Laholms innerstad

Skulpturerna står tätt i den lilla staden vid Lagan. Här behövs inga tillfälliga arrangemang för visning av konst i offentlig miljö. Utställningen i Laholm är permanent. Grunden till denna imponerande samling lades genom krönikespel och en gammal laxfiskares sparsamhet.

1. Rådhuset

Stortorget i Laholm förvandlades en augustikväll 1994 till en myllrande teaterlokal. Scener ur stadens förflutna spelades upp inför täta åskådarled. Rådhuset firade 200-årsjubileum. En donation på 2 000 daler i silver gjorde det möjligt att genomföra bygget 1794. Stadens fältskär och arkitekt Johann Hausknecht svarade för ritningarna till den herrgårdsliknande byggnaden, som sedan dess renoverats två gånger, 1905 och 1941–1942. Lokalhistorikern Arne Ejwertz har skrivit en bok om husets historia. På södra rådhusgaveln finns Stig Blombergs konstverk Riddarspelet, som minner om freden i Laholm 1278, då Magnus Ladulås mötte danske konungen Erik Glipping. Fem gånger om dagen – kl 9, 10, 12, 15 och 18 – går ridån upp, och två riddare ses kämpande till häst. Svensken Erengisle Plata och dansken Magnus Dysevold upprepar sitt fredliga tornerspel.

2. Teckningsmuseet

I Laholm ligger Nordens enda museum för teckningskonst. Sedan våren 2007 är detta teckningsmuseum beläget vid ån Lagan i centrala Laholm. Efter arkitekt Jörgen Michelsens förslag har den gamla brandstationen vid Hästtorget byggts om och till. Flytten innebar ett verkligt lyft för museet, som nu disponerar en yta på 600 kvadratmeter.

Samlingen av teckningar är imponerande. Så många som 22 000 verk, från 1700-talet och framåt finns i arkivet. Museet visar såväl teckningar från den egna samlingen som temporära utställningar med nordiska och internationella konstnärer. www.teckningsmuseet.se

3. Gamleby med S:t Clemens kyrka

De äldsta partierna av Laholm är en njutning för ögat med sina låga hus och slingrande gränder. Stadsdelen påminner i sin planering om dansk medeltid men kan också ge en spegling av hur småstäderna såg ut i norra Tyskland.

På tidsresan genom Gamleby kommer du förbi S:t Clemens kyrka med dess medeltidstorn, tillbyggt 1632. Inne i templet finns korfönster av Halmstadgruppens Erik Olson samt takmålningar av Einar Forseth.

4. Gamla krukmakeriet

Med all rätt förknippas Laholm med keramik. Orten har varit en av de mest betydande krukmakarstäderna i Sverige. Redan i början av 1800-talet fanns en verkstad vid Bossa lid, strax nedanför kyrkan. Gamla krukmakeriet på Krukmakaregränd 2 uppfördes 1854. Där anordnas än i dag kurser i keramik. Kontakta turistbyrån på 0430-154 50 för mer information.

5. Stadsparken med Ebbaredsstugan

Stadsparken – eller Tivoli som gamla laholmare gärna säger – är en frikostigt tilltagen park och håller på att utvecklas ytterligare, sedan banvallen försvunnit genom den nya järnvägssträckningen. I denna gröna lunga har anlagts en spännande lekplats med ekologisk profil. Allt är tillverkat i naturmaterial och av återvunna föremål från sågverk, stenbrott och sopbehållare. Resultatet har blivit annorlunda lekredskap, vilka nästan ser ut som skulpturer. Där går det att spela på världens största trumpet – ett klippblock. Som en kontrast till den nya tidens innovationer står Ebbaredsstugan med sitt halmtak och grånade trävirke. 1700-talshuset från Ebbared i Veinge skogsbygd var ute på vift en smula och fungerade som sommarstuga i Mellbystrand, innan det hamnade här som kulturminne. I en intilliggande byggnad har Södra Hallands hembygdsförening sitt museum.

6. Sliprännor

I den smala gräsremsan mellan cykelbanan och Lagavägen finns ett rätt okänt fornminne: en liten stenhäll med skålformade rännor. Där tror man att våra förfäder slipat sina yxor och andra stenföremål, kanske knivar för att filea lax, fångad i den förbiflytande floden. Enligt en annan, mindre jordbunden teori rör det sig om siktlinjer mot himlavalvet – mot solens och månens upp- och nedgång.

 7. Lagaholms slottsruin och kraftverket

Lagaholms slott byggdes under 1200-talet. Av det forna fästet finns bara framgrävda ruiner kvar. Annat var det på medeltiden, då det med sitt läge på en ö mitt i Lagaströmmen utgjorde ett effektivt försvarslås. Ännu pampigare blev det 1618, då Kristian IV förstärkte befästningen i hopp om att kunna stoppa ”den onde svensken”. Så gick det nu inte, och det blev slottets öde. Sedan det kommit under svensk överhöghet raserades det 1675. På platsen står nu en annan ståtlig byggnad – kraftstationen i råhuggen granit från 1932.

8. Statkrafts besökscenter och fiskodling

De halländska åarna är kända för sina laxbestånd, inte minst Lagan. När dåvarande kraftbolag, Sydkraft byggde sina kraftverk, blev det svårt för ”Salmo salar” att fortplanta sig. Som kompensation anlade bolaget därför en laxodling i Laholm. Sedan år 2009 drivs anläggningen på det natursköna Lagaholm av Statkraft. I besökscentret presenterar Statkraft hur företaget genom vattenkraft utvinner miljövänlig energi och det går att se en film om kraftverkens utbyggnad i Lagan och Nissan.

 

Stadens skådespel och skulpturer

Samhällen och landsdelar försöker marknadsföra sig med mer eller mindre fyndiga formuleringar. Ibland kan slagorden tyckas vara både felaktiga och skrytsamma. Laholm har emellertid god täckning för sin slogan: Den lilla staden med de stora konstverken. Det finns verkligen ovanligt mycket skulptur i offentlig miljö i staden vid Lagan. Konstvandringar kan du göra på egen hand, men kontakta gärna turistbyrån. Där kan du hämta en speciell broschyr med förslag på två stadsvandringar. Stadens samlingar började med en märklig donation. Laxfiskaren Frans Bylander (1846-1930) var en mycket sparsam man. Själv nyttjade han sällan brännvin. Det blev för dyrt. Men motbok hade han. Den lånade han ut till en av stadens törstiga höjdare. Så fick man inte göra. Motboken drogs in. För att återfå sitt medborgerliga förtroende, övertalades Bylander att testamentera sin kvarlåtenskap till staden. Denna gest av givmildhet hade avsedd effekt. En stordonator måste behandlas med respekt. Bylander blev åter innehavare av ”brännvinsbok”.

Den gamle fiskaren fick aldrig se resultatet av sin donation. Han var redan borta, när John Lundqvists skulpturgrupp med Forskarlen, Pärlflickan och Laxpojken invigdes 1933. Lundqvist har också gjort monumentet över bondehövdingen Carl Ifvarsson.

Annars är Stig Blomberg den flitigast företrädde konstnären i Laholm genom sitt samarbete med Lagaholmsspelens skapare Axel Malmquist (1895–1980). När staden lades under landsrätt och borgmästartjänsten upphörde, fick denne mer tid över för kulturellt arbete. I 36 år (1933–1968) uppfördes krönikespel på Abelinska kullen på Lagaholm, alla skrivna och i de flesta fall regisserade av Axel Malmquist. Lagaholmsspelen var årets höjdpunkt i Laholm. Inkomsterna omsattes i offentlig konst, signerad Stig Blomberg: Hästbrunnen på Hästtorget, De badande barnen på Gröningen, Dansen i Medborgarhusträdgården, Staffan stalledräng på Gamlebytorg, Kungadrabbningen vid Rökeriet utmed Lagan och många fler.

Minnesbrunnen nedanför Gröna Hästen regisserades också av Axel  Malmquist, men denna skulptur utformades av Luciano Minguzzi.

Gamle borgmästarn har en egen byst vid Lagavägen med inskriften ”Han prydde sin stad”.

Senare har samlingarna genom kommunala inköp kompletterats med verk av andra konstnärer, exempelvis Claes Hake, Karl-Gustaf Jönsson och Bertil Herlov Svensson.

På senare år har friluftsteatern kommit tillbaka. Laholms sommarspel har med framgång uppförts på scener i och strax utanför staden.