsområdet

Det har bullrat med besked i Knäred. Ofärdens åskor har dragit fram genom socknen, och en gång störtade en nybyggd helgedom samman på själva invigningsdagen. Trots krig och kyrkfall är det ett försoningens budskap som gjort orten känd: freden 1613.

1. Mästocka ljunghed

Höglandsboskap på Mestocka ljunghed

För 100-150 år sedan var Hallands inland inte skogklätt. Milsvida ljunghedar bredde ut sig, där det nu finns produktiv skog. I Mästocka, som ligger i Veinge socken, kan man se exempel på en sådan böljande hed, vilken hålls i hävd genom att brännas och betas. På håll ser djuren ut som urtidsoxar, men det är skotsk höglandsboskap som håller markerna öppna. Hallands landskapsblomma, hårginst, blommar här rikligt i juni-juli.

2. Linbasta

Bastan i Mästocka är ett minne från den tid då linet var en viktig produkt i bondesamhället. Folk i bygden odlade själva sitt spånadslin, och efter rötningen lades det för torkning i den gemensamma bastan. Veinge hembygdsförening vårdar anläggningen.

3. Flammafallet

Vackra vattenfall verkar attrahera alla. Men det är inte fallhöjden utan den säregna trappstegsformen som imponerar beträffande ett populärt utflyktsmål i Krokån. Skummande kastar sig det gyllenbruna vattnet i Flammafallet utför i meterhöga avsatser. Under besöket vid Egernahults försöksgård kan du också passa på att bli skogligt utbildad. Skogsvårdsstyrelsen har satt upp stora skyltar med värdefull information.

4. Bollaltebygget

1926 var Harald Nilsson, sedermera museichef i Landskrona, ute på etnografiska strövtåg i knäredsbygden. Han stannade i andakt inför den 1700-talsgård i Bollaltebygget, som nästan tio år senare köptes av Södra Hallands hembygdsförening och 1980 förklarades som byggnadsminne. För att återge manbyggnaden dess ursprungliga utseende flyttades en högstuga från grannbyn Jonsnahult och passades in mellan härbrena. Med på köpet följde åtskilliga bohagsting samt de vackra allmogebonader, som sommartid sitter uppe för att visa hur en festklädd stuga tog sig ut. Den fyrlängade kulturminnesgården erbjuder en fascinerande miljö, fylld av minnen och röster.

5. Fornåkrar vid Uddared

En vacker vy över en fornåker belägen utanför Uddared

På båda sidor om väg 117 vid Uddared är de öppna markerna randiga. Små låga stenrader delade upp de forntida åkrarna i avlånga, gröna stycken. Detta är ett av Hallands bäst bevarade områden med rester av fornåkrar. Någon gång för över tusen år sedan delade järnåldersfolket in sin jord i smala tegar (parceller). Styckena avgränsades med strängar av sten, och dessa odlarmödans murar blev undan för undan högre och bredare, allteftersom man kastade dit bumlingar från fälten. På stenraderna växer i dag träd och buskar, som förstärker landskapets linjering. Parkera inte bilen på stora vägen! Välj istället någon av sidovägarna – utan att hindra lantbrukare och annan nyttotrafik.

6. Tjuvastugan

Ovanför den gamla vägen till Knäred ligger en grotta, som sägs ha varit tillhåll för rövare. De utskjutande klipporna gav skydd mot regn och rusk, medan bovarna väntade på förbipasserande vagnar. En uppriggad ringklocka, fäst i ett rep, gav besked om när vägfarande nalkades. Mellan blocken fanns plats att gömma det man kommit över vid lyckade rån. Stället är lätt att hitta, om du vill studera banditernas väntrum och lagerlokal. En av Knäreds IK:s vandringsleder går förbi Tjuvastugan.

7. Karl XI:s brunn

Krig och fred – motsatserna tillhör Knäreds historia. Mest känd är orten för fredsslutet i Sjöared, men lika fridsamma till sinnes var inte de herrar, som satte sig att spisa intill den gamla brunnen vid Knäreds gata 1676. Karl XI och hans generaler samlade här krafter inför den förestående drabbningen med danskarna i slaget vid Fyllebro.

8. Marknadsbodar

Andra slagskämpar har också rört sig på Knäreds gada (gata), då måhända med snusdosor och knogjärn som vapen. Officiella marknader med ett brokigt folkliv hölls på denna plats från 1833 till mitten av 1940-talet. Köpslåendet hade dock börjat redan hundra år tidigare genom spontan handel efter gudstjänsterna. En av bodarna från 1920-talet står kvar som minne från de dagar, då kommersen var livlig i den gamla kyrkbyn.

9. Kyrkoruin

Knäreds kyrkohistoria är ovanligt intressant. Ruinen efter medeltidskyrkan, daterad till 1200-talet, är markerad med ett högt kors. Grundmurarna blottlades 1930. Här finns en gravsten efter den i bygden välkände prosten Benedictus Montan (Bengt Svensson, 1705-1784), som inte bara var gudsman utan också godsägare. Prästen friköpte många gårdar, som ägdes av utsocknes frälse (adelsmän från andra socknar), och lät sedan bönderna bruka jorden mot en ganska låg arrendeavgift. Dessa montanska hemman inlöstes så småningom, och bönderna blev självägande.

10. Slipränna

Följer du Östra häradsvägen från församlingshemmet till Krokån, kommer du till en gammal bro. På höger sida om fästet leder stentrappor ner till vattenbrynet. På en flat sten finns en bred skåra, och man tror att stenåldersfolk där slipat sina yxor.

11. Nya kyrkan

Söndagen den 30 september 1849 skulle blivit en glädjens dag i Knäred. Istället bjöd den på dramatik och dysterhet. Den nybyggda kyrkan förvandlades några timmar före invigningshögtiden till en stenhög. Allvarliga konstruktionsfel orsakade katastrofen. Tornet störtade rakt över långhuset och formligen klöv templet. Den fattiga skogsbygdssocknen fick ta itu med att bygga ytterligare en helgedom, och denna stabilare variant har samlat folk till gudstjänst sedan 1853.

12. Krokåns strövområde med kvarnen i Knäred

Kvarnforsen och den gamla kvarnen i Krokån

Krokån är ett biflöde till Lagan. I närheten av det brusande kvarnfallet, i samhällets norra del, finns ett naturskönt område att ströva i.

Prästgårdskvarnen med anor från 1500-talet har tillsammans med stall, såg och hönshus renoverats och iordningställts med tidsenliga inventarier och verktyg. I hönshuset visualiseras  numera  Knäreds sista bryggeri (Brovikens), dess historia och typiska föremål. Stallet rymmer konst- och hantverksutställning med alster av lokala förmågor. Ägarna Roland o Lisbeth Davidsson, som iordningställt byggnaderna och området, hälsar dig välkommen till sitt smultronställe.
Kontakt tel 070-3213680 Roland för bokning av gruppvisningar.
Öppettider o evenemang hittar du på nedansyående länk:
 www.morfarskvarn.blogg.se
Platsen är väl värt ett besök även om inte kvarnen är öppen - naturen är storslagen. Ta gärna med dig fika och slå dig ner kring utemöblerna. 

 13. Dödsröset

Gråben spred skräck i 1800-talets sydhalland. Alla historier om hur människor rivits av ulv är säkert inte sanna, men i mitten av seklet sägs en havande kvinna ha dödats någon kilometer norr om Knäreds samhälle, då hon på hemväg från kyrkan överfölls av en vargflock. För att hedra kvinnan kastade förbipasserande stenar på platsen, och efter hand formades här ett stort röse.

14. Knäreds övre kraftstation

I början av 1900-talet hade industrialiseringen börjat skjuta fart. Elektrisk ström behövdes i stor skala. Många kraftstationer byggdes längs Lagans fallsträcka. Det innebar ett stort ingrepp i naturen, samtidigt som vackra vyer skapades. Kraftverkens tegelbyggnader reste sig som formliga borgar, symboler för det nya energisamhället. Arkitekten till Knäreds övre var Hans Thyselius. Länge styrdes alla Sydkrafts anläggningar från denna plats, och av den anledningen finns här en byst av bolagets grundare, konsul August Schmitz. Förnöjsamt tycks han blicka ut över det strömmande vatten han varit med om att tämja. Den som letar noga kan även hitta Gustav V:s inskription på en av stenarna vid kraftverket, inmurad vid invigningen den 17 september 1910. Numera är driftcentralen förlagd till Laholm.

15. Lyftesten

I ett vägskäl i Husalts by ligger en nästan 160 kilo tung sten. Dit gick förr traktens unga män för att ta ett nappatag med bumligen, få den att lätta från marken och därmed bevisa, att de var fullgoda karlar. Det har blivit en renässans för ”drängalyftet”. Knäreds kraftsportklubb ordnade länge årliga lyftardagar i Husalt men har nu flyttat arrangemanget till Laholm i samband med ”Bonden i stan”. Stenen har också transporterats till Göteborg och utgjort en udda attraktion på turistmässan där.

16. Sjöaredsstenen

Fredsstenen i SjöaredFram till 1645 var Knäred gränsbygd mellan Sverige och Danmark. 1613 blev orten vida känd genom den fred, som satte punkt för Kalmarkriget. Fredsförhandlingarna hölls i Sjöared nära Smålandsgränsen, och där står nu en minnessten, rest 1925 av Hallands museum. För den unge Gustav II Adolf var det en hård fred. Bland annat krävde danskarna en svidande stor lösensumma för befästningen Älvsborg. En miljon riksdaler fick svenskarna punga ut med för Älvsborgs lösen.